<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.</p><p>Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur.</p><p>Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.</p>

<p>Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.</p><p>Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex. driftkostnader, repara-tioner, ombyggnationer eller uppförandekostnader. Det medför att uthyrarens vinst beräknas på kostnader inklusive mervärdesskatt. Med intention att undvika den kumulativa effekten och därmed jämställa den som bedriver skattskyldig verksamhet i hyrda lokaler med den som äger sina egna lokaler utan att införa ob-ligatorisk mervärdesskatt på fastigheter infördes 1979 en möjlighet att ansöka om fri¬villig skattskyldighet på lokaler där skattskyldig verksamhet bedrivs. Det inne-bär att när det gäller lokaler där fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för mervärdesskatt är hyresgästen enbart ett ytterligare steg i övervältringsledet bero-ende på vad det är som tillverkas eller säljs i lokalerna. Det frivil¬liga systemet har till följd att hyresgäster inte får möjligheten till avdrag trots att de har avdrags¬rätt, om fastighetsägaren av någon anledning väljer att inte registrera sig för mervär-desskatt.</p><p>Reg¬lerna har under år 2001 till viss del förenklats, men vissa situationer medför ändå svårigheter att tolka situationer på ett enligt mer¬värdesskattelagen riktigt sätt. I arbetet framkommer bland annat svårigheter att fastställa vad som kan anses klart avgränsat från stadigvarande bostad. Den begränsning som avser att omöj-liggöra avdrag för privat konsumtion medför att framför allt små företag med verksamhetslokal i anslutning till bostaden har svårt att få igenom mervärdes-skatteavdrag. Andra tillämpningsproblem som framkommit är osäkerheten vid vidareuthyrning samt jämkning av mervärdesskatt vid investeringar. Problem som i vissa fall kan tvärtemot lagens syfte, bli relativt kostsamma för både fastighets-ägaren och hyresgästen. Det visar sig dessutom att fastighetsägare som i rent oförstånd debiterat mervärdes¬skatt på hyran, utan att vara skattskyldiga har rätt till återbe¬talning av den utgående mervärdesskatt som betalts in till Skatteverket, utan att behöva kreditera hyresgästen. Rent ekonomisk, kan den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt gällande verk¬samhetslokaler anses vara förmånlig framför allt för fastighetsägare, (även om lagstiftarens syfte snarare var riktat mot hyresgästens situation) då ingenting reglerar att mervärdesskatten måste komma hyresgästen tillgodo, det medför att hyrans storlek är beroende på hur marknaden är, det vill säga tillgången på lokaler mm. vid kontraktskrivandet samt hyresgästens förhandlingsstyrka.</p>

<p>Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way.</p><p>The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it’s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze. In the annual reports of today the reader can get a clear picture about the enterprise of a company. Though a large part of the information in the annual report is voluntary and each company makes their own decision about how much they want to account, it is of great importance for the credibility of the information. Something that has contributed to this development is, among other things, the demand from interested parties of the companies.</p><p>The purpose of this essay is to examine how important the use of the annual report is when it comes to marketing. To make this subject more interesting for the reader we have chosen to compare companies on the stock market with non stock market companies. We hope that the comparison can demonstrate if the companies market themselves to the interested parties through annual reports and in that case how much the two types of companies differ.</p><p>Our research was of a qualitative nature, besides using information from literature we made nine telephone interviews and took part in one interview by e-mail. By using the results from the interviews and the information from the literature we answered the questions we approached and therefore accounted for the purpose of the essay.</p><p>In our theory we have chosen to bring up the aspects that we think are important to considerate if you use the annual report as a marketing channel. One of these aspects is the layout of the annual report, which makes a big difference in making the report comprehensible for the reader.</p><p>From our analysis we came to the conclusion that the non stock market companies will not account voluntary information in the same extension as the companies on the stock market. From our interviews we interpreted it as if the companies on the stock market had started to observe usage of the annual report as a marketing channel. But it is a long way to go before the companies see marketing as a natural part of the annual report.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Vår uppsats behandlar användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. Idag finns det många olika sätt för företag att nå ut med sina olika budskap, det som väckte vårt intresse är om just årsredovisningen är ett sådant sätt.</p><p>Årsredovisningen är en extern redovisningsrapport som har till uppgift att ge information till företagens intressenter. Med hjälp av årsredovisningen granskas bland annat om företaget följt och uppnått de mål som satts upp. Den är med andra ord en viktig informationskälla om företagen, som olika intressenter kan ta del av för analys. I dagens årsredovisningar kan läsaren få en tydlig bild av företagets verksamhet. Då en stor del av informationen i årsredovisningen är frivillig och varje företag själva beslutar hur mycket det vill redovisa är det av stor betydelse att informationen som lämnas är trovärdig. Något som bidragit till denna utveckling är bland annat krav från företagens intressenter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av litteratur samt intervjuer undersöka användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. För att göra ämnet extra intressant för läsaren har vi valt att jämföra börsnoterade – och icke börsnoterade företag. Jämförelsen hoppas vi ska kunna klargöra om företagen marknadsför sig genom årsredovisningar till intressenterna samt hur mycket det i så fall skiljer mellan de två typerna av företag.</p><p>Undersökningen vi genomförde var av kvalitativ karaktär, förutom information från litteratur genomförde vi telefonintervjuer med nio olika företag, samt tog del av en via e-mail. Med hjälp av resultaten från intervjuerna samt den information vi tagit del av i litteraturen gav vi svar på de frågor som vi redogjorde för i problemformuleringen och därmed även uppsatsens syfte.</p><p>För att årsredovisningen skall kunna fungera väl som ett sätt för företag att marknadsföra sig har vi i vårt teoriavsnitt tagit upp de aspekter som vi tycker är viktiga att ta hänsyn till. En av dessa aspekter är årsredovisningens utformning som spelar stor roll för att den ska vara lättförståelig för läsaren.</p><p>Utifrån analysen kunde vi dra slutsatsen att de icke börsnoterade företagen inte kommer att redovisa frivillig information i samma utsträckning som de börsnoterade företagen. Vi tolkade intervjumaterialet som att de börsnoterade företagen börjat uppmärksamma möjligheten att använda årsredovisningen som en marknadsföringskanal. Men att det är en lång bit kvar tills företagen ser marknadsföringen som en naturlig del i årsredovisningen.</p>

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag. Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex. driftkostnader, repara-tioner, ombyggnationer eller uppförandekostnader. Det medför att uthyrarens vinst beräknas på kostnader inklusive mervärdesskatt. Med intention att undvika den kumulativa effekten och därmed jämställa den som bedriver skattskyldig verksamhet i hyrda lokaler med den som äger sina egna lokaler utan att införa ob-ligatorisk mervärdesskatt på fastigheter infördes 1979 en möjlighet att ansöka om fri¬villig skattskyldighet på lokaler där skattskyldig verksamhet bedrivs. Det inne-bär att när det gäller lokaler där fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för mervärdesskatt är hyresgästen enbart ett ytterligare steg i övervältringsledet bero-ende på vad det är som tillverkas eller säljs i lokalerna. Det frivil¬liga systemet har till följd att hyresgäster inte får möjligheten till avdrag trots att de har avdrags¬rätt, om fastighetsägaren av någon anledning väljer att inte registrera sig för mervär-desskatt. Reg¬lerna har under år 2001 till viss del förenklats, men vissa situationer medför ändå svårigheter att tolka situationer på ett enligt mer¬värdesskattelagen riktigt sätt. I arbetet framkommer bland annat svårigheter att fastställa vad som kan anses klart avgränsat från stadigvarande bostad. Den begränsning som avser att omöj-liggöra avdrag för privat konsumtion medför att framför allt små företag med verksamhetslokal i anslutning till bostaden har svårt att få igenom mervärdes-skatteavdrag. Andra tillämpningsproblem som framkommit är osäkerheten vid vidareuthyrning samt jämkning av mervärdesskatt vid investeringar. Problem som i vissa fall kan tvärtemot lagens syfte, bli relativt kostsamma för både fastighets-ägaren och hyresgästen. Det visar sig dessutom att fastighetsägare som i rent oförstånd debiterat mervärdes¬skatt på hyran, utan att vara skattskyldiga har rätt till återbe¬talning av den utgående mervärdesskatt som betalts in till Skatteverket, utan att behöva kreditera hyresgästen. Rent ekonomisk, kan den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt gällande verk¬samhetslokaler anses vara förmånlig framför allt för fastighetsägare, (även om lagstiftarens syfte snarare var riktat mot hyresgästens situation) då ingenting reglerar att mervärdesskatten måste komma hyresgästen tillgodo, det medför att hyrans storlek är beroende på hur marknaden är, det vill säga tillgången på lokaler mm. vid kontraktskrivandet samt hyresgästens förhandlingsstyrka.

Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union. Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree. Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements. Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study. The data have been collected from the chosen companies’ annual re-ports. Conclusion: The study shows that the amounts of information about the transition to IFRS within the company’s annual reports vary a lot. The result of the transition is also varying. The study shows a connection between the companies’ net sales and how much in-formation the companies publish in their annual reports. The study found no relation be-tween how the transition to IFRS affected the companies equity or the result and how much voluntary information that was disclosed. / Bakgrund: De senaste åren har en stark globalisering av kapitalmarknaden skett. Detta har lett till att det har blivit viktigare för företagen att deras finansiella information kan jämföras med andra företag för att konkurrera på samma grunder. För att underlätta för företagen inom EU att konkurrera med andra företag och för att fortsätta strävan efter en inre marknad har EU beslutat att IFRS skall tillämpas av alla börsnoterade företag inom unionen. Problem: 2006 kommer de första årsredovisningarna enligt IFRS att publiceras, det är då intressant att undersöka hur företagen valt att kommunicera övergången till sina intressen-ter. I IFRS anges att en del information är tvingande men företagen har valt att I olika om-fattning ha med frivillig information. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning de svenska börsnoterade företagen har rapporterat övergången till IFRS i sin koncernredovisning. Metod: I denna uppsats har en kvantitativ metod valts för att generella samband skall hit-tas. Datainsamlingen sker genom ett utvärderingsunderlag som utvecklats för denna studie. Data har samlats in från de utvalda företagens årsredovisningar. Slutsats: Undersökningen visar att mängden information om övergången till IFRS i företagens årsredovisning varierar kraftigt. Även resultatet är varierande. Det finns ett samband mellan företagens omsättning och hur mycket information företagen publicerar I sina års-redovisningar. Det finns dock inget samband mellan hur övergången till IFRS påverkat eget kapital eller resultat och mängden information.

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin Vestlund Handledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20 Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörer som berörs av denna förändring och att utifrån detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i små aktiebolag i Sverige. Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssätt med kvalitativ inriktning då insamlandet av empirisk data utgått ifrån den satta referensramen. Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att välja frivillig revision är främst att revision anses tillföra tillförlitlighet till räkenskaperna och fungera som en kvalitetsstämpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror på vilka krav och förväntningar som ställs på deras redovisning från olika intressenter och hur väl revisionen hjälper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande är om företagen upplever att den nytta de får av att välja frivillig revision uppväger kostnaden. Många av de farhågor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det är dock ännu för tidigt att se hur skatteintäkter, skattefel och ekobrottslighet påverkats, men det ser inte ut som att det ska få så stor inverkan som förväntat, om någon alls. Det har även visat sig att inte heller räntor och lånevillkor påverkats så mycket som några intressenter trott dådetta hänt i andra länder. Bankerna riktar in sig mer på nuläget i företagen och det enda som påverkats är att det kan ta längre tid att få lån och krediter godkända om inte det finns tillräckligt bra bedömningsunderlag tillgängliga.Avskaffandet har lett till att marknaden för revisions- och redovisningsbyråer har förändrats. Det fanns olika bud om vilka som skulle vara de största förlorarna i denna förändring. Det som framkommer är att varken redovisningsbyråer eller större revisions-byråer påverkats i så stor utsträckning. Redovisningsbyråerna kan märka av en större konkurrens då många revisionsbyråer nu erbjuder redovisningstjänster i större utsträckning än tidigare. Revision ersätts av redovisningstjänster. Det har startats samarbeten mellan olika intressenter och en utveckling av regelverk i syfte att kvalitetssäkra redovisning och inkomstdeklarationer. Alla aktörer i undersökningen är positiva till en höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se en liknande undersökning lite längre fram i tiden med mer statistiskt underlag. Exempelvis vid 5 år och 10 år efter förändringen. Det skulle också vara intressant med en jämförelse av de företag som väljer att inte ha revisor. Hur stor andel som anlitar en redovisningsbyrå och hur stor andel sköter bokföringen själva? Finns det skillnader här mellan och inom olika branscher? Det skulle också vara intressant att se en större kvantitativ undersökning bland de berörda företagen i Sverige, gällande vilka faktorer som gjort att de valt att ha revision respektive valt att ta bort den, likt den gjord av Collis i England. Det kan vara intressant att se hur stor betydelse de påverkansfaktorer som identifierats har i företagens val och om det finns andra faktorer som kan spela in och vara mer avgörande. Exempelvis direkta krav från kreditgivare, upplevd nytta mm. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörerna och hur de ser på en framtida höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Den identifierar de faktorer som styr de berörda företagens behov av revision. Den visar också de anpassningar som skett och fortfarande sker av både angreppssätt och arbetssätt, hos de berörda aktörerna, i en strävan att hjälpa företagen att leva upp till lagstiftade kvalitetskrav som finns på årsredovisning och inkomstdeklaration. Nyckelord: Revisionsplikt, obligatorisk, frivillig, revision, redovisning, avskaffande / Title: Companies needs of the audit, after the abolition of the statutory audit for smaller companies in Sweden. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Jonas Lööw-Ohlson &amp; Malin Vestlund Supervisor: Markku PenttinenDate: 2013-02-20 Aim: The purpose of this work is to investigate how the abolishment of the statutory audit affected the different actors involved in this change, and that on this basis identify the factors that control the need and choice of voluntary audit for small companies in Sweden. Method: This study has a deductive, qualitative approach, as the gathering of empirical data is based on the set framework. Results and Conclusions: Benefits for companies to choose voluntary audit is primarily that the audit is considered to bring reliability to the accounts and it provides a quality stamp for the company in its dealings with external stakeholders. The companies need for audit depends on the demands and expectations placed on their accounts from different stakeholders and how well the audit helps them to meet these requirements. The decisive factor is if the companies feel that the benefits they get from choosing voluntary audit outweigh the cost. Many of the concerns and aspirations that the various stakeholders had prior to the abolishment of the statutory audit has actually become a reality. However it is still too early to see what impact the abolishment will have on taxes and financial crime, but it does not seem like it will have as big of an effect as they thought it would have, if any at all. It has also been shown that neither interest rates nor loan terms have been affected as much as some of the stakeholders expected, as that had happened in other countries. Banks focus more on the current situation of the companies and the only thing that it could affect is that it may take longer for the companies to get loans and credits approved if not good enough documentation needed for assessment is available. The abolishment has led to that the market for audit and accounting firms has changed. There were different views on what kind of firms would be the biggest losers of this change. What emerges is that neither accounting firms nor larger audit firms are affected very much. Accounting firms may notice some more competition as audit firms now offer accounting services to a greater extent than before. Audit services are replaced by accounting services. Collaborations between different stakeholders and a development of regulatory framework in order to ensure the quality of the accounts and income tax returns has been started after the abolishment. All participants in the survey are in favor of raising the limit to the EU level. Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study a little further ahead in time with more statistical data. For example at five and ten years after the change. It would also be interesting to have a comparison of the companies that choose not to have an auditor. How many of the companies that hires an accounting firm for help and how many that handles the bookkeeping themselves. Are there differences here between and within different industries? It would also be interesting to see a larger quantitative survey among the companies in Sweden, regarding the factors that led to the choice of keeping the audit or removing it, like the survey made by Collis in England. It might be interesting to see how significant the impact factors identified have been for the companies and if there are other factors that have made a difference and been more decisive. For example, direct claims by creditors, perceived benefits etc. Contribution of the thesis: This paper contributes to a better understanding of how the abolishment of the statutory audit affected the different actors and what they think of a future increase of the limits to EU level. It identifies the factors driving the companies need for audit. It also shows the adjustments that have occurred and still occurs in both approaches and practices, of the actors involved, in an effort to help companies meet statutory quality requirements on the annual accounts and tax returns. Keywords: Statutory Audit, mandatory, voluntary, audit, accounting, abolishment

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen.   Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys.   Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad.   Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget.   En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället.   Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning. För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning. Utifrån Positiv redovisningsteori och Institutionell teori har hypoteser formulerats som sedan testats statistiskt för att jämföra företag som tillämpar de internationella redovisningsreglerna med företag som använder nationella redovisningsregler. På så vis kan samband mellan olika faktorer och frivillig tillämpning av IFRS undersökas. För studiens genomförande har en kvantitativ metod applicerats. Genom en dokumentstudie där årsredovisningar granskats har det varit möjligt att samla in data för företagen som sedan använts för den statistiska analysen. Resultatet av undersökningen visar att faktorerna bonus för VD kopplad till företagets vinst, utländskt ägarskap, utländska intäkter, storlek samt val av revisionsbyrå tillhörande ”the big four” förklarar och har ett samband med frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade koncernbolag. / Since 2005 it is mandatory for all companies that have shares or other securities listed on a stock exchange within the EU to prepare their consolidated accounts in accordance with IFRS. This decision was taken by the European Parliament and the Council to get a better comparability regarding the accounting in different countries and for companies to have equal access to the global capital markets. It is mainly because of the increased internationalization that a common accounting standard has been created to harmonize different countries’ accounting.  For unlisted companies that do not need to use IFRS, there is the possibility to voluntarily apply the international accounting standards instead of national accounting rules. The purpose of this study is therefore to investigate the factors that explain voluntary application of IFRS in Swedish unlisted companies. The study focuses on the organizational factors regarding conditions in the firms and environmental factors which include the firms’ external environment. Based on Positive accounting theory and Institutional theory hypotheses have been formulated which are then tested statistically to compare companies that apply international accounting standards with companies that use national accounting rules. In this way relationships between various factors and voluntary application of IFRS can be investigated.  For the performance of the study a quantitative method has been applied. By a document study where annual reports have been reviewed, it has been possible to collect data for the companies that then were used for the statistical analysis. The result of the investigation shows that the factors bonus for CEO linked to the company’s profit, foreign ownership, foreign revenues, size and the choice of auditing firm within the ”big four” explain and have a connection with the voluntary application of IFRS in Swedish unlisted group companies.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län. I denna ställdes frågor om revision och aktiebolagens inställning till denna. För att utröna samband genomfördes chi-två test. Svaren analyserades sedan utifrån ett antal egenformulerade antaganden. Av respondenterna angav 53 procent att de tänker behållarevision, 33 procent upphöra med den, medan 14 procent avvaktar.Det finns ett samband mellan aktiebolagens val och deras inställning till ett antal faktorer. Aktiebolag som anser att kostnaden för revision är betungande avstår från revision, medan aktiebolagsom behåller revision tycker att den ger en kvalitetssäkring avbolagets redovisningssystem och bokföring. Att revision ökar kreditvärdigheten samt att den minskar risken för skatterevision visade sig också vara faktorer som ledde till att bolagen valde att behålla en frivillig revision. Däremot ansågs inte aktiebolagens intressenter ställa några krav på reviderade årsredovisningar.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer.