Bakgrund: Resurser som är svåra att värdera, och därmed inte kan tas upp i balansräkningen,i kombination med utvecklingen mot informationssamhället har lett till ett ökat behov och användande av tilläggsinformation i årsredovisningarna från företagens sida. Det finns både frivillig och reglerad tilläggsinformation. Ökningen av frivillig tilläggsinformation kan främst ses inom personalredovisning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva utvecklingen av frivillig information om personal i årsredovisningen hos ett urval svenska börsnoterade företag. Den syftar också till att se om utvecklingen har sett olika ut i tillverkningsföretag respektive tjänsteföretag. Metod: Från Stockholmsbörsens A-lista valdes sex tillverkningsföretag och sex tjänsteföretag ut. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod har de utvalda företagens årsredovisningar för åren 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 studerats. En modell innehållande sju kategorier; hälsa, mångfald, rekrytering, personalomsättning och trivsel, personalförmåner och motivation, utbildning samt kompetensutveckling, togs fram för att kunna se var inom personalredovisning utvecklingen har skett. Slutsats: Efter slutförd studie kan det konstateras att mängden frivillig tilläggsinformation om personal har ökat, även om andelen information av den totala årsredovisningen endast har ökat nämnvärt för tillverkningsföretag. Gemensamt för tillverkningsföretags och tjänsteföretags redovisning av personal är att kompetensutveckling har varit den dominerande kategorin under perioden och att information om hälsa har ökat, även om ökningen har varit betydligt större i tillverkningsföretagens årsredovisningar. Olikheter är att information om rekrytering har fått stort utrymme i tillverkningsföretagens årsredovisningar men mycket litet i tjänsteföretagens. Personalomsättning och trivsel, mångfald samt personalförmåner och motivation har alla givits större mängd information i tjänsteföretagens årsredovisningar än i tillverkningsföretagens. / Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies. Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosen companies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place. Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category,were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag. I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation. Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet. Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ”The Big 4” fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ”mindre” byrå. Slutligen visade studien att revisionskvaliteten minskade vid byråbytet och att den fortsatte att minska både tre och fyra år efter bytet. Denna studie bidrar med ny kunskap om frivillig byrårotation ur ett svenskt perspektiv och kan vägleda bolag vid val av byte av revisionsbyrå. Studien kan även ge värdefull kunskap som kan tas i beaktande vid beslutet om införande av obligatorisk byrårotation för publika bolag.

Under år 2010 valde fyra av fem att starta företag i form av aktiebolag. En stark anled-ning till att man föredrar aktiebolagsformen är på grund av det begränsade ansvaret som utmärker denna bolagsform. För att motverka att vissa nogräknade styrelse utnyttjar an-svarssystemet har lagstiftaren infört flera aktiebolagsrättsliga regler som ska vara till skydd för bolagets intressenter, främst borgenärer. En av reglerna är att se till att bolaget har kapital vid början av verksamhetens gång. För att hålla aktiekapitalet intakt under verksamhetens gång tillkom bland annat regeln om personligt betalningsansvar vid kapi-talbrist, 25 kap. 18 § ABL. Båda reglerna har till syfte att skydda borgenärerna. Syftet med denna framställning är att utreda om lagregeln om personligt betalningsansvar är i behov av reform, särskilt för aktiebolag som omfattas av frivillig revisionsplikt.Styrelsen är tvungen att aktivt handla efter ett handlingsmönster i 25 kap. 13 – 16 §§ ABL. Underlåter styrelsen att agera när skyldigheten har uppstått blir styrelsen personlig betalningsansvarig för därefter uppkomna förpliktelser. Ledamöterna ska svara solida-riskt. Ansvaret uppstår när det finns ”skäl att anta” att aktiekapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och styrelsen underlåter att upprätta en kontrollbalans-räkning som ska vara revisorgranskad. Syftet med revisorgranskningen är att kunna motverka manipulation och efterhandskonstruktion av kontrollbalansräkning. Eftersom kontrollbalansräkningen utgör bevis för att kapitalbrist föreligger kan styrelsen i ett bo-lag, som saknar revisionsplikt, få ett frikort till att manipulera eller efterhandskonstruera ”kontrollbalansräkningen” till sin fördel. Därför finns det behov av att reformera an-svarssystemet i 25 kap. 18 § ABL allteftersom regeln inte är ändamålsenlig. / In 2010, four out of five chose to establish limited companies. A strong reason for the preference for limited company is due to the limited responsibility that distinguishes the corporate form. The shareholders will not be personally liable for anything than the cap-ital invested in the company. To counter that some unscrupulous people exploiting the system, the legislation provides a number of company law rules to protect its stakehold-ers, particularly creditors. One of the rules is to ensure that the company has capital at the beginning of the activity. Furthermore, the legislation provides rules that are intend-ed to keep capital intact, hence the rule of compulsory liquidation of capital shortage. The aim of this thesis is to investigate whether the rule in 25:18 ABL is adapted to its purpose, especially when small limited companies has optional audit requirement. The Board is required to actively follow a pattern in Chapter 25 ABL. Failure by the Board to follow the pattern, the board may be personally liable for obligations incurred thereafter. The responsibility arises when there is "a reason to believe" that the share capital is less than half of the registered share capital and the board fails to establish a balance sheet that shall be audited. The purpose of the audit review is to discourage tampering and subsequent construction of a balance sheet. A balance sheet is evidence that proves a capital shortages exist, the board of a company, which has no mandatory auditing, get a free pass to manipulate or retrospectively construct "control balance sheet" to their advantage. Therefore, there is a need to reform the liability system in 25:18 ABL as the rule is not practicable or adapted to its purpose.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan i Jönköping, VT 2012 Författare: Sigge Kleen Titel: Revisionens vara eller icke vara, Det är frågan? Bakgrund och Problem: 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige, syftet var att hjälpa mindre företag med kostnadsbesparingar då revisionen ansågs som betungande. För att inte förändringen skulle bli för stor för samhället valde regeringen att sätta gränsvärdena för vilka företag som fick omfattas av frivillig revision relativt lågt. Genom SoU 2008:32 kan utläsas att en trolig utveckling i EU är att gränsvärdena för vilka företag som får undantas av revisionsplikten kommer att höjas i framtiden varav frågan är hur de svenska företagen ser på denna utveckling. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få ett klarare perspektiv på hur företagsgruppen som idag omfattas av revisionsplikt men som vid en eventuell lagändring till EUs maximala gränsvärden inte kommer att omfattas ser på revisionsplikten och revisionens roll i sin helhet. För att få en helhet i huruvida företagen kan påverkas av att bortse från revision är syftet också att undersöka hur företagets intressenter skulle ställa sig till att företaget inte längre påvisade en revision. Avgränsningar: Uppsatsen berör företag mellan dagens satta gränsvärden och EU direktivets maximala undantag. Företagen som har valts ut är belägna i en mindre stad på västkusten i Sverige. Rapporten har valt att avgränsa företagets intressenter till banker. Bankkontoren har valts ut efter samma utgångspunkt som företagen. Metod: Uppsatsens problematik har behandlats utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, där datainsamlingen har gjorts via tio personliga intervjuer. Resultatet har sedan ställts mot referensramen med syftet att kunna besvara uppsatsens uppsatta frågeställningar. Resultat och slutsatser: Företagen var väldigt positiva till revisionsplikten och ansåg att den fyllde en viktig funktion i samhället. Företagen hyste en oro att den höga rättssäkerheten som vi idag har i Sverige skulle försämras vid ett avskaffande av revisionsplikten. Till skillnad mot den svenska utredningen SoU 2008:32 var företagen av uppfattningen att ett borttagande av revisionen skulle innebära ökade kostnader. Bland annat trodde företagen med långfristiga lån att deras upplåningskostnad skulle bli dyrare samt att deras möjligheter till utökade krediter troligen skulle försämras. Resonemanget kunde till viss del styrkas utav bankerna, men bankerna kommenterade dock att andra faktorer även hade betydelse kring fastställandet av företagens räntor. Förslag till vidare forskning: Då företagen i denna studie var betydligt positivare till revisionsplikten jämfört med studier av företag i andra EU- länder är förslag till vidare forskning att utforska varför de svenska företagen skiljer sig i sin syn på revisionspliktens betydelse. Då företagen inte är av åsikten att ett avskaffande av revisionsplikten kommer att uppfylla sitt syfte, anses det även intressant att forska kring hur man utefter svenska företag kan minska den administrativa kostnaden utan att påverka rättssäkerheten. / Abstract Master thesis in Business Administration, Jönköping International Business School, Spring 2012 Author: Sigge Kleen Title: Audit´s to be or not to be, That is the question? Background and problem: In 2010, Sweden abolished the audit requirement for smaller limited companies. The aim was to help small companies with cost savings as the audit was considered to be burdensome. In order that the change would not be too extensive for the society, the government chose to set the limits of a voluntary audit, relatively low. From SoU 2008:32 it can be deduced that a likely development in EU is that the limits on which companies may be waived by the audit´s requirement will be increased in the future. The issue is how the Swedish companies will respond to this development. Purpose: The purpose of this thesis is to gain a clearer perspective of how the group that today is covered by the audit requirement, but at a possible change to EU maximum limits will not be covered, looks at mandatory audit. To get a complete picture of whether companies can be affected by disregarding the audit, the aim is also to examine how the company's stakeholders would react when the company no longer shows an audit. Delimitations: The thesis refers to enterprises between today's limits for voluntary audit and the EU´s Directive for maximum exemption. The companies that have been selected are located in a small town on the west coast of Sweden. The report has chosen to limit the company's stakeholders to banks. Bank offices have been selected with the same basis as the companies. Method: The problem of the thesis has been treated from a qualitative approach, where data collection has been made by ten personal interviews. The result has then been weighed against the reference frame with the purpose to answer the questions of the thesis. Results and conclusions: The companies were very positive about the audit requirement and felt that it fulfilled an important function in the society. The companies had a concern that the high level of legal certainty that we currently have in Sweden, would be impaired by the elimination of the audit requirement. Unlike the Swedish report SoU 2008:32, companies were of the view that removal of the audit would result in increased costs. The companies with long-term loans thought that their cost of borrowing would be more expensive and that their potential for increased credit lines would likely be impaired. The reasoning was partly supported of the banks, but the banks commented that other factors also were of importance when they determined corporate interest rates. Propositions for further research: Because companies in this study were much more positive to the audit requirement in comparison with previous studies from other EU countries is a proposal for further research to examine why the Swedish companies differ in their values. As companies are not of the view that the abolition of the audit requirement will fulfill its purpose, it is considered also interesting to research how the Swedish companies can reduce the administrative costs without affecting the rule of law.

Bakgrund och problem: Kraven på företagens informationsutlämning ökar, intressenterna efterfrågar mer information som är tillförlitlig, relevant och användbar. Detta gäller speciellt information som inte är lagstadgad, den frivilliga informationen. Ledningen stöter på olika problem vid hanteringen av den frivilliga informationen så som osäkerhet kring framåtriktad information, information som är särskilt konkurrenskänslig och påtryckningar från aktieägare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken frivillig information de undersökta företag redovisar i sina årsredovisningar samt att utifrån en kategorisering av detta analysera de skillnader och likheter som finns mellan olika ledningars syn på frivillig information. Metod: Studien sker med en kvalitativ undersökningsmetod där representanter från sex företag intervjuas. Vidare sker en kategorisering utifrån en granskning av den frivilliga informationen i företagens senaste årsredovisning. Resultat och slutsats: Det finns skillnader i hur ledningarna hanterar de problem som uppstår med den frivilliga informationen. Den framåtriktade informationen ska bara publiceras om den är tillräckligt säker, så att företaget inte tvingas att revidera informationen. Intressenterna vill ha transparens, något som ledningen ställer upp på om företaget inte riskerar för mycket gentemot konkurrenterna . Ledningen försöker även anpassa informationen efter de olika användare årsredovisningen har och på så sätt stärka relationen mellan företaget och intressenterna.

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras. Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.

Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen. Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar. Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna. Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.

Bakgrund: Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett mönster som kan förklaras av branschernas olikheter. Metod: En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna. Resultat, slutsatser: IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest. Förslag till fortsatt forskning: En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.

<p>Bakgrund: Resurser som är svåra att värdera, och därmed inte kan tas upp i balansräkningen,i kombination med utvecklingen mot informationssamhället har lett till ett ökat behov och användande av tilläggsinformation i årsredovisningarna från företagens sida. Det finns både frivillig och reglerad tilläggsinformation. Ökningen av frivillig tilläggsinformation kan främst ses inom personalredovisning.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva utvecklingen av frivillig information om personal i årsredovisningen hos ett urval svenska börsnoterade företag. Den syftar också till att se om utvecklingen har sett olika ut i tillverkningsföretag respektive tjänsteföretag.</p><p>Metod: Från Stockholmsbörsens A-lista valdes sex tillverkningsföretag och sex tjänsteföretag ut. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod har de utvalda företagens årsredovisningar för åren 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 studerats. En modell innehållande sju kategorier; hälsa, mångfald, rekrytering, personalomsättning och trivsel, personalförmåner och motivation, utbildning samt kompetensutveckling, togs fram för att kunna se var inom personalredovisning utvecklingen har skett.</p><p>Slutsats: Efter slutförd studie kan det konstateras att mängden frivillig tilläggsinformation om personal har ökat, även om andelen information av den totala årsredovisningen endast har ökat nämnvärt för tillverkningsföretag. Gemensamt för tillverkningsföretags och tjänsteföretags redovisning av personal är att kompetensutveckling har varit den dominerande kategorin under perioden och att information om hälsa har ökat, även om ökningen har varit betydligt större i tillverkningsföretagens årsredovisningar. Olikheter är att information om rekrytering har fått stort utrymme i tillverkningsföretagens årsredovisningar men mycket litet i tjänsteföretagens. Personalomsättning och trivsel, mångfald samt personalförmåner och motivation har alla givits större mängd information i tjänsteföretagens årsredovisningar än i tillverkningsföretagens.</p> / <p>Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.</p><p>Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosen companies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.</p><p>Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category,were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.</p>

<p>Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.</p><p>Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.</p><p>Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.</p><p>Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.</p>