I denna uppsats behandlas faktisk villfarelse vid rättfärdigande omständigheter (objektiva ansvarsfrihetsgrunder), så kallade putativsituationer. Konsekvenserna som följer av att den tilltalade har missuppfattat en situation och fått en felaktig verklighetsbild är det primära i framställningen. Konsekvenserna analyseras ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Tillämpningsmetodik och problematik har ägnats betydande utrymme och utgör kärnan i uppsatsen. Uppsatsen inleds med ett renodlat teoriavsnitt där vissa fundamentala delar av den allmänna straffrätten behandlas i form av brottsbegreppet, rättfärdigande omständigheter, täckningsprincipen samt olika typer av villfarelse. Genom applicering av dessa delar och konstruktionen av dessa rättsinstitut skapas möjligheten till putativsituationer vars uppkomst behandlas i det tredje kapitlet. Det tredje kapitlet behandlar olika typer av villfarelse vid rättfärdigande omständigheter, inledningsvis straffrättsvillfarelse i BrB 24:9 och därefter faktiskt villfarelse. Fokus ligger på den senare av dessa. Alternativa modeller för att bemöta putativsituationerna presenteras genom att den gamla läran/skolan och den nya läran/skolan jämförs. En modell, enligt den gamla läran/skolan, för bemötande av putativinvändningar presenteras bestående av sex delfrågor som behandlas i kronologisk ordning. Inom ramen för denna modell analyseras initialt frågor som aktualiseras innan en domstolsprövning såsom bevisfrågor, åklagarens objektivitetsplikt, kvalitetskravet på invändningen och vad som krävs i gärningsögonblicket för att kunna göra gällande ansvarsfrihet. Om grundförutsättningarna uppfylls så kommer putativinvändningen att tas på allvar och bli föremål för prövning. I detta skede prövas gärningsmannens agerande enligt de förutsättningar som är stadgade i BrB:s 24:e kapitel. Försvarlighetsbedömningar och eventuellt tillhörande excess, BrB 24:6, berörs. Avslutningsvis behandlas möjligheten att ådömas ansvar för oaktsamhetsbrott till följd av missuppfattningen samt straffnedsättning i BrB 29:3 p. 5. Det fjärde och sista kapitlet innehåller en sammanställning av praxis som bygger på en genomgång av ett större antal publicerade rättsfall som berör putativfiguren. Analysen mynnar ut i en rad olika slutsatser som kommenteras och förklaras, exempelvis hur den typiska putativsituationen ser ut? Vilka rättfärdigande omständigheter åberopas i samband med putativsituationer? Resultatet av denna genomgång används sedan för att bemöta de farhågor som presenterats i doktrinen gällande putativfiguren och dess tillämpning. Exempel på farhågor som behandlas är bevisningsproblematiken, möjligheten till efterhandskonstruktioner, osynlighetsproblematiken och en eventuell ökning av brottslighet. Parallellt med bemötandet av farhågorna förs en kortfattad diskussion om fördelar respektive nackdelar med att lagfästa putativfiguren.