SAMMANFATTNING Bakgrund: Inför en operation ska patienter erhålla preoperativ information som är essentiell och individanpassad, vilket genererar lugn och trygghet på operationsdagen. Enligt tidigare studier är den preoperativa informationen ej tillräcklig eller individanpassad. Detta resulterar i ökad oro och ångest inför kommande operation. Operationssjuksköterskan tillser att patienten under den perioperativa omvårdnaden upplever trygghet samt bli sedd och hörd som en individ utifrån personcentrerad vård (PCV). Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters känslor och förväntningar inför en operation baserat på tilldelad preoperativ information. Metod: Detta är ett kvalitativt deskriptivt arbete med induktiv ansats. Totalt 16 deltagare intervjuades från ett universitetssjukhus i Mellansverige. En kvalitativ analysmetod har använts för bearbetning av data. Resultat: Intervjusvaren indelades i fyra kategorier efter analysen; Känslor inför operationen, Personalens agerande gjorde deltagarna delaktiga, Inställning till den preoperativa informationen samt Deltagarnas förväntan på operationens resultat. Deltagarnas känslor påverkades om tillräcklig information givits preoperativt, personalens handlingar utifrån PCV och deras förväntningar om att bli bättre efter operationen. Personalens handlade resulterade i att deltagarna upplevde sig bekräftade, hörda och kunde ha en öppen dialog om sin operation. Slutsats: Arbetets kategorier påverkade varandra och påvisade att ett gott personcentrerat bemötande gav en god relation mellan personal och patient, men framförallt att erhålla en god och tydlig preoperativ information. En god relation ger en känsla av delaktighet, positiva känslor och förväntningar inför sin operation samt minskade negativa känslor som oro och rädsla hos patienterna. Personcentrerat bemötande och individanpassad information har en stor påverkan på patienternas känslor och förväntningar av sin operation. / ABSTRACT Background: Before an operation, patients should receive preoperative information that’s essential and individualized, which provides peace and security to the patients on surgery day. According to previous studies, preoperative information was neither sufficient nor individualized which resulted in increased anxiety prior to surgery. Surgical nurses ensure during perioperative care that the patients are seen and heard as individuals, based on person-centered care (PCC). Aim: The aim of this study was to describe the patient’s feelings and expectations before surgery based on provided preoperative information. Method: This was a qualitative descriptive study with inductive approach. Sixteen participants were interviewed from a university hospital in central Sweden. Qualitative content analysis was used for data processing. Results: Four categories appeared after analysis; Emotions Prior to Operation, Involvement of Participant’s by Staff, Attitude About the Preoperative Information and Participant’s Expectations of Operation Results. Participant’s emotions were regulated by sufficiently provided information, the staff’s actions based on PCC and their expectations of improvement after surgery. When staff acted after PCC, participants felt acknowledged and capable of having an open dialogue about their surgery. Conclusion: The categories influenced each other and demonstrates that person-centered approach provides a good relationship between staff and patient, but above all else the importance of providing quality preoperative information. Good relationships invite positive pre-surgery emotions, expectations, patient participation and reduces negative emotions like anxiety and fear. Person-centered care and personalized information have a positive impact on the patient’s emotions and expectations.

Bakgrund: Information är en viktig del i anestesisjuksköterskans möte med patienten. Information som verktyg, syftar till en bättre omvårdnad och patientsäkerhet. Vid en sövning kontrolleras patienters luftväg och andning varvid halsont och heshet kan upplevas postoperativt. Postoperativt halsont och heshet är vanligt och drabbar flertalet patienter. Att ge preoperativ information om luftvägshantering samt eventuella postoperativa halsbesvär kan därför vara av betydelse för patienters välbefinnande. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av preoperativ information gällande luftvägshantering samt postoperativa halsbesvär. Metod: Kvalitativ intervjustudie. 8 semistrukturerade intervjuer genomfördes på patienter som opererats i generell anestesi. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre olika kategorier med respektive underkategorier. Känslor inför operation; i en stressad situation kände patienterna förtroende och tillit samt att lugn och trygghet ingavs. Vikten av att avväga informationsmängd; vissa upplevde för mycket information, andra för lite och det är viktigt med individanpassad information efter vad respektive patient vill veta. Informationssätt; hur, när och var information ges, påverkar patienterna, kontinuerlig och kortfattad information med möjlighet att få ställa frågor upplevs positivt. Slutsats: Patienter är olika och reagerar olika på informationsmängd samt informationssätt. Det är därför viktigt att anpassa informationsmängden och ge individanpassad information format efter patienten. Att få ingående information om luftvägsförfarande upplevs av vissa som obehagligt. Information om postoperativa halsbesvär lugnar. / Background: Information is an important part of the nurse anesthetist’s encounterwith the patient. Information as a tool, aims for a better care and safety for the patient. During an anesthesia, the patients airway and breathing is controlled, wherein sore throat and hoarsness can occur post operative. Post operative sore throat and hoarsness are common and affect many patients. Giving preoperative information regarding airway management and probable postoperative sore throat inconvenience, can be of importance of the patients well-being. Objectives: To analyze patients experiences of preoperative information regarding airway management and postoperative throat inconvenience. Methods: Qualitative interviews study. 8 semi structured interviews, were conducted on patients who had been operated in general anesthesia. Results: The interviews resulted in three different categories with respectively sub categories. Feelings before surgery; in a stressful situation the patients felt confidence and trust, and also that calm and safety were submitted. The importance of estimating amount of information; some experienced too much information, others too little and that it is important with personalized information, fitted for what each and other patient wants to know. Means of information; where, when and how the information is given, affects the patients. Continious and concised information, with opportunity to ask questions, is experienced as positive. Conclusions: Patients are different and reacts different on the amount of information and means of information. It is therefor important to adjust the amount of information and to give personalized information suited for each and other patient. Given thorough information about airway management is experienced by some patients as unpleasant. Given information about postoperative throat inconvenience soothes.Keywords preoperative information; airway management; postoperative throatinconvenience; feelings; amount of information; means of information.

Bakgrund: Inför ett kirurgiskt ingrepp erhålls information kring pre/intra/post – operativa rutiner. Det är inte helt klarlagt hur patienter uppfattar och kan ta till sig denna information. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av preoperativ information inför kolo-rektal cancer kirurgi. Design: Kvalitativ deskriptiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Kontext: Intervjuerna genomfördes på en vårdavdelning tillhörande ett universitetssjukhus i Sverige. Deltagare: 14 deltagare tillfrågades att delta i studien varav sju accepterade att delta. Metod: Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant, insamlad data analyserades efter latent innehåll utefter Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Huvudtema: Personcentrerad omvårdnad, och fyra teman: 1. Betydelsen av individuellt anpassad information. 2. Tydliga besked och bra bemötande främjar trygghet. 3. Stöd av närstående är betydelsefullt. 4. Väntan på svar främjar ovisshet. Deltagarna var sammantaget nöjda med erhållen preoperativ information. Några av deltagarna hade dock svårigheter att minnas all information som givits. Att leva i ovisshet kring fortsatt prognos samt framtiden gav känslor av otrygghet och oro. Betydelsen av närstående och anhöriga var stor, dels för att uppfatta informationen korrekt, för att minnas den samt för emotionellt stöd. Behov av ytterligare information gällde biverkningar av läkemedel, kostråd efter kirurgi, provsvar, peroperativa förlopp samt information kring livet efter sjukhusvistelsen. Slutsats: : Att utgå från en personcentrerad vård, där patientens egna berättelse är i fokus, kan bidra till att ge en mer individbaserad preoperativ information, och på så sätt stärka patientens egna resurser under vårdtiden. / Background: Information regarding the pre/intra/post – operative routines is given prior to surgical interventions. It is not entirely clarified how patients perceive this information. Objective: To explore patients´ experiences regarding preoperative information before undergoing colo-rectal cancer surgery. Design: Qualitative descriptive study with semi-structured interviews. Setting: Interviews were conducted in a hospital ward on a university hospital in Sweden. Participants: 14 participants were asked to participate and seven accepted to participate in the study. Method: Interviews were tape recordered and collected data were transcribed verbatim and analyzed for latent content using Graneheim and Lundman´s outline for content analysis. Results: Main theme: Person-centered nursing care. Four themes were identified: 1. The meaning of individual-based information. 2. Explicit notifications and warm receptions promote feelings of safety. 3. Support from next of kin are meaningfull. 4. Waiting for answers promotes feelings of uncertainty. All of the participants were satisfied with acquired preoperative information. However, a few of the participants had difficulties remembering all of the information given. Feelings of uncertainty about the prognosis and the future were present and were experienced as to somewhat burdensome. The importance of relatives and next of kin were very important in regard of understanding and memorizing given information, but also for emotional support. The need for further desired information included pharmacological side effects, dietary advice following surgery, test results, perioperative complications and information regarding life after discharge. Conclusions: Providing person-centered care based on the narrative from the patient can help healthcare professionals to provide more accurate and individual based preoperative information.

Bakgrund: Att använda rätt preoperativ information till rätt patient är av yttersta vikt för att patienten ska känna delaktighet i sin egen vård. Vid operation av barn är det dessutom viktigt att informationen nås ut och förstås av både barnet och dess föräldrar. Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur föräldrar till de barn som opereras under narkos tycker att den preoperativa informationen i form av ett bildstöd fungerar och om det är skillnad mellan yngre och äldre barn. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats där en enkät delades ut till föräldrar vars barn opererats under narkos. Data samlades in under sex veckor. Urvalet var alla föräldrar (en per barn) till barn i ålder 1-10år. De familjer som var i behov av tolk exkluderades från studien. Enkätsvaren har analyserats i statistikprogrammet SPSS och redovisas både som tabeller och text. Den öppna frågan har analyserats genom innehållanalys. Resultat: Föräldrarna ansåg att deras barn förstått och blivit hjälpta av bildstödet. Även de själva ansåg att de haft nytta av det. Det skapade trygghet och delaktighet. De äldre barnen förstod informationen bättre än de yngre barnen. Slutsats: Att använda sig av ett bildstöd, som både skickas hem och som sedan används under operationsdagen skapar trygghet och delaktighet hos föräldrar och barn. / Background: Using the right preoperative information for the right patient is of the utmost importance for the patient to feel involved in their own care. In the operation of children, it is also important that the information is reached and understood by both the child and its parents. Purpose: The purpose of this study was to investigate how parents of the children who are operated under anesthesia find that the preoperative information in the form of an picture sheet works and if there is a difference between younger and older children. Method: The study has a quantitative approach where a questionnaire was distributed to parents whose children have undergone anesthesia for a period of six weeks. The selection was all parents (one per child) to children aged 1-10 years. The families in need of an interpreter were excluded from the study. The questionnaires responses have been analyzed in the statistics program SPSS and are reported both as tables and text. The open question has been analyzed through content analysis. Result: The parents felt that their children understood and were helped by the picture sheet. Even they themselves felt that they had benefited from it. It created security and participation. The older children understood the information better than the younger children. Conclusion: Using a picture sheet, which where sent both home and then used during the day, creates security and participation among parents and children.

SAMMANFATTNING Bakgrund De allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi.   Design Studien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter.   Resultat Resultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig. Majoriteten tyckte att den totala mängden information var tillräcklig. Vidare svarade majoriteten att de hade fått tillräcklig information om smärtlindring under vårdtiden. Hälften av respondenterna angav att de hade fått tillräcklig information om hur de kunde förebygga komplikationer. Ungefär hälften uppgav att de inte hade fått tillräcklig information om sårvård.   Slutsats Av resultatet drogs slutsatsen att patientinformationen som ges på de två enheterna verkar vara lättförståelig och tillräckligt omfattande, dock finns utrymme för förbättring, framförallt inom området komplikationer och sårvård. / ABSTRACT Background The shorter length of stay in hospitals place greater demands on the patient information that is given pre- and postoperative. Research shows that the amount of given information does not match with the patients’ informational needs. Patients often experience the given information as inconclusive and irrelevant. Good pre- and postoperative information has many benefits. It leads both to an increased sense of security and to better postoperative outcomes.   Purpose The purpose of the current study was to explore how surgical patients at a dermatology outpatient facility and an acute care urological surgery ward perceived the pre- and postoperative information in connection with the surgery.   Design The study was a quantitative survey and included 30 participants.   Findings The results showed that the majority of the patients stated that they had read the written pre- and postoperative information that they had received. They had also perceived the information as easily available. The majority of the patients reported that the total amount of the information was sufficient. Furthermore, the majority also replied that they had received sufficient information about relieving their pain during the hospital stay. Half of the subjects stated that they had received enough information about how to prevent complications. Half of the subjects claimed that they had not received enough information about wound care.   Conclusions Based on the results, it could be concluded that the patient information that was given at the two clinics appears to be easily understood and sufficiently extensive, though there is room for improvement, especially within the area of complications and wound care.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever information inför gynekologiska ingrepp och undersökningar. Metoden som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Data insamlades via två databaser, Medline och Cinahl. Andra sökstrategier var manuell sökning i valda källor. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet, dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Huvudresultat: Resultatet visade att vissa kvinnor saknade information om olika behandlingsalternativ, information om förberedelser samt information om postoperativa perioden. Många kvinnor tyckte dock att denna information varit bra. Många tyckte information angående indikationer för operation som bra, många ville inte ha för detaljerad information, vissa saknade information för att kunna ställa följdfrågor och kvinnor tyckte information om bl.a. kirurgisk teknik var bra. Kvinnorna var ofta nöjda med informationen och att lita till vårdpersonalen. Kvinnorna upplevde oftast den givna informationen som tillräcklig. Slutsats: Författarna anser att vidare forskning bör bedrivas inom området då det i studien framkommit att kvinnor många gånger saknar information kring sin undersökning samt ingrepp. Då upplevd informationsbrist kan göra att hela vårdupplevelsen blir lidande behövs vidare studier och då främst om hur informationen når patienten bäst då vi sett att information som finns hos personalen inte kommer patienten till nytta alla gånger. / The purpose of this study was to describe how patients perceive information prior gynecological surgery and examinations. Method: The method used to illuminate the purpose was descriptive literature. Data were collected via two databases, Medline and Cinahl. Other search strategies were manual search of selected sources. 15 numbers of articles were included in the result. Quality was reviewed, analyzed then summarized. Main results: Results showed that some women lacked information about treatment options, information about preparation and information about the postoperative period. Many felt that this information was good. Many thought that the information about indications for surgery were good, many women didn´t want the information to detailed, some lacked information to come up with additional questions and women thought that the information about such as surgical technique was good. Women were often satisfied with the information and with trusting the caregivers. Women usually experienced the given information to be adequate. Conlusion: The authors believe that further research should be conducted in the area where the study found that women often lack information about their investigation and intervention. This perceived lack of information can make the entire health care experience suffer, therefore further studies are needed, mainly on how to reach the patient with the information as we have seen that information given by the staff is not always received or recognized by the patient.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas. / Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.

Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden.Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig. Abdominellt opererade patienter var dubbelt så nöjda med den postoperativa smärtlindringen än de som hade opererats laparoskopiskt (robotassisterade) och vaginalt. Patienter med myom upplevde postoperativt den högsta smärtnivån. Preoperativ oro påverkade inte postoperativ smärta och vaginalopererade patienter var mindre oroliga än de som opererades på annat sätt. Den preoperativa informationens kvalitet och begriplighet fick ett högt betyg av patienterna. / Andréasson, M, Preoperative conditions and postoperative pain after hysterectomy. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level (105-120 CP). Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.The purpose of the study was to examine how 50 patients experience the preoperational phase before a scheduled hysterectomy, and to describe any connection between these aspects and perceived post-surgical pain.In the study, a questionnaire with ordinal scales, VAS verbal pain-scale and struc-tured questions was used to evaluate pre- and postoperative care.The result was that postoperatively, 18 (36 %) patients had no pain to mild pain and 32 (64 %) patients had moderate to worst possible pain. Despite this, 36 (72 %) patients thought that their postoperative analgesia was sufficient and 13 (26 %) experienced it to be inadequate. Patients who had had abdominal operation were on average twice as satisfied with the postoperative analgesia than those who had laparoscopical (robotic assisted) or vaginal surgery. Patients with myoma experienced postoperatively the highest level of pain. Preoperative anxiety did not affect post-surgical pain, but patients who had been vaginally operated were less anxious than those who received surgery in any other way. The quality and comprehensibility of preoperational information were given a high rating by the patients.