Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSR- rapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år 2013. Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSR- rapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori. / Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSR- strategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSR- reporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in 2013. The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies’ CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board’s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test’s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory.

No description available.

Hållbarhetsredovisning är ett begrepp som är relativt nytt. Denna typ av rapportering används av företag för att presentera vilka åtgärder de utför när det kommer till såväl sociala och miljömässiga frågor som de ekonomiska. Arbete inom hållbar utveckling är något som efterfrågas alltmer av samhället och fler företag har börjat anamma detta sätt att dela information på. Problematiken som råder är dock att det finns indikationer till att organisationer ibland använder hållbarhetsrapportering som ett verktyg för att uppnå eller bevara legitimitet. Tidigare forskning menar att brist på standarder och ramverk leder till ett oreglerat gap mellan handlingar och kommunikation inom hållbarhetsrapportering. Vidare tyder annan forskning på att det legala systemet anpassar sig för långsamt för att kunna följa ständiga förändringar i samhällets förväntningar. Detta innebär att hållbarhetsarbete huvudsakligen presenteras med hjälp av frivillig redovisning, vilket innebär att företag kan välja vad de vill presentera och vad de vill undanhålla. Syftet med studien är att ifrågasätta huruvida hållbarhetsredovisning är redovisning för hållbarhet eller om det används som ett legitimeringsverktyg.Genom att utföra intervjuer med relevanta personer inom hållbarhetsarbete och komplettera dessa med offentlig dokumentation, kan jag uppfylla syftet med studien. Dessa empiriska resultat analyseras tillsammans med tidigare forskning samt relevanta teorier.Under studiens gång ifrågasätts många gånger om reglering av hållbarhetsredovisning i själva verket är det bästa tillvägagångssättet för att säkerställa att denna typ av redovisning används på ett korrekt sätt. Slutsatsen tyder på att det måste finnas ett genuint intresse från företagens sida för att åtgärder ska följas upp på ett framgångsrikt sätt. / Sustainability reporting is a relatively new concept. This way of reporting is used by companies to communicate actions they undertake regarding social and environmental issues as well as the financial ones. Performance concerning sustainability is a growing demand of the society, which has led to an increasing amount of companies embracing this way of sharing information. The current issue is due to remaining indications of organizations using sustainability reporting as an instrument to obtain or maintain legitimacy. Previous research points out that the lack of standards and frameworks creates an unregulated gap between actions and the communication of these. Furthermore, other research claims that the legal system isn’t able to adjust quickly enough to be able to follow the continuous changes in expectations of the society. Consequently, this leads to sustainability performance being mainly reported by the means of voluntary disclosure, which implicates that companies themselves may choose what to share and what to withhold. The purpose of this research is to question whether sustainability reporting is accounting for sustainability or rather being used as a tool of legitimacy.By performing interviews with relevant people concerning sustainable development within companies, and complement these with public documentation, I was able to fulfil the purpose of the research. These empirical results were analyzed together with previous research and theories of significance.During the course of the research, regulation of sustainability reporting was questioned of being the most appropriate way to make sure sustainability reporting is used in an adequate manner. The conclusion of this research states that there has to be a certain genuine interest coming from the companies, to be able to follow up actions in a successful way.This research is conducted in Swedish.

År 2010 infördes en lagändring som innebar att små aktiebolag i Sverige inte längre omfattas av revisionsplikt. Detta innebär att revisionen är frivillig för de aktiebolag som under två räkenskapsår inte överstiger två av gränsvärdena för revisionsplikt, 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och medelantal tre anställda. Trots detta väljer ändå små företag att bli reviderade av revisorer. Detta antyder på att små företag upplever fördelar med revisionstjänsten. Syften med studien var därmed att skapa förståelse till varför ägare i små företag väljer revision. Genom en analysmodell med de teoretiska begreppen trygghet, säkerhet, kvalitet, rådgivning och förtroende har studiens frågeställning och syfte kunnat besvaras. Resultatet bygger på en kvalitativ metod som utgår från ett ägarperspektiv där fyra stycken enmansföretag som bedriver olika konsultverksamheter har intervjuats för att identifiera och jämföra deras upplevda fördelar med revision. Resultatet visar att det finns ett antal drivkrafter som driver ägare i små företag till att använda sig av revision. Det har visat sig att det främst är ägarnas egna känsla av trygghet som motiverat deras val. Tryggheten som ägarna erhåller från revisorns rådgivning har även varit i fokus då ägarna, enligt dem själva, besitter en begränsad kunskap inom ekonomi och redovisning. Studien har även kunnat visa att endast Skatteverket är en intressent som påverkat ägarnas val. Resultatet visar att små företag vill visa trygghet och tillförlitlighet gentemot Skatteverket främst för att hålla dem på avstånd. Studiens slutsats är att det framförallt är en inneboende känsla av trygghet hos ägaren själv som driver små företag till att använda sig av revision, trots den avskaffade revisionsplikten.

Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

This thesis explores strategic communication management within the non-profit sector. Communication models need to be adapted to the specific sector as different sectors require different approaches of strategic communication management. In the spring of 2013, the non-profit organization Save the Children Sweden initiated a communication model based on volunteer communicators. The following study explores how non-profit organizations can manage communications with a focus on volunteers as a communication resource. The applied research questions concern how volunteers may be integrated into communication activities, the opportunities and challenges connected to involving volunteer communicators and how this may affect the role of the organization's employed communicators. The method applied is a case study of Save the Children Sweden. Semi-structured interviews have been conducted with both employed and volunteer communicators. The theoretical framework focuses on organizations’ internal and external communications. Results indicate that integration of volunteer communicators can improve outreach at the local level and thereby increase the visibility of the organization’s activities across the country. The model furthermore creates possibilities for increased volunteer participation as well as making use of volunteers’ skills and experiences. The most significant challenge attributed to this model is the length of time it takes for communication processes to be completed, due to activities being based on volunteers. A further challenge is to motivate volunteers to continued engagement. In conclusion, the communication model of Save the Children Sweden indicates that volunteers are an important communication resource in non-profit organizations’ local advocacy work. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande. Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige för aktiebolag som underskrider två av tre följande värden: 3 mnkr i nettoomsättning, 1,5 mnkr i balansomslutning och tre anställda.Uppsatsen fokuserar på hur aktören redovisningskonsult har påverkats av den frivilliga revisionen och följande fråga kan ställas: Innebär den frivilliga revisionen att auktoriserade redovisningskonsulter kan komma att få en alltmer framträdande och betydande roll bland de mindre bolagen och intressenterna och i sådana fall hur?Syftet med denna studie är att övergripande undersöka och belysa redovisningskonsultens mer framträdande roll och ansvar efter det att reglerna om frivillig revision trätt i kraft. I studien har vi även försökt klarlägga om redovisningskonsulten har fått något indirekt ökat ansvar efter det att reformen trätt i kraft och hur det kan ha påverkat intressenterna. Avsikten med litteraturgenomgången är att belysa samt är att ge en översiktsbild av redovisningskonsulten.Empirin består av kvalitativa intervjuer som har genomförts med intressenter som har påverkats av den frivilliga revisionen. Det empiriska materialet har sammanställts för att sedan analyseras genom vår fördjupade litteraturgenomgång. Från resultatet som framkommer ur vår analys kan slutsatsen dras att den frivilliga revisonen leder till att den auktoriserade redovisningskonsulten kommer få en mer betydande roll. Den nya situationen kommer att leda till omstruktureringar i branschen och redovisningskonsultens roll och ansvar blir mer framträdande. Studiens avsikt och resultat bidrar till att lyfta fram och skapa en helhetsbild av redovisningskonsulten som kan sättas in i en större kontext inom redovisningen. / Program: Civilekonomprogrammet

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav: Högst tre anställda. En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad. Metoden som användes i studien var kvalitativ metod med en abduktiv ansats vilket gav oss möjlighet att växla mellan empiri och teori. Tre besöksintervjuer samt en telefonintervju med små nystartade aktiebolag i Borås genomfördes.Studiens slutsats är att de små nystartade aktiebolag upplever att revisorn medför nytta. Kvalité, tidsbesparing samt revisorns kunskap är de faktorer som bidrar till nyttan och som är avgörande i valet av att ha en revisor. Studien visar att avskaffandet av revisionsplikten är en positiv lagändring då företag fritt får välja om de vill ha revision eller inte. För de företag som väljer att granskas av en revisor kommer räkenskaperna och bokslutet få en kvalitetsstämpel, det vill säga en högre kvalité och större förtroende för de finansiella rapporterna. Studien visar att kostnaden för revision inte har någon större betydelse i företags val av att ha revision då fördelarna väger tyngre.

De senaste åren har allmänhetens medvetenhet om miljöarbete och hållbar utveckling samt vilken påverkan företag utgör på en samhällelig nivå, ökat. Nu mer än någonsin har företag press på att uppvisa ett social- och miljömässigt ansvarstagande både från allmänheten och intressenter. Andelen företag som upprättar en hållbarhetsrapport har ökat på sista tiden och svenska företag ligger internationellt sett i framkanten. Tidigare forskning har undersökt om det finns en koppling mellan företag som hållbarhetsredovisar och finansiella företagsfaktorer med varierande resultat. Syftet med denna studie är att undersöka om frivillig hållbarhetsrapportering på svenska börsnoterade företag 2016 kan förklaras genom de fyra företagsfaktorerna, genom att analysera om det föreligger ett statistiskt samband och jämföra dessa mot tidigare studiers resultat. Studien genomförs med en kvantitativ metod och omfattas av företag på Stockholmsbörsen: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Utifrån en deduktiv ansats antas hypoteser som sedan prövas med analyser i statistikprogram. De företagsfaktorer som undersöktes var lönsamhet, skuldsättningsgrad, likviditet och storlek. Insamlad data har hämtats från årsredovisningar för året 2016 från databasen Retriever Business. Studiens resultat visar att det föreligger ett positivt signifikant förhållande mellan storlek och hållbarhetsrapportering samt ett negativt signifikant förhållande mellan likviditet och hållbarhetsrapportering. För faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad hittades inget statistiskt samband.

Är den upplevda introduktionen för nyanställda en ny faktor som bör tas med i förståelsen kring tidig frivillig avgång? Hög personalomsättning har både en ekonomisk och social negativ påverkan på företag. Att det många gånger är den högpresterande personalen som lämnar företaget är ett fenomen företag i allra högsta grad vill undvika. Ämnet är högaktuellt i dagens samhälle. Tidigare forskning inom området har fokuserat på att finna gemensamma faktorer som påverkar beslutet till tidig frivillig avgång, där en av de vanligaste studerade faktorerna är arbetstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att se om en upplevd introduktion var en faktor som bör räknas med bland dessa tidigare faktorer. Målgruppen av deltagare var tidigare anställda som redan hade slutat på ett företag. En enkätundersökning gjordes på 38 tidigare anställda med hjälp av en webenkät. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad på den upplevda introduktionen mellan grupper baserat på anställningstid. Den grupp som skattade sin upplevda introduktion som lägst var gruppen med kortast anställningstid. Vilket tyder på att den upplevda introduktionen bör tas med som en påverkande faktor vid tidig frivillig avgång. Studiens fynd tillsammans med tidigare forskning ger en bra indikator på vad företag behöver jobba med i framtiden för att förhindra tidig frivillig avgång. Därmed lyckas behålla sin högpresterande personal och då minska kostnader för oönskad personalomsättning. / Is the introduction for new employees a new factor that should be included in the understanding of voluntary turnover? High staff turnover has both an economic and social negative impact on companies. The fact that it is often the high-performing staff who leave the company is a phenomenon companies want to avoid. The subject is highly topical in today's society. Previous research in the field has focused on finding common factors that affect the decision on voluntary turnover, where one of the most commonly studied factors is job satisfaction. The purpose of this study was to investigate whether the introduction was a factor that should be counted among these earlier factors. The participants were former employees who had already left a company. A survey was conducted on 38 former employees using a web survey. The result showed that there was a significant difference in the perceived introduction between groups based on employment time. The group with the lowest score in perceived introduction was the group with the shortest employment time, suggesting that the perceived introduction should be included as an influencing factor in voluntary turnover. The study's findings together with previous research provide a good indicator of what companies need to work with in the future to prevent early voluntary turnover. Thus, it manages to maintain its high-performing staff and reduce costs for unwanted staff turnover.