Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa. Litteratursökning gjordes via CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Patienter som vårdas enligt HSL upplever sig vara utlämnade till en vårdkultur som medför inskränkningar av deras autonomi genom att avdelningen är låst och patienten känner sig beroende av personalen. Patienten kämpar därför för att återfå kontrollen över sina symtom. Patienten får även på eget initiativ söka kunskap om sin vård för att kunna utöva sitt inflytande då information om behandling och vårdform sällan delges patienten. Slutsats: Den psykiatriska vårdkulturen är ofta på flera sätt tvingande, vilket även innebär att omvårdnaden sker under dessa premisser. Sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden av patienter som vårdas enligt HSL inom psykiatrisk vård, utför och accepterar att utföra denna omvårdnad trots att detta från går sjuksköterskans etiska kod och patientens lagliga rätt.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet. Denna teori har därefter använts för att identifiera vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att behålla revisorn och utifrån detta har hypoteser skapats. Vi genomförde därefter en kvantitativ studie där data samlades in genom en enkätundersökning där enkätsvaren låg till grund för vår analys och resultat i studien. Resultat: Av studiens resultat framgår det att företagets storlek mätt i omsättning och bolagets ålder har ett signifikant samband med att företagen väljer att behålla revisorn. Vidare kommer vi fram till att tre orsaksfaktorer spelar in i valet av att behålla revisorn. Den viktigaste är att revisorn minskar risken för felaktigheter för räkenskaperna.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån. Innan träning var det främst fokus på motivation men även teknik och dessa kombinerades. Under träning verkade huvudfokus ligga främst på teknik. Efter träning låg huvudfokus på att analysera träningen som varit. Innan och under träning var individernas upplevda effekt positiva och de upplevde främst ökad motivation. Efter träning upplevdes teknikförbättringar som effekt. Den spontana visualiseringen visade sig inte ge några speciella effekter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. / This study has qualitatively examined the following purpose: (1) to examine voluntary- and spontaneous imagery use in strength training men based on the factors where/when the imagery is done, what the imagery contains, why imagery is used, how the imagery is used and the perceived effect of the imagery. Ten strength training men participated, they were between 19-26 years old. The Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) was modified and used to achieve the purpose of the study. There were both similarities and differences in when, what, why, how and the effect of the imagery use. The results showed that the voluntary imagery use was highest before training, it was found in context, during and after also but not to the same degree. The spontaneous imagery was difficult for participants to make conscious and therefore difficult to draw conclusions from. Before training was mainly focused on motivation but also technique and these were combined. During training, the main focus seemed to be on main technique. After training was the main focus on analyzing the training has been. Before and during exercise were the individuals' perceived effect positive and they experienced primarily increased motivation. After training experienced technical improvement effect. The spontaneous imagery proved to give no special effects. The results have been discussed in relation to former research.

Frågeställningar Tre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande? Syfte Uppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar. Vad som kommer fram i uppsatsen kan vara användbart för revisionsbyråer i Västerbotten då de kan få en större förståelse för vad deras kunder värderar med revisionen och vad de anser att byråerna behöver förbättra. Metod Uppsatsen är skriven med en positivistisk kunskapssyn. Angreppssättet är deduktiv och metoden är kvantitativ. Primära källor har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till de småföretag som kommer att undantas från revisionsplikten. Enkäterna är uppställda enligt SERVQUAL metoden. Teori Teorier i uppsatsen består främst av förväntningsteorier, tjänstekvalitet och SERVQUAL. Vidare bygger uppsatsen på tidigare studier inom förväntningsgap, val av revision samt forskning som visar hur företagen i Danmark och Finland har agerat angående frivillig revision. Slutsatser Delar av revision som har störst betydelse för bolagen i uppsatsen är tillförlitlighet. Räkenskapsrevision är det området som företagen värderar högst. Studien visar på ett negativt samband mellan tillförlitlighet och efterfrågan på revision. En annan slutsats är att det finns ett positivt samband mellan företaget med en intern redovisare och efterfrågan på revision. Företagen som inte kommer att fortsätta med revision har till stor del valt detta på grund av att kostnaden är för hög. I 85 % av företagen i uppsatsen existerar ett förväntningsgap. Vidare har inget samband funnits mellan hur företagen i Danmark och Finland valde angående frivillig revision första året och företagen i den här studien. Det är en betydligt större andel företag i den här uppsatsen som kommer att avstå från revision.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid. Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare. Främst kvalitativ metod används; fallstudie med personliga semistrukturerade intervjuer som primär källa. I insamlandet och analysen av det empiriska materialet används diskursanalytiskt perspektiv, narrativ analys och teori om förändringsbenägenhet och revisorers tankesätt. Slutsatser som dras från studien är att de intervjuade revisorerna inte tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete så mycket. De tror att småföretagare kommer att fortsätta anlita dem för revision och/eller andra uppdrag eftersom t.ex. kreditgivare och investerare fortfarande kommer att kräva revision. Antalet nystartade aktiebolag som väljer bort revision och erfarenheter från liknande lagändring i Danmark kan tyda på en annan framtid. Mönster som framträder i analysen är att anställningsform och arbetserfarenhet påverkar revisorers sätt att tänka. Egna företagare som arbetar både med revision och rådgivning är mer förändringsbenägna än revisorn som enbart arbetar med revision. Finns både revisorer och redovisningskonsulter i det företag man är anställd i eller driver, kan de båda rollerna komplettera varandra än mer i framtiden. Revisorerna i fallstudien kännetecknas både av homogenitet och heterogenitet i sina sätt att tänka.

No description available.

<p>Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.</p><p>Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.</p><p>Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category, were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.</p>

No description available.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka företag som valt bort revision och se hur detta påverkat revisionsbyråerna. För att kunna genomföra detta gjordes både en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in består av företagsinformation från Affärsdata som använts för att kunna ge en bild av vilka företag som valt bort revision. De kvalitativa data som samlats in består av intervjuer med revisorer, genom dessa fångas deras erfarenheter och bedömningar av konsekvenserna utifrån avskaffandet av revisionsplikt.   studien visades att det är de minsta företagen som väljer bort revision i störst utsträckning. De företagen som bildats efter avskaffandet av revisionsplikt väljer bort revision i störst utsträckning. Vidare visades några andra faktorer som kan ha en påverkan vid val av revision. Detta är dock inget som kan fastställas då studien enbart använt sig av deskriptiv statistik. Påverkan av att företag valt bort revision har enligt studien inte varit betydande för revisionsbyråerna. Det visades att revisionsbyråerna inte upplevt något betydande intäktsbortfall trots att de tappat revisionsuppdrag. Detta kan till stor del bero på att de kunderna ofta väljer att köpa andra tjänster av revisionsbyråerna även om de väljer bort revision, det kan även bero på att revisorerna blivit mer säljinriktade. Studien visar också att revisorerna inte upplever någon ökad konkurrens till följd av avskaffandet av revisionsplikt. Slutsatsen är dock att konsekvenserna av lagändringen kan bli tydligare i framtiden och konkurrensen kan då tänkas öka.

No description available.