Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.

Despite the fact that mandatory financial auditing has been abolished for small private public companies in Sweden we still see this service being used by these firms. Earlier research, papers and published articles tend to focus on the abolishment of the mandatory audits seen from the accountant’s point of view. There has however been less emphasis on the fact that 85 percept of the companies relived from the mandatory audits still utilises this service. We think that we have found a new and until now unexplored angel on this subject, and the purpose of our study has been to explore what the Swedish bank officials and what the Swedish Tax Agency’s officials think that they have to gain from a mandatory financial audit. The scientific method used in the study is deduction due to the fact that existing theories has been used to form the hypothesis. Using a web based questionnaire the study aimed to explore what benefits Swedish bank officials and Swedish Tax Agencies officials think exist on the topic of financial auditing in small public companies. The questionnaire was sent to all company advisers working within banks in the Kristianstad area and to all officials working within the Swedish Tax agency in the same region. The study is based on select variables from existing literature and from already existing concepts within financial auditing, insurance, assurance, improving, comfort and legitimacy. The study includes five hypotheses derived from the studies theoretical reference framework. The aim of the study was to examine then perceived value of companies undergoing finical auditing by a certified accountant. The hypotheses has been analysed and tested using the statistical program SPSS. From the hypotheses testing using a multivariate analyse the study shows that there is a strong perceived value amongst the Swedish bank officials and amongst the Swedish Tax Agenise officials when it comes to the topic of companies using certified accountants for financial auditing.

This thesis comprises of an initial summary of Study I which is my licentiate thesis in business administration. Study I is a literature study on internal control. Thereafter follows Study II which is a case study of Swedish insurance organization. The case study adopts a contingency perspective and attempts to find environmental and firm-level factors that influence the design, use and outcome of internal control. Study II is a longitudinal study that accounts for key internal-control developments that occurred between 2000-2010. This case study finds that there are two environmental influences that significantly affected internal-control design, use and outcome. They consist of environmental uncertainty and regulatory and supervisory forces. Their influences differ in nature but jointly they act to set boundaries and frame in-ternal-control design, use and outcome. There are two firm-level influences of governance structure and managerial attitudes that act jointly with strategy to affect the design, use and outcome of internal control. While environmental influences set boundaries and frame internal-control work, firm-level contingencies can effectively enable or disable internal-control effectiveness. These firm-level influences provide means and opportunities to internal-control work. My longitudinal research suggests that evolutionary steps have been taken regarding internal-control design and use. In sum these steps correspond to a shift in internal-control orientation and a transformation of practices where Folksam has been moving from a looser towards a tighter form of internal control, with greater transparency in operational risk management. Finally, based on the internal-control principles of the COSO framework I see that particular principles have been enhanced within the Folksam system of internal control. The components of these principles are the control environment, risk assessment and monitoring.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför. Syfte: Denna studie ämnar att undersöka och öka förståelsen kring vilka värden små och medelstora företag anser att en revision medför. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom sju personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens verkställande direktörer, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta företag ser att revisionen bidrar med ett värde. Det är framför allt revision som försäkran som företagen anser är det främsta värdet. Företagen ser främst att revisionen kvalitetssäkrar företagets ekonomi och legitimerar verksamheten. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet som revisionen medför, överstiger kostanden för den.

Krav på revision blev inskrivet i den svenska lagen år 1895 där det stod föreskrivet att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer. Med tiden har lagarna utökats och blivit fler och berör revision, rådgivning, utredningar etc. De senaste åren har synen på revisionen förändrats dramatiskt. Företagsskandaler runt om i världen är orsaken till detta. Som en följd av skandalerna har revisorernas ifrågasatts för sin roll som försvarare av allmänhetens intresse vilket har lett till en stor debatt. Revisionsprofessionen har ifrågasatts men trots det menar Riksrevisionen att revision har ett betydande värde. Det finns tidigare forskning som visar på vilket värdet revision medför. Vi fann det därför intressant att undersöka vilka värdekomponenter medelstora företag ser med revision. Denna studie syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur medelstora företag ser på värdet av revision. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom fem personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens ekonomi- eller redovisningsansvarige, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför. Resultatet av studien visar att samtliga av de undersökta företagen anser att revision medför ett värde till företaget. Försäkring, försäkran och kvalitetsstämpel är de värdekomponenter som de undersökta företagen ser som det främsta värdet av en revision. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet med revisionen överstiger dess kostnader, och skulle trots inte någon lagstadgad skyldighet, ändå frivilligt välja att använda revision.

Hållbarhetsredovisning har under de senaste åren kommit att öka vilket har resulterat i en större efterfrågan på en extern part som granskar hållbarhetsrapporten. Efterfrågan av hållbarhetsgranskningar har medfört nya områden att granska i kombination med nya utmaningar för revisionsyrket. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar med hållbarhetsgranskningen men går inte in på hur granskningarna går till i praktiken. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhetsspecialister arbetar vid en granskning av hållbarhetsrapporter samt vad som ligger till grund för arbetsprocessen.     Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex hållbarhetsspecialister har en förståelse skapats för hur en hållbarhetsgranskning går till, vilka faktorer som är mest väsentliga samt vilka utmaningar de upplever vid en granskning av hållbarhetsrapporter. Respondenterna presenterade flera aspekter som tidigare forskning inte identifierat som väsentliga faktorer att ta hänsyn till. Vidare fick respondenterna redogöra för sin känsla av komfort till granskningen vilket applicerar komfortteorin på hållbarhetsgranskning.   Studiens slutsatser är att arbetsprocessen vid en hållbarhetsgranskning inte skiljer sig markant ifrån en finansiell revision. De faktorer som respondenterna uppgav påverkar arbetsprocessen var liknande som tidigare litteratur har behandlat och centreras kring faktorer gällande det granskade företaget. Utmaningarna som respondenterna upplever involverar till stor del aspekter som har en negativ inverkan på arbetet där de också har begränsad möjlighet att påverka det. / Sustainability reporting has increased during the latter years, which has resulted in greater demand for an external part that assures such reports. The demand for sustainability assurance has created new areas of assurance in combination with new challenges for the audit profession. Previous research shows that there are challenges with sustainability assurance but does not focus on how assurance is actually performed. The purpose of this thesis is to create a deeper understanding of how the assurance providers work with sustainability reports and what influence the process.   By conducting qualitative interviews with six sustainability experts, an understanding has been gained of how sustainability assurance is conducted, what factors are the most significant and what challenges these experts experience when assuring sustainability reports. The respondents present several aspects that previous research did not identify as factors to take into account. Furthermore, the respondents gave their account of comfort for the assurance which applies comfort theory to sustainability assurance.   The study´s conclusions are that the work processes within sustainability assurance do not differ significantly from financial audits. The factors stated by the respondents that influence the work process were similar to previous literature and are centered around factors regarding the client. The challenges that the respondents experience involve mostly aspects that have a negative impact on the work and where they have a limited opportunity to affect the situation.