<p>Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.</p><p>Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information.</p><p>De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer.</p><p>Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är:</p><p>Balansomslutning 41,5 miljoner kronor</p><p>Nettoomsättningen 83 miljoner kronor</p><p>Anställda 50 stycken</p><p>För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas.</p><p>Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent.</p><p>I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.</p>

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft. Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information. De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer. Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor Nettoomsättningen 83 miljoner kronor Anställda 50 stycken För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas. Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent. I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor. Det visar också att nystartade företag kan missgynnas mer än andra bolag på grund av de interna riskklassificeringssystem som tillåts inom regelverket. Interna riskklassificeringssystem kan nämligen, på grund av olika variabler och parametrar, göra att nystartade företag betraktas som mer riskfyllda. Andra studier som gjorts i ämnet visar att Basel III inte påverkar varken banker, kreditgivning eller utlåningsräntor. Eftersom tidigare forskning och litteratur visar olika resultat syftar denna studie till att undersöka, beskriva och öka förståelsen för hur Basel III påverkat kreditgivningen till nystartade företag i Sverige. För att få empiriskt underlag till studien har tio intervjuer gjorts med elva respondenter från sju olika banker. Intervjuer har gjorts med anställda på större och mindre banker på central och lokal nivå. Resultatet i studien visar att alla banker höjt utlåningsräntorna till nystartade företag. Bankerna uppger att det framför allt beror på förändrad risksyn och riskbedömning till följd av Basel III. Basel III har lett till att företagskunder prissätts mer efter bedömd kreditrisk och detta har gjort att nystartade företag generellt fått en högre ränta. Resultatet visar också att interna system och modeller blivit viktigare inom bankerna och att alternativa finansieringslösningar börjat växa fram på marknaden. Samtidigt är kreditbedömningsprocessen och låneutbudet oförändrat sedan Basel III:s introduktion. Studiens resultat bidrar med praktiska implikationer till nystartade företag, banker, entreprenörer och samhället. Den bidrar också teoretiskt till forskningen i form av underlag till diskussionen om utlåningsräntor och låneutbud. / In Sweden approximately 99.4% of all companies are classified as small companies and in 2014 around 70,000 new companies were registered. The common denominator is that start-ups and small businesses that grow and evolve contribute to national growth in the countries they operate in. In order to enable businesses to grow they require finance and traditionally banks have met this need. Basel III is therefore a well-argued subject since several studies show that it can affect banks' lending. Research shows that Basel III will lead to reduced lending and increased lending rates. It also shows that start-ups may be more disadvantaged than other companies because of the internal ratings-based (IRB) approach allowed within the regulation. The IRB approach can namely, because of different variables and parameters, consider start-ups more risky than other companies. Other studies however, show that Basel III has no, or very little, impact on lending and interest rates. Since previous research and literature shows different results this study aims to examine, describe and increase the understanding of how Basel III impact lending to start-ups in Sweden. Ten interviews with eleven respondents from seven different banks have been conducted. The interviews were conducted with employees of large and small banks working on central and local level. The results of the study show that all banks have raised lending rates to start-ups. The banks say that it is mainly due to changed risk profile and risk assessment as a result of Basel III. Basel III has led to corporates, retails and start-ups being priced on estimated credit risk and this has led to start-ups being considered as riskier. Thus, banks have raised lending rates to start-ups. The result also shows that internal systems and models have become more important in banks and that alternative financing has begun to emerge on the market. Meanwhile, the credit assessment process and the loan supply are unaffected since Basel III's introduction. The study's results contribute with practical implications for start-ups, banks, entrepreneurs and the community. It also contributes to theoretical research regarding the lending rates and loan supply discussion.