År 2010 avskaffades revisionsplikt för små aktiebolag. De aktiebolag som inte uppnår två av följande tre krav: medeltalet av anställda är fler än tre, bolagets redovisade balansomslutning är mer än 1,5 miljoner kronor och bolagets redovisade omsättning är mer än 3 miljoner, behöver inte anlita en revisor. Syftet med avskaffandet är att revision är en hög kostnad för små aktiebolag. Tio år senare är det fortfarande många små aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå väljer att anlita en revisor frivilligt. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring revisorns roll för små aktiebolag som valt frivillig revision. Studien är baserad på en kvalitativ metod genom tio stycken intervjuer med representanter från olika aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå anlitar en revisor. I studien har flera olika roller, som revisorn har för små aktiebolag med frivillig revision, framkommit. Rollerna kan variera beroende på erfarenhet och bransch inom aktiebolagen men det har också visat sig finnas gemensamma roller. De roller som har nämnts oftare är roll som skapare av trygghet (gestaltas på olika vis), roll som rådgivare, roll som skapare av rutin vid ambitionen om tillväxt samt behovet av skapa legitimitet mot intressenter. Kostnaden med revision har nämnts genomgående som en nackdel men det har ändå framkommit att den roll revisorn får hos små aktiebolag överväger kostnaden. Det visas genom att de små aktiebolagen anlitar revisor och fortsatt kommer anlita revisor. / In 2010, the audit obligation for small limited companies was abolished. The small limited companies that do not meet two of the following three requirements: the average number of employees is more than three, the company's reported total assets are more than SEK 1.5 million and the company's reported turnover is more than SEK 3 million, do not need to hire an audit. The purpose of the abolition is that auditing is a high cost for small limited liability companies. Ten years later, there are still many small limited liability companies that do not meet the requirements for auditing but still choose to hire an auditor voluntarily. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the auditor's role for small limited companies that have chosen voluntary auditing. The study is based on a qualitative method through ten interviews with representatives from various limited companies who do not meet the requirements for auditing but still hire an auditor. In the study, several different roles for an auditor in small limited liability companies with voluntary audit have emerged. Factors can vary depending on experience and industry, but it has also been shown that there are common factors. The factors that have been mentioned more often are the need for security (embodied in different ways), the need for advice, the ambition for growth and the need to create legitimacy for stakeholders. The cost of auditing has been consistently mentioned as a disadvantage, but it has nevertheless emerged that the role the auditor receives from small limited liability companies outweighs the cost. This is shown by the fact that the small limited companies hire an auditor and will continue to hire an auditor.

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult. / Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies.

Syfte: Rapporteringspliktens effekt på kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den hållbarhetsdimension de anses agera negativt inom är i stort sett outforskad. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Syftet har också varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag.  Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och longitudinell design med data som omfattar fem år för 23 stycken svenska kontroversiella företag. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där primärdata samlats in genom en innehållsanalys. Studien är också baserad på sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv statistik, korrelationstest och regressionsanalyser för att testa studiens hypoteser.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar inget signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Studiens resultat påvisade däremot att det fanns ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag. Teoretisk och praktiskt resultat: Studiens teoretiska resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden rapportering inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Studiens praktiska resultat ger även en indikation på hur effektiv regleringen av hållbarhetsrapportering är för socialt och miljömässigt kontroversiella företag.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens population består av svenska kontroversiella företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Ett bredare perspektiv skulle därför kunna antas där andra länder eller branscher inkluderas för att se om resultatet som denna studie framställer även gäller dem. Studien identifierar också tydliga skillnader mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag, något som vidare forskning kan undersöka. / Aim: The effect that mandatory sustainability reporting have on disclosures regarding the negative sustainability area for companies operating in controversial industry sectors are widely unexplored. The pupose of this study has therefore been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. The purpose has also been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Method: The study adopts a positivist research philosophy with a deductive approach and longitudinal design with data covering five years for 23 Swedish controversial companies. The study is carried out with a quantitative method where primary data has been collected through a content analysis. The study is also based on secondary data obtained from the Retriever database. The data was then analyzed in the statistical program SPSS, which carried out descriptive statistics, correlationstest and regressionanalysis to test the hypotheses of the study.  Result and conclusion: The results of the study showed no significant relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. On the contrary, the results showed a significant positive relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Theoretical and practical result: The theoretical results of the study are further based on research regarding possible connections between mandatory sustainability reporting and the amount of reporting within two different sustainability dimensions (environmental and social) for two different group of controversial companies (environmental and social). Through further empirical research in this area, the litterature is expanded as the study has found results that both contradict and confirm previous research. The practical results of the study also give an indication of how effective the regulation of sustainability reporting is for socially and environmentally controversial companies. Suggestion for future research: The population included in this study consist of Swedish controversial companies that are covered by mandatory sustainability reporting. Further reasearch could therefore adopt a broader perspective where other countries or industries are included to see if the results obtained in this study also holds for these countries or industries. The study also identifies differences between socially and environmentally controversial companies. What these differences are due to and whether they have any statistical significance is something that further research can investigate since it was not the pupose of this study to further investigate this.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och om faktorerna finansiell risk, lönsamhet, storlek och bransch kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosfin och med ett deduktivt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs på 142 årsredovisningar från 2018 respektive 2015 för att undersöka mängden redovisad hållbarhetsinformation. En multipel regressionsanalys görs för att fastställa vilka faktorer som påverkar mängden hållbarhetsredovisning. Resultat & slutsats: Studien kom fram till att företagen redovisade mer hållbarhetsinformation 2018 jämfört med 2015 och att lagen haft en påverkan, samt att det finns ett samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och faktorerna storlek och bransch. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap om vad som förklarar frivillig hållbarhetsredovisning, men även kunskap om regleringens påverkan. Det praktiska bidraget är kunskap om hur mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag påverkas när det regleras. Det ger därmed en indikation på hur effekten av reglering skulle se ut i länder med liknande redovisningstradition som Sverige. Förslag till fortsatt forskning: I vidare forskning föreslås att göra en liknande studie med företag verkande i andra länder, men även icke-noterade eller statligt ägda företag. Denna studie har undersökt hållbarhetsredovisningens kvantitet och det skulle därmed vara intressant att undersöka hur kvaliteten påverkas av reglering. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att arbeta mer med innehållsanalysen för att uppnå ett mer trovärdigt resultat av redovisningsmängd. / Aim: The aim of this study is to investigate whether law (SFS 2016: 947) has affected the extent of sustainability reporting and whether the factors financial risk, profitability, size and industry can explain voluntary sustainability reporting. Method: The study is based on the positivist research philosophy and with a deductive approach. A content analysis is conducted on 142 annual reports from 2018 respectively 2015, to investigate the amount of sustainability information reported. A multiple regression analysis is conducted to determine which factors affect the amount of sustainability reporting. Result & Conclusions: The study found that the companies reported more sustainability information in 2018 compared to 2015 and that the law had an impact, and that there is a connection between the amount of sustainability reporting and the factors size and industry. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is an increased knowledge of what explains voluntary sustainability reporting, but also knowledge about the impact of regulation. The practical contribution is knowledge of how the amount of sustainability reporting in Swedish companies is affected when regulated. It thus gives an indication of what the effect of regulation would look like in countries with a similar accounting tradition as Sweden. Suggestions for future research: In further research, it is suggested to do a similar study with companies operating in other countries, but also unlisted or state-owned companies. This study has examined the quantity of sustainability reporting and it would therefore be interesting to investigate how the quality is affected by regulation. Further proposals for continued research are to work more with the content analysis to achieve a more credible result of the accounting.

År 2016 beslutades det om ett byrårotationskrav för företag av allmänt intresse i Sverige som en följd av det revisionspaket som antogs i EU år 2014. Det här kräver att företag av allmänt intresse byter revisionsbyrå minst vart tionde år. Företag av varierande storlek kan dock frivilligt välja att byta revisionsbyrå. Tidigare forskning har haft ett fokus på publika företag och med anledning av detta kan ett kunskapsgap identifieras gällande små företag av privat karaktär. En utveckling av tidigare forskning är att denna studie intar ett företagsperspektiv samt kompletterar detta med revisionsbyråers syn på fenomenet för att på så sätt få två olika synsätt. Studiens syfte är att skapa förståelse för varför små privata företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Enligt tidigare studier genomförda inom området frivilliga byrårotationer kan en sådan byrårotation ske av flera olika anledningar. Det framkommer av tidigare forskning att dessa influerande faktorer är; revisionsarvode, revisionskvalitet samt relationen mellan revisor och klient. Dessa faktorer har denna studie tagit utgångspunkt i vid insamling av studiens empiriska material. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där intervjuer av åtta företagsrepresentanter och två revisorer har genererat studiens empiriska resultat. Studien visar på att de små företagen undersökta i denna studie genomsyras av liten informationsasymmetri och att detta påverkar dem vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå. De undersökta små företagen prioriterar en nära och långvarig relation till sin revisor samt ett lågt revisionsarvode i första hand, trots att detta kan påverka revisorns oberoende och revisionskvaliteten negativt. Detta tyder på att de små företagen undersökta i denna studie tenderar att likna företag utan revisionsplikt i större utsträckning än publika företag. Studien utvecklar förståelsen kring varför företag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå genom att styrka den tidigare forskningens identifierade faktorer och visa på hur dessa prioriteras av studiens undersökta små företag. Studien visar på att dessa prioriteras enligt följande: (1) relationen mellan revisor och klient, (2) revisionsarvode, (3) revisionskvalitet. / In Sweden 2016 a requirement to rotate audit firm became mandatory for companies of public interest. This to meet the statutory audit regulation made by the EU in 2014. This regulation imposes companies of public interest to switch audit firm at least once every ten years. Non public companies will not be imposed by law to change audit firm, but these companies will be allowed to voluntarily make this decision. Previous research has focused only on public companies and this creates a gap in research concerning small privately ownedcompanies. There is potential development in thisfield ofresearch by approaching the phenomenon from a company perspective and complement this with the view of an audit firm, this in order to evaluate two approaches on this subject. The purpose of this study is to develop an understanding of why small privately owned companies choose to voluntarily switch audit firm. According to earlier research, made in the field of voluntary audit switch, a rotation of this sort can happen for different reasons. Previous research reveals that the influencing factors for companies to voluntarily change audit firm are; the audit fee, the audit quality and the auditor-client relationship. These factors have been the basis for the data collection of this study. This study has a qualitative research strategy were the empirical result was generated by interviewingrepresentatives from eight different companies and two auditors. The study shows that small companies that has been researched in this study have a low level of information asymmetry and that influences them concerning why they choose to voluntarilychangeaudit firm.The researched small private companies prioritize a close and long relationship with their auditor as well as a low audit fee in first hand, even though this could affect the auditor independence and the audit quality negatively. This indicates that the small private companies researched in this study tend to resemble companies without an audit obligation in a greater occurrence then public companies. The study develop the understanding of why companies choose to voluntarily switch audit firm by confirming identified factors in earlier research and present how these factors are being prioritized by the small private companies. The study shows that they are prioritized as follows: (1) the auditor-client relationship, (2) the audit fee, (3) the audit quality.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

Den rådande Covid-19-pandemin har haft en stark negativ påverkan på efterfrågan världen över vilket kommit att påverka de svenska företagen i allra högsta grad. Efterfrågetappet som pandemin inneburit har lett till en stor ekonomisk oro för företagen och dess intressenter. Pandemin har dock visat sig påverka företag och branscher olika mycket vilket kan komma att avspegla sig i den frivilliga informationen som företagen lämnar i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att undersöka om olika mått på finansiell ställning kan påverka graden av upplysning om Covid-19. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskas 100 vd-ord som 25 slumpmässigt valda svenska börsnoterade företag inom fem olika branscher lämnat i sina kvartalsrapporter för 2020. Studiens empiriska material lyckas förklara en del av variationen i upplysning om Covid-19. / The current Covid-19-pandemic has had a strong negative impact on demand worldwide, which has affected Swedish companies to a high degree. The loss of demand caused by the pandemic has led to great financial concern for companies and their stakeholders. However, the pandemic has been shown to affect companies and industries to varying degrees, which may be reflected in the voluntary disclosures that companies provide in their financial reports. This study aims to investigate whether different measures of financial performance can affect the degree of disclosure about the Covid-19-pandemic. By using a quantitative content analysis for reviewing 100 CEO letters that 25 Swedish randomly selected listed companies from five different industries have submitted in their quarterly reports for 2020. The empirical result of the study succeeds to explain some of the variation in disclosures about Covid-19.

I Sverige avskaffades den obligatoriska revisionen för småföretag den första november 2010. Till följd av detta beslut blev svenska små aktiebolag ej revisionspliktiga. Trots slopandet av revisionsplikten har många småföretag valt att frivilligt anlita en revisor. Därför blir det intressant att undersöka faktorer som kan påverka efterfrågan på frivillig revision i svenska småföretag. Studien syftar till att få svar på följande frågan: Vilka faktorer påverkar efterfrågan på frivillig revision hos små aktiebolag i Sverige? För att kunna besvara frågan har insamling av empiriska materialet skett genom en kvantitativ metod i form av en webbenkät. Totalt har 44 fullständiga svar erhållits. Med hjälp av Independent Sample Test har studiens fyra hypoteser testats. Resultatet indikerar på att företagsledare önskan att förbättra kvalitet på finansiella rapporter och önskan att förbättra relationer med kreditgivare och skattemyndigheten är de faktorer som påverkar efterfrågan på frivillig revision hos svenska små aktiebolag. Dock har denna studie inte hittat ett samband mellan frivillig revision och företagsstorlek mätt i nettoomsättning, antal anställda, och balansomslutning. Resultatet indikerar även på att det inte finns något samband mellan delägare utan tillgång till finansiella information och frivillig revision. Studien har bidragit med att undersöka en del av faktorer som kan ha påverkan på efterfrågan på frivillig revision hos småföretag i Sverige. Resultat från denna studie kan vara till nytta för revisionsbyråer för att förstå företagsledare inställning gentemot revision. / In Sweden, the mandatory audit for small companies was abolished on November 1, 2010. As a result of this decision, many of the small Swedish companies were not required to be audited. Despite the abolition of the audit obligation, many small companies have chosen to hire an auditor voluntarily. Therefore, it will be interesting to investigate the factors that affect the demand for voluntary auditing in small Swedish companies. The study aims to answer the following question: What factors influence the demand for voluntary auditing at small Swedish companies? The obtaining of empirical material has been done through a quantitative method in a form of a questionnaire sent to respondents. A total of 44 complete responses were obtained. Using the Independent Sample test, the study's four hypotheses were tested. The results indicate that business leaders' desire to improve the quality of financial reports and the desire to improve relations with creditors and the tax authority are the factors that affect the demand for voluntary audits at small Swedish companies. However, this study has not found a relationship between the voluntary auditing and company size measured in turnover, number of employees, and total assets. The result also indicates that there is no connection between shareholders without access to financial information and voluntary auditing. The study has contributed to investigate certain factors that may affect voluntary auditing in small companies in Sweden. Results from this study could be of benefit for audit firms to understand business leaders' attitudes toward auditing.

I slutet av 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag, vilket innebar att de inte längre var bundna att enligt lag anlita revisor. Motivet till avskaffandet grundade sig i regeringens antagande om att de aktiebolag som avskaffade revisor skulle minska sina administrativa kostnader och på så sätt bli mer konkurrenskraftig. Detta skulle i sin tur bidra till ökad tillväxt och lönsamhet för de omfattade bolagen. Reformen har i senare tid resulterat i ett flertal debatter och studier kring ifall regeringens intentioner uppfylls eller inte, där flera olika, ibland motsatta resultat presenterats. Syftet med den här studien är således att undersöka huruvida regeringens intentioner med reformen har realiserats eller inte. Studien är baserad på kvantitativ grund, där en difference-in-difference regression modell tillämpats för att analysera reformseffekten. Vidare har det härletts två hypoteser från teorier och tidigare forskning på ämnet. Hypoteserna är att företag som anlitar revisor präglas av högre tillväxt, både vad gäller nettoomsättning och antalet anställda. Dessa antaganden görs med grund i teorierna “revision som komfort”, “revision som förbättring” och utifrån begreppet informationsassymmetri. Empirin i studien grundar sig på primärdata från 328 små aktiebolags offentliga årsredovisningar, där hälften anlitat revisor under undersökningsperioden, medan den andra hälften inte gjort det.   Resultatet i analyserna tyder på att det förelåg en klar skillnad mellan grupperna, där de som anlitat revisor präglades av högre tillväxt, både i termer av nettoomsättning och antal anställda. Dessa resultat är i direkt motsägelse till regeringens förutsägelser. Vidare står resultaten i kontrast till en studie från 2021, där slutsatsen som drogs var att revision är en tillväxtbarriär för små aktiebolag. Däremot bekräftas det resultat som presenterats av riksrevisionen 2017, att revisionen antas bidra till högre tillväxt. Slutsatsen som dras utifrån studiens resultat är att revision är en konkurrensfördel för små aktiebolag, som antas bidra till ökad tillväxt. Studiens resultat bidrar således med ökad förståelse för små aktiebolagsägare kring innebörden av att avskaffa revisorn.

This essay aims to study which competencies, motives, and conditions that volunteer rescuers in the Aland Islands Sea Rescue Society consider important. An underlying aim is to investigate the importance of volunteer maritime rescue for the members themselves and for the local community from a maritime rescue and safety perspective. This is accomplished by examining qualitative ethnographic interviews through Discourse Theory. The essay explores what work tasks and competencies (such as knowledge and skills) volunteer maritime rescuers consider important and what strategies they use to acquire competencies. It even explores what motives they indicate as important for becoming involved as a volunteer rescuer and what conditions enable or limit their participation in the Sea Rescue Society The essay even explores why voluntary lifeguards need to exist in society and how com it exists.    The results show that each volunteer rescuer has an individual motive that keeps them engaged. The volunteer rescuers need a general competence but may also have special competence in maritime rescue practices. The living, health, work, and family situation of the volunteer rescuers are conditions that enable or limit their participation in the Sea Rescue Society. The finances of the maritime rescue service may also be a condition enabling or limiting.