Denna fallstudie ämnar bidra till den existerande kunskapen om standardisering genom att undersöka hur arbetet med nya metoder standardiseras i svenska kommuners strategiska planering. Detta undersöktes med frivillig ekologisk kompensation som exempel på en ny metod. Frivillig kompensation tillämpas på ett eget initiativ av en kommun eller exploatör utifrån ett eget intresse att bevara icke-skyddade naturvärden vid exploateringar. Metoden börjar bli populär bland svenska kommuner eftersom det har potentialen att förena en fortsatt samhällsutveckling med bevarandet av icke-skyddade naturvärden. Genom att exempelvis standardisera sitt arbete med frivillig kompensation som metod i den egna organisationen kan kommuner hantera risker som är förknippade med metoden. Standardisering behöver i sig upprätthållas av ett institutionellt ramverk (spelregler). Studien förstår standardiseringsprocesser och institutionella förändringar som två ständigt pågående processer som effektiviserar arbetet med frivillig kompensation, samt är ’två sidor av samma mynt’ eftersom bägge påverkar och påverkas av kommunernas respektive arbete med frivillig kompensation. Således, genom att undersöka hur institutionella förändringar initierar standardiseringsprocesser för arbetet med frivillig kompensation och hur pågående standardiseringsprocesser påverkas av institutionella förändringar, har studien besvarat huvudfrågeställningen: Hur standardiseras arbetet med frivillig kompensation på svenska kommuner? Semistrukturerade intervjuer med kommunala handläggare och kvalitativa innehållsanalyser av dokument som styr arbetet med frivillig kompensation tillämpades för att kunna besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat har diskuterats mot ett teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Från analysen drar studien slutsatsen att initierandet av kommunernas standardiseringsprocesser är personberoende. För att kommunerna ska kunna standardisera sitt arbete med metoden behövs politiskt antagna beslut och riktlinjer som förankrats i hela organisationen och som möts upp av kunskapskrav. I detta avseende har studien funnit att kommunerna i dagsläget inte verkar kunna komma vidare i sina respektive standardiseringsprocesser. En möjlig orsak till detta kan vara att det råder oenigheter om uppfattningen av betydelsen av metoden och bevarandet av naturvärden i ett långsiktigt perspektiv. För att frivillig kompensation ska kunna nyttjas till sin fulla potential anser studien att det behöver ske en förändring i inställningen till gröna värden och frivillig kompensation. Det finns således potential för att arbetet med frivillig kompensation kan standardiseras ytterligare på svenska kommuner.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om området mäns våld i nära relationer. I studien undersöktes hur verksamheter arbetar med män som frivilligt söker stöd och behandling för sitt våldsutövande samt hur professionella resonerar om orsaker till att män utövar våld. För att uppnå detta hade studien sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där data samlades in via intervjuer med professionella som arbetade på olika kriscentrum alternativt avdelning för familjefrid i Sverige. För att analysera empirin användes Connells maskulinitetsteori med genusteorin i bakgrunden. Denna studies resultat visade att män som frivilligt söker behandling tar ansvar över sitt våldsutövande samt att psykiskt och latent våld var den vanligaste våldsformen i nära relationer. Den vanligaste behandlingsmetod som användes var Alternativ till våld (ATV) med inslag av KBT, psykoterapi, traumabehandling och MI. Orsakerna till våldet ansågs oftast vara en känsla av maktlöshet samt svårigheter i kommunikation och känslouttryck. Studiens resultat visade också att män som utövat hedersrelaterat våld och förtryck samt grovt våld inte frivilligt söker stöd för sitt våldsutövande. Slutsatsen är att problematiken med mäns våld i nära relationer är komplex. I enlighet med studiens resultat är slutsatsen att det potentiellt finns två olika målgrupper vad gäller män som utövar våld i nära relationer. Slutsatsen är också att männen som utövat våld i nära relationer och som frivilligt söker behandling kan uppleva sig otrygga med innebörden att de har dålig självkänsla. Vidare, kan uppväxtförhållanden och samhällets normer och förväntningar på män spela en roll för huruvida män utövar våld i nära relationer. Denna studies resultat tyder på att preventiva insatser för våld i nära relationer bör göras i tidig ålder. Vilket gör det betydelsefullt för det socialpedagogiska fältet då det handlar om fostran, social inlärning och socialisation.

Till följd av ökad medvetenhet hos företagens intressenter förväntas företagoffentliggöra så kallad frivillig information i sina årsredovisningar för atttillfredsställa det ökade informationsbehovet. I bakgrund av detta har syftet medstudien varit att få en bättre inblick i utvecklingen av företags frivilligainformation i sina årsredovisningar. Vi har undersökt om mängden frivilliginformation i årsredovisningar har ökat från år 2015 till år 2019 och hurvariationen av den frivilliga informationen sett ut samt vad som kan förklara denvariationen. Vi har även undersökt om det förekommer skillnader mellan de tvåobserverade branscherna sjukvård- och teknikbranschen på Nasdaq OMXStockholm. Studien tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Utifrånteorier och tidigare studier har vi utformat fem hypoteser som testats där urvaletbestod av totalt 66 företag. Datamaterialet har samlats in från årsredovisningarutifrån en checklista som består av fem inriktningar som tillsammans innehåller 27upplysningar. Vår studie identifierar en ökning av frivillig information iårsredovisningar med 6–10 procentenheter under en femårsperiod.Sjukvårdsbranschen tenderar att offentliggöra mer frivillig information änteknikbranschen inom samtliga inriktningar med undantag från inriktningenframtidsutsikter. Studien påvisar att frivillig information i årsredovisningartenderar att öka över tid samt att företagen generellt lämnar minst informationinom inriktningarna forskning och utveckling samt framtidsutsikter. / As a result of increased awareness among their stakeholders, companies areexpected to publish so-called voluntary information in their annual reports tosatisfy the increased need for information. The purpose of the study has been togain a better insight into the development of companies' voluntary information intheir annual reports. We investigate whether the amount of voluntary informationin annual reports has increased from 2015 to 2019 and how different the voluntaryinformation is and the explanation of the difference. We also investigate whetherthere are differences between the two observed industries, healthcare andtechnology on Nasdaq OMX Stockholm. The study applies a quantitative methodwith a deductive approach. Based on theories and previous studies, we havedesigned five hypotheses that are tested when the sample consists of a total of 66companies. The data was collected from annual reports based on a checklistconsisting of five specializations that together contain 27 pieces of information.Our study identifies an increase in voluntary information in annual reports by 6–10percentage points over a five-year period. The healthcare industry tends to publishmore voluntary information than the technology industry in all areas except forfuture prospects. The study confirms that voluntary information in annual reportstends to increase over time and that companies generally provide the leastinformation in the categories of research and development and prospects.

The study is a qualitative study with interviews as a data collection method. A request from different facebook groups contributed to a targeted selection, which resulted in all interviewees having relevance in the subject. As sociology can be defined as scientific studies of society and human life, it is therefore relevant to investigate the phenomenon of downshifting more closely (Giddens & Sutton, 2013). The purpose of the study is to describe and analyze downshifting as a sociological phenomenon from the interviewees' stories.  The questions used to answer the purpose are:  What do the interviewees express that they have chosen to live a simpler life?  What do the interviewees think that a simpler life prepares for?  How can the pursuit of downshifting that the interview participants describe can be understood with the help of Fromm's concept of ownership and being?  How can the interview participants' opportunities to downshift be analyzed from a class perspective?   The results show that the interview participants chose to prioritize things like consumption, work, housing situation and digital downshifting in order to avoid the impression they do not say they need. Instead, they prepare space for social relationships, personal well-being and interests. These things come together by spending less time on one thing, freeing up time on other things. How the interviewees choose to prioritize their time varies where the interests and what the person wants to achieve with their life determines. With Fromm's (2003) theoretical concepts of life form and ownership, it emerges that the interviewees are critical of society and in terms of the importance of class Bourdieu's (1993) theory of cultural, economic, social and symbolic capital is used. / Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod. En förfrågan på olika facebook-grupper bidrog till ett målinriktat urval vilket resulterade i att samtliga intervjupersoner har relevans i ämnet. Eftersom sociologi kan definieras som vetenskapliga studier av samhället samt mänskligt liv är det därför relevant att undersöka fenomenet downshifting närmare (Giddens & Sutton, 2013). Syftet med studien är att utifrån intervjudeltagarnas berättelser beskriva och analysera downshiftning som ett sociologiskt fenomen. De frågeställningar som använts för att besvara syftet är: 1.Vad uttrycker intervjudeltagarna att de valt bort i önskan att leva ett enklare liv? 2.Vad menar intervjudeltagarna att ett enklare liv bereder plats för? 3.Hur kan strävan mot downshiftning som intervjudeltagarna beskriver förstås med hjälp av Fromms begrepp ägandets och varandets livsformer? 4.Hur kan intervjudeltagarnas möjligheter att downshifta analyseras utifrån ett klassperspektiv? I resultatet framgår att intervjudeltagarna valt att prioritera ned saker som konsumtion, arbete, boendesituation samt digital downshifting för att komma undan intryck som de inte säger sig behöva. Istället bereder de plats för sociala relationer, eget välmående och intressen. Dessa saker hör ihop genom att lägga mindre tid på en sak, frigör tid att lägga på andra saker. Hur intervjudeltagarna väljer att prioritera sin tid varierar där intressen och vad personen vill åstadkomma med sitt liv avgör. Med Fromms (2003) teoretiska begrepp ägandets och varandets livsform framkommer att intervjupersonerna ställer sig kritiskt till samhället och vad gäller betydelse av klass används Bourdieus (1993) teori om kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital.

Intresset för frivillig rapportering har under de senaste åren ökat. Tidigare studier har fått varierande resultat avseende vad som påverkar företags frivilliga rapportering, men managers personliga egenskaper har antagits kunna ha en påverkan. Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras. Studien visade att kvinnliga CFO:er bidrar positivt till den totala mängden frivillig rapportering och att CFO:ers personliga egenskaper generellt har en större påverkan än CEO:ers personliga egenskaper på den frivilliga rapporteringen. Managers personliga egenskaper visades påverka den totala mängden frivillig rapportering mer än vilka kategorier som läggs vikt vid. Dock visade resultatet också på att agentteorin och de systemorienterade teorierna bättre förklarar vad som påverkar frivillig rapportering än vad managers personliga egenskaper gör. Studien bidrar till ökad kunskap om vad som påverkar företagens frivilliga rapportering. Genom att utgå från företagens CEO respektive CFO bidrar studien med förståelse för hur personliga egenskaper hos dessa påverkar den frivilliga rapporteringen, både den totala mängden och vilka kategorier av information som läggs vikt vid.

Hållbarhetsarbete har fått en större roll i företag och det har blivit allt vanligare att företag frivilligt väljer att upprätta hållbarhetsrapporter, trots att de inte omfattas av lagkrav. Det finns ett befintligt forskningsgap beträffande om det uppstår någon marknadsreaktion i samband med publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Studien syftar därför till att undersöka om informationen i frivilliga hållbarhetsrapporter är värderelevant för investerare på den svenska aktiemarknaden vid investeringsbeslut. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie samt en regressionsanalys. Som mått för marknadsreaktioner undersöks abnormal handelsvolym i företagens aktier i samband med publicering av hållbarhetsrapporten. Utifrån studiens resultat kan det fastställas att det inte finns något samband mellan publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter och abnormal handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Resultatet visar således att informationen i sådana rapporter inte är värderelevant vid investeringsbeslut och ignoreras av investerare på den svenska aktiemarknaden.

Denna uppsats syftar att undersöka om implementeringen av ÅRL 6 kap 10–14 §§ införräkenskapsåret 2017 har bidragit till en mer högkvalitativ hållbarhetsrapportering i Sverige. Ettslumpmässigt urval av 43 företag på den svenska marknaden tas fram. Företagen omfattas avlagens kriterier år 2016 och år 2017 samt upprättar frivilliga hållbarhetsrapporter år 2016. Viaen innehållsanalys bedöms och jämförs de två åren med hjälp av ett poänggivande index, vilketär utformat efter lagens kriterier och mäter rapporternas kvalitet. Resultatet visar engenomsnittlig ökning i poängen år 2017 vilket indikerar att implementeringen av lagen harbidragit till en ökning av kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Studiens resultat är generelltöverensstämmande med tidigare forskning.

Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Maria Andersson och Aryanaz Farhadi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida små aktiebolag i branscher där företagen typiskt är mer benägna att begå ekonomisk brottslighet, är mindre benägna att ha revision än företag i andra branscher. Metod: Kvantitativ regressionsanalys med hjälp av data som hämtats från Retriever Business. Analys har utförts både manuellt och med hjälp av regression, för att en jämförelse skulle kunna genomföras. Populationen bestod av små aktiebolag som omfattas av reformen för frivillig revision, med urval gjort av företag i 4 specifika branscher. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företag i de branscher som anses mer benägna att begå ekonomisk brottslighet i större utsträckning använder sig av revision än företag i andra branscher. Detta kan komma sig av att företag i branscher förknippade med ekonomisk brottslighet känner ett större behov av att visa sig legitima, detta på grund av ryktet som branschen har. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat är ett starkt avsteg från både de rapporter som svenska myndigheter släppt, likväl som tidigare forskning, och indikerar att branschtillhörighet inte har den negativa påverkan som myndigheterna påstår. Studien visar även på att Sveriges låga tröskelvärde kan vara av stor vikt vid valet av revision eller ej, något som bör beaktas i diskussioner om regeländringar. Förslag till fortsatt forskning: Om en mer omfattande studie med samtliga aktiebolag som omfattas av reformen genomförs kunde generaliseringen bli bättre och därmed ge än mer pålitliga resultat. Dessutom kunde en liknande studie genomförd i EU ge mer information kring hur tröskelvärdena påverkar valen kring revision.

No description available.

No description available.