Bakgrund och problemdiskussion: Efterfrågan på en mer harmoniserad redovisnings- lagstiftning på grund av ökad globalisering och mer fria gränser ledde fram till införandet av IFRS, som implementerades år 2005. IFRS är obligatoriskt för noterade bolag i Sverige, men även onoterade bolag kan välja att frivilligt tillämpa IFRS. K-regelverket infördes i sin helhet år 2014 och sedan dess har större onoterade bolag möjligheten att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard från K3 till IFRS. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka faktorer som bidrar till att bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Metod: Uppsatsen består av två delstudier. Den första delstudien är en kvantitativ studie med en deduktiv forskningsansats och den andra delstudien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Att kombinera de två delstudierna möjliggör identifiering av faktorer som studeras genom data från årsredovisningar och utifrån en intervjuserie med ekonomi- eller redovisningsansvariga på åtta bolag. Resultat och slutsatser: Studiens resultat tyder på att det finns vissa faktorer som påverkar bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Den första delstudiens resultat visar att storlek och bransch har en påverkan på bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Delstudie två visar att flera av första delstudiens faktorer i kombination påverkar bolagens förhållande till att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard, men även att ägarnas preferenser och riskbenägenhet är avgörande. / Background and problem diskussion: The demand for a more harmonized accounting legislation due to increased globalization and more free borders led to the introduction of IFRS, which was implemented in 2005. IFRS are mandatory for listed companies in Sweden, but also unlisted companies may choose to voluntarily adopt IFRS. The K- regulatory framework was introduced in its entirety in 2014 and since then larger unlisted companies has the opportunity to voluntarily upgrade their accounting standard from K3 to IFRS. Purpose: This paper aims to identify the factors contributing to why companies choose to voluntarily upgrade their accounting standard. Method: The thesis consists of two studies. The first study is a quantitative study with a deductive research approach and the second study is a qualitative study with an abductive research approach. Combining the two sub-studies allow identification of factors studied through data from annual reports and factors through a series of interviews with finance or accounting officers of eight companies. Results and conclusions: The study's results suggest that there are certain factors that affect the companies to voluntarily upgrade their accounting standard. The results from the first part of the study show that the size and industry have an impact on companies to voluntarily upgrade their accounting standard. Part two of the study shows that factors from the first part of the study in combination with each other affect companies to voluntarily upgrade their accounting standard, but also that owners' preferences and willingness to take risks is crucial.

Background: The mandatory audit for small companies is up for discussion in Sweden today. The motives behind voluntary auditing in small companies have been investigated in several countries before. One of these motives, outsourcing, is currently unexplored. Outsourcing is very common amongst companies today and is expected to increase even more in the near future. The global market for outsourced financial services is expected to grow to over 525 billion dollars by 2030, according to a report by Grand View Research (2022). But how does the outsourcing of financial functions actually affect small companies' choice of voluntary audit? Purpose of the study: To investigate the motives behind voluntary audits among small companies in Sweden who outsource their financial function, and how the outsourcing offinancial services can contribute to an increased need for audits in small companies. Method: This is a qualitative study conducted with semi-structured interviews with 10 Swedish companies who are not required to be audited and do outsource their financial work. Conclusions: The main motives for voluntary audit in outsourcing companies are the following: The accountant’s expertise and advice. Security for the company owner To fulfill the indirect requirements of external stakeholders. Creditworthiness, to get a good score on UC and Creditsafe. Increased quality of the financial reports: audit gives a quality stamp. The company will soon be required to go through external audit Regarding outsourcing, the respondents testify that the audits do assure them that their external consultant does the financial work properly, but controlling the external consultant is not the main reason for choosing voluntary audit. Our study also shows a new aspect, which is, the company owners' previous experiences with outsourcing seems to influence their view of how outsourcing affects the need for auditing. Overall, the results show that outsourcing alone is not a motive for the choice of audit.

What we have come to is that confidence, knowledge and quality is paramount but that other factors also matter. The other factors that were mentioned were, control legitimacy, time savings and experience. It is important for the owners that the financial information contains high quality, and it is a key factor that whoever controls the information have great knowledge about law and accounting; an auditor.

Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.

<p>Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.</p>

Andelen småföretag i Sverige utgör 99,4 procent av landets alla företag. Dessa står för en majoritet av de arbetstillfällen som skapas i samhället. År 2010 infördes gränsvärden som beskriver vilka aktiebolag som är undantagna revisionsplikten. Dessa aktiebolag utgör en stor andel av de små företagen i Sverige. Denna uppsats undersöker om det föreligger ett samband mellan räntekostnader och frivillig revision av svenska aktiebolag. Den genomförda studien behandlar ett proportionerligt stratifierat urval som uppgår till 13 213 stycken aktiebolag i Sverige som inte omfattas av den svenska revisionsplikten för året 2017, där arkivdata i form av finansiella rapporter används. Tidigare forskning inom området har inte varit entydig avseende detta samband. Studier av Blackwell et al. (1998), Minnis (2011) och Kim et al. (2011) visar att räntekostnaderna är signifikant lägre för de företag som valt att frivilligt anlita en revisor. I kontrast till dessa resultat visar Langli (2015) att inget sådant samband föreligger för aktiebolag i Norge. Vidare visar Tervo &amp; Jokipii (2018) att sambandet mellan räntekostnader och frivillig revision är signifikant positivt för aktiebolag i Finland. Med en teoretisk utgångspunkt i Signaling Theory och Information Asymmetry undersöks revisionens värdeskapande i form av aktiebolagens räntekostnader. Studien tillämpar en kvantitativ metod, där en Ordinary least squares regression med robusta standardfel används för att beskriva sambandet. Vi visar ett resultat där ett signifikant negativt samband föreligger mellan räntekostnader och frivillig revision för aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Studien avser inte att beskriva kausalitet för detta samband. Slutsatserna av studien bekräftar den etablerade uppfattningen av förhållandet mellan räntekostnader och frivillig revision, det vill säga att förhållandet är negativt. Dessa resultat är i kontrast med de studier som har genomförts i Norden varför det finns utrymme för framtida forskning inom de nordiska länderna.

Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansåg att små bolag utan revisionsplikt varsärskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebär att alla aktiebolag ska granskas av en godkänd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen är att man vill skapa ökad trovärdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angående avskaffande av revisionsplikten. Deninnebär att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer än ett avföljande kriterier:• Mer än 83 miljoner kronor i omsättning• Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgångar)• Fler än 50 anställdaDetta innebär att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslår att detta ska träda i kraft den 1 juli 2010.Vår studie har haft sin utgångspunkt i revisorers och mindre aktiebolags påverkan avförslaget. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad de ansåg om förslaget. Vi harintervjuat två auktoriserade revisorer samt en godkänd revisor. Vi har även skickatenkäter till mindre aktiebolag, varav 11 företag svarade.De slutsatser som vi kommit fram till är följande:• De auktoriserade revisorerna som arbetade i stora revisionsbyråer var allmäntpositiva till förslaget. Medan den godkända revisorn som har en egenredovisningsbyrå ställde sig negativt till förslaget. Men alla revisorer kunde enasom att det gränsvärde som angetts är för högt satt. Revisorerna anser att en sådanförändring bör ske successivt.De auktoriserade revisorerna tror att de mindre aktiebolagen i framtiden kommeratt fortsätta efterfråga revision även om denna blir frivillig.Revisorerna som vi intervjuat har inte upplevt förslaget som ett hot mot derasverksamhet.• De mindre aktiebolagens åsikter angående förslaget varierade. Nästan en tredjedelav de tillfrågade företagen var inte insatta i ämnet, och kunde därför inte besvaraom de ansåg att förslaget var bra eller dåligt.Av alla de tillfrågade företagen framkom att de skulle behålla revisionen i sittföretag även om denna blir frivillig. De trodde inte heller att deras företagkommer att påverkas när förslaget går igenom. / Uppsatsnivå: C

No description available.

<p>Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.</p><p>Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information.</p><p>De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer.</p><p>Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är:</p><p>Balansomslutning 41,5 miljoner kronor</p><p>Nettoomsättningen 83 miljoner kronor</p><p>Anställda 50 stycken</p><p>För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas.</p><p>Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent.</p><p>I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.</p>

No description available.