Background: With the removal of audit requirement for companies in Sweden from the first of november 2010, a lot of companies has chosen not to keep the audit requirement. So far 57 percent of the small companies has chosen to keep the audit, in spite of that they don´t need to which led us to the problem statement: Which are the factors that affect a small limited company to choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit anymore? Purpose: The purpose of the essay is to examine why small limited companies choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit? Method: This research founds itself in a qualitative study with a deductive research approach. We have been studying secondary data in books and articles and preformed 29 phone interviews with small ltd company owners in Sweden. The selection consisted of 14 companies with credit debts and 15 companies without credit debts. In both categories the companies were selected at random. Results: The study has shown that there are a variety of reasons why small business owners in Sweden choose to keep the audit. It turned out that most small limited companies use audit primarily for its own sake and interest, but also to avoid a tax audit. It was also found that the creditors had a great impact on small companies’ decisions on audit. / Bakgrund: När revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige den första november 2010 har många företag valt att avskaffa revisionen. Hittills har 57 procent av småföretag valt att behålla revisionen, trots att de inte behöver det. Detta ledde oss till problemformuleringen: Vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att ha kvar revision, trots att möjligheten finns att välja bort den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för små aktiebolag i valet att ha kvar revision, trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats. Vi har studerat sekundärdata via böcker och artiklar samt utförts 29 telefonintervjuer med små aktiebolags ägare inom Sverige. Urvalet bestod av 14 aktiebolag med kreditskulder och 15 aktiebolag utan kreditskulder där de båda slumpmässigt valts ut. Resultat: Studien har visat att det finns en mängd orsaker till varför småföretagare i Sverige väljer att behålla revisionen. Det visade sig att de flesta små aktiebolagen använder revisionen framförallt för sin egen skull och intresse men också för att undvika skatterevision. Det visade sig även att kreditgivarna hade en stor inverkan på små aktiebolagens beslut om revision.

What impact has volunteering on the individual and their career development? For the young man about to enter the world of work, for the non-profit organization that needs to recruit new volunteers or employers who are facing hiring new staff. This study may provide a new approach in their search for work, volunteers or employees. The purpose of this study is to highlight the experiences of volunteering for individuals' personal learning and development, and the importance of volunteering for their career development. The study has a qualitative approach. A total of nine individuals participated in the study. The results leading to different patterns that emerge and they are divided into following themes: social significance, being there for others, their own well-being, personality / values, career development, learning. Findings: Non-profit work is important for the individual, for example, it has given individuals a satisfaction to help others and see them evolve, they are delighted and they feel it is precious to them. There is also a process in individuals' self-development and learning. Individuals describe their own development, both concrete, such as "gained courage to speak in front of people", but also more abstract, such as personality. Those interviewed said that their experience of volunteering influenced career development but in different ways, either in their current work or that they through the experience got a new job. A few individuals have difficulty seeing a connection, but suggests that it may have had an impact.

Syfte: Studien har två syften: Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR). Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda.  Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser.  Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin.  Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning. En kvalitativ kartläggning av kategorierna kan därför vara ett förslag till fortsatt forskning.  Uppsatsens bidrag: Mycket av tidigare forskning när det gäller frivillig redovisning har haft ett generellt fokus, där flera olika kategorier information som berör socialt ansvar (CSR) har använts och mycket av den har berört miljö eller finansiell information. Denna studie däremot har fokus på vad bolag specifikt frivilligt redovisar om anställda och detta specifika fokus har inte tidigare utförts på stora bolag på Stockholmsbörsen.

Bakgrund Under 2010 avskaffade den svenska regeringen revisionsplikten för små aktiebolag. Motiven bakom beslutet var att små aktiebolag som valde att inte köpa in revisionstjänster skulle bli mer konkurrenskraftiga och minska sina administrativa kostnader, vilket skulle skapa förutsättningar för ökad tillväxt och lönsamhet. Tidigare forskning argumenterar för att revisionstjänster är en viktig resurs för små aktiebolags utveckling mot ökad tillväxt och lönsamhet. Redovisningskonsulttjänster likt revisionstjänster involverar kvalitetssäkring och rådgivning, vilket tyder på att även dessa tjänster kan bidra till små aktiebolags utveckling mot ökad tillväxt och lönsamhet. Syfte Syftet med den här studien är att förklara om revisions- och redovisningskonsulttjänster har ett positivt samband med tillväxt och lönsamhet. Metod Denna uppsats utgår från en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Studiens hypoteser grundas i resursberoendeteorin, intressentteorin och agentteorin. En tvärsnittsdesign används då studien undersöker olika fall vid en viss tidpunkt. Studiens empiriska material hämtas från årsredovisningar genom databasen Business Retriever och genom en enkätundersökning. Slutsats Studien indikerar att det inte finns något positivt samband mellan revisions- och redovisningskonsulttjänster och tillväxt samt lönsamhet hos små aktiebolag. Därmed förkastas studiens hypoteser. Däremot indikerar studien att det finns ett negativt signifikant samband mellan lönsamhet och redovisningskonsulttjänster. Vidare indikerar studien att det skuldsättningsgraden, nettoomsättningen och ålder påverkar tillväxten och lönsamheten i små aktiebolag. / Introduction In 2010 the Swedish government abolished auditing obligations for small companies. The motivation behind the decision were that companies that chose not to purchase audit Services would reduce their administrative costs and thus become more competitive and they could reduce their administrative costs, which would create the conditions for increased growth and profitability. However, previous research argues that audit services are an important resource for the development of small companies towards increased growth and profitability. Accounting services from consultants as well as audit services involve quality assurance and advisory services, which indicates that these services contribute to the development of small companies towards increased growth and profitability. Purpose The purpose of this study is to explain whether audit and accounting consulting services have a positive relation with growth and profitability among small companies. Method This is a quantitative study based on a deductive approach. The hypotheses of the study relies essentially on resource dependence theory, interest theory and agent theory. A cross-sectional design is used since the study investigates different cases at a certain time point. The empirical data of the study is collected from annual reports from the Retriever Business database and a survey. Conclusion This study indicates that audit and accounting consulating services have no positive correlation with growth and profitability among small companies. As a result, we must reject the hypotheses. The study indicates a significant negative correlation between accounting consulting services and profitability. Furthermore, the study also indicates that the leverage, net sales and year have an impact on the growth and profitability in small companies.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Abstrakt   Att vårda frivilligt inlagda patienter på en låst heldygnsvårdsavdelning är ett vanligt förekommande fenomen i Sverige idag. Inom psykiatrin på olika platser i Sverige har diskussioner förekommit tidigare huruvida dörrarna ska vara låsta eller öppna. Information om att dörren är låst och varför bör ges till patienten samt att de som vårdar vet varför avdelningen är låst. Gott bemötande vid psykisk ohälsa är väsentligt. Tydlig information ger möjlighet till att patienten känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vård och vårdrelation av frivilligt vårdade patienter i en låst avdelningsmiljö Metod: Studien utformades utifrån en kvalitativ metod. I studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem allmänsjuksköterskor och sju specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data. Resultat: Det framkom fyra kategorier i studiens resultat: Vårdrelationen bakom den låsta dörren, Makten bakom den låsta dörren, Konsekvenser av den låsta dörren och Sjuksköterskors erfarenheter kring lagar och regler på en låst avdelning. Slutsats: Studiens resultat pekar på att personalen har mer makt än patienten. Men denna maktobalans kan ändå leda till en god vårdrelation när sjuksköterskor försöker ha patientens värdighet och integritet i fokus. Sjuksköterskor som arbetar på en låst psykiatrisk avdelning behöver reflektera över skälen till den låsta dörren. Den låsta dörren medförde till svåra etiska dilemma hos sjuksköterskorna. En känsla av frustration framkom hos sjuksköterskor när de behövde begränsa och hindra frivilligt inlagda patienter på grund av lagar och riktlinjer. Sjuksköterskor bör ges möjligheter till att förbättra sina kunskaper kring lagar och regler för att kunna ge en god och säker vård.

Det är känt att modeindustrin har ett stort anspråk på miljön, men trots det finns det inga fungerande lösningar på problemet i dagsläget. Ett sätt att komma till bukt med problemet äratt låta konsumenten miljökompensera vid köptillfället. Den här studien undersöker konsumenters inställning till en frivillig miljökompensation vid klädköp. Liknande studier har gjorts tidigare, då på flygresenärers vilja att frivilligt klimatkompensera för koldioxidutsläpp. Det har därför varit av intresse att testa liknande undersökningsmetod på konsumenter imodeindustrin. Tidigare forskning har konstaterat att ett flertal variabler är betydande för konsumentens vilja göra grönare konsumtionsval. Detta har mynnat ut i fyra hypoteser som testar hur konsumenters attityd till miljökompensation, upplevda konsumenteffektivitet, upplevda miljökunskap samt kön korrelerar med viljan att miljökompensera. Studien har även undersökt hur konsumenternas vilja att kompensera påverkar det ekonomiska värdet som konsumenten sätter på miljöproblemen kopplade till klädproduktion. Undersökningen bygger på 225 enkätsvar från studenter vid en medelstor svensk högskola. Resultaten från studien visar på signifikanta samband mellan flera av de förklarande variablerna och viljan att delta i frivillig miljökompensation. Den genomsnittliga kompensationsnivån uppgår till halva plaggets försäljningspris, vilket är en uppseendeväckande siffra. Respondenternas preferenser visar även att miljökompensationen bör fördelas lika över olika projekt för bättre miljö. / Although it’s known what footprint the global fashion industry has, few solutions have effectively managed to tackle the problem. One solution is to let the consumer participate in avoluntary environmental offset. This study investigates what variables affecting the consumer’s willingness to participate in such offset. Similar studies on air travelers’ voluntarycarbon offset have been done before. It’s therefore of interest to use the same preference method on consumers of the fashion industry. Previous research present a number of independent variables affecting the willingness to participate in voluntary offset. This study uses four hypotheses to explain consumers’ stated preferences. These include attitudes, perceived consumer effectiveness, perceived ecoliteracy and gender. The study uses a contingent valuation method to explain how the willingness to participate correlates with the hypothetical value of the voluntary environmental offset. An online survey was conducted and included data of 225 respondents. The results show significant correlations among several of the independent variables and the willingness to participate in voluntary environmental offset. The average value of offset reached about half the selling price of a simulated garment, which is staggering. The respondents’ preferences on how the money from the offset should be allocated tell of an equal share among projects for a better environment. The study is a bachelor thesis written in Swedish.

Bakgrund Av företag som omfattas av frivillig revision har en stor majoritet valt att avstå revision. Bolagsverket menar att avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i en kraftig ökning av antalet för sent inlämnade årsredovisningar. Samtidigt pågår en debatt där det argumenteras för att tidigarelägga tidsgränsen för att lämna in årsredovisningen, med argumentet att intressenterna bör ha tillgång till mer aktuell information. Syftet med att avskaffa revisionsplikten var att minska mindre företags administrativa och ekonomiska börda, men resursberoendeteorin menar att revision är en nödvändig resurs för företags förmåga att lämna in årsredovisningen i tid. Därtill föreslår en kombination av rationell beslutsteori och inlärningskurvan att företag endast efter en viss tid kan hantera de uppgifter revisorn tidigare hanterade. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Metod Denna kvantitativa uppsats utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori, rationell beslutsteori samt inlärningskurvan. Eftersom studien syftar till att förklara ett samband vid en viss tidpunkt har en tvärsnittsdesign tillämpats. Det empiriska materialet utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett positivt samband mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Det finns ett negativt samband mellan tid utan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. / Introduction Most Swedish SMEs have chosen to refrain from voluntary audit. Bolagsverket argue that the abolition of mandatory audit has resulted in an increase in late filed annual reports. Meanwhile, some argue that the time permitted for corporations to file their annual report should be reduced to benefit the stakeholders’ ability to use the information. The purpose of the abolition of mandatory audit was to reduce costs for SMEs, yet Resource Dependence Theory suggests that the audit is required for corporations to be able to file annual reports on time. In addition, a combination of Rational Choice Theory and the Learning Curve implies that a certain experience is required before SMEs can manage the tasks previously performed by the auditor. Purpose This study seeks to explain the relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated based on Resource Dependence Theory, Rational Choice Theory and the Learning Curve. A cross- sectional design is used, since the study aims to explain a relationship at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a positive relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs. There is a negative relationship between time without audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring i mängden redovisning av socialt och miljömässigt ansvarstagande, dvs. hållbarhetsredovisning, i årsredovisningar hos svenska börsnoterade bolag samt undersöka faktorer som kan förklara hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och använder en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ metod använts genom en innehållsanalys samt hypotesprövningar. Populationen består av 142 företag 2012 samt 160 företag 2015 samtliga noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Totalt undersöktes 302 årsredovisningar. De data som samlats in är sekundärdata och består av information från årsredovisningar, databaser samt böcker som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det har skett en förändring av socialt och miljömässigt ansvarstagande i företags årsredovisningar. Vårt resultat visar att en positiv förändring av hållbarhetsredovisningen går att utläsa. Dock är denna liten. Studiens statistiska tester visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och företags storlek, lönsamhet samt år. Dessutom visar studien att företags bransch har en inverkan på redovisningen men enbart några är signifikanta. Ägarstruktur och kvinnor i styrelsen visar inget signifikant resultat med redovisningen. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag har kartlagt om det skett en förändring av hållbarhetsrapportering i årsredovisningen hos svenska börsnoterade bolag. Studien påvisar att en positiv förändring har skett mellan 2012 och 2015. Detta kan vara av intresse för de företag som hållbarhetsredovisar. Det teoretiska bidrag denna studie har är att den bidrar med vidare forskning kring variabler som påverkar mängden hållbarhetsredovisning, där lönsamhet och företagsstorlek har en inverkan på hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att ha ett större spann mellan åren för att tydligare kunna utläsa en förändring. Ytterligare ett förslag är att undersöka rapporteringen på företags separata hållbarhetsrapporter. Till sist ges förslaget om att göra en liknande studie när den nya lagen gällande hållbarhetsredovisning trätt i kraft och blir synlig inom rapporter. / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine whether there has been a change in the reporting of social and environmental disclosures, i.e. sustainability reporting, in annual reports of listed swedish corporations and to examine factors that can explain the sustainability report. Method: The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. In order to achieve the aim of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests. The population consist of 142 companies 2012 and 160 companies 2015, all listed on Nasdaq OMX Stockholm. In total 302 annual reports were examined. The data that has been used are secondary data and the information from annual reports, databases as well as books was then set against previous research and theories. Results and conclusion: The result of the study shows that it has been a change in the reporting of social and environmental reporting in annual reports. Our results indicate that a positive change of sustainability reporting can be seen. However the difference is relatively small. The study’s statistical tests indicate that there is a positive significant correlation between sustainability reporting and company size, profitability and time. In addition the study shows that business sector has an impact on the sustainability reporting but only a few are significant. Ownership structure and women in the board shows no significant results with the sustainability report. Contributions of the thesis: This study's practical contribution is to chart if there has been a change over time of this reporting in the annual reports of swedish listed corporations. The study shows that there has been a change between 2012 and 2015. This result can be of interest for corporations that uses sustaniability reporting. The theoretical contribution of this study is that it contributes with further research on variables that affect the production of sustainability reporting. Where profitability and company size have an impact on this accounting method. Suggestions for further research: Suggestions for future research is to have a wider range between the years in order to be able to read a more accurate difference. Another suggestion is to investigate the reporting on companies separate sustainability reports. A further proposal is to do a similar study when the new law enters into force regarding sustainability reporting and becomes visible within the reports.

Idag har mindre företag det fria valet att välja mellan användning av revision eller inte. Revisionsplikten avskaffades 2010 då en lagändring genomfördes med målet att kostnadsunderlätta för mindre företag. Trots reformen har åsikter varierat avseende om företag bör använda sig av revisor eller ej, framförallt baserat på de fördelar som revisionen medför såsom korrekta och pålitliga rapporter och en trygghet för intressenter. Syftet med studien var att ta reda på om revisionen innehar egenskapen av legitimitet utifrån ett intressentperspektiv. Intressenterna i denna studie är banker och Skatteverket. Fortsättningsvis ville studien ta reda på vilka faktorer det är som påverkar ett företags legitimitet mer generellt och inte bara med fokus på revision. Denna studie bygger på tre teorier: legitimitets-, intressents- och revisionsteorin, där varje teori medför faktorer som föranleder ett teoretiskt ramverk. Tillsammans med tidigare forskning presenteras detta i studiens analysmodell vilken driver studien till att svara på syfte och forskningsfrågor. Analysmodellen ger de teoretiska begreppen förväntan, förtroende, obestridlighet, inflytelserik och legitimeringsmärke. Tillvägagångssättet för studien var en metod av insamlande av teorier och tidigare forskning från vetenskapliga artiklar. Vidare utgick metoden från en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju av fyra respondenter, tre från olika banker och en från Skatteverket. Även annan empirisk data i form av offentliga uttalanden från respektive respondent användes. Studiens resultat indikerar att det finns ett antal faktorer som påverkar ett företags legitimitet, men att revision inte är en av dem. Revisionen visade sig vara värdefull men inte legitimerande. Vad som framförallt påverkar om ett företag upplevs legitimt är förtroendet mellan intressenter och företaget. Resultatet visade också att Skatteverket är en intressent som inte beaktar företags legitimitet, varför om företag använder revision eller ej saknar betydelse för dem som intressent. Studiens slutsats är att det finns flertalet anledningar till om företag upplevs legitima eller inte, men att revision inte är en av dessa. Dessa anledningar är förtroende, erfarenhet och kompetens. / Today, smaller companies have the free choice to choose whether to use audit or not. Mandatory audit was abolished in 2010 when an amendment was implemented with the goal to facilitate cost savings for smaller companies. Despite the reform, opinions have varied as to whether or not companies should use an auditor, primarily based on the benefits which auditing brings, such as accurate and reliable reports and safety for stakeholders. The purpose of the study was to find out if auditing holds the property of legitimacy from a stakeholder perspective. The stakeholders in this study are banks and the Swedish Tax agency. Further, the study wanted to find out what factors are affecting a company’s legitimacy in general and not only with auditing as the focus. This study is based on three theories: legitimacy-, stakeholder- and audit theory, where each theory entails factors that induce a theoretical framework. Together with previous research this is presented in this study’s analytical model which drives the study to answer the purpose of the study and research questions. The analytical model provides the theoretical concepts of expectation, trust, indisputability, influence and legitimacy mark. The approach of the study was a method of gathering theory and previous research from scientific articles. Furthermore, this study used a qualitative approach with semi-structured interviews of four respondents, three from different banks and one from the Swedish Tax Agency. The study also used other empirical data in terms of public statements from each of the respective respondents’ banks. The result of the study indicates that there are several factors that influences a company’s legitimacy, but auditing is not one of them. The audit proved to be valuable but not legitimate. What primarily influences whether a company is legitimately perceived is the trust between stakeholders and the companies. The result also showed that the Swedish Tax Agency is a stakeholder who does not consider the legitimacy of companies, and if companies use auditing or not does not matter to them as a stakeholder. The conclusion of the study is that there are several reasons why companies are perceived as legitimate or not, but that auditing is not one of them. These reasons are trust, experience and competence.