I denna studie undersöks hur intern Business Intelligence påverkar beslutsprocessen i stora svenska bolag. Business Intelligence används mer och mer i beslutsprocessen och anses nu vara essentiellt för organisationer som vill vara konkurrenskraftiga. Organisationer vill också bli alltmer datadrivna i sin beslutsprocess och då basera beslut på data och inte intuition. Genom en kvalitativ undersökning visar studien att BI-analytiker och beslutsfattare som använder sig av Business Intelligence är överens om att ett BI-system påverkar beslutsfattandeprocessen främst positivt. Den största nackdelen som tas upp i studien är kostanden som en implementering av ett BI-system medför, men att de positiva följderna av implementeringen väger tyngre. De främsta positiva följderna som tas upp i studien är att beslutsfattandeprocessen går fortare samt att beslutskvalitén ökar då ett BI-system tillhandahåller beslutsfattarna relevant, smart och riktad information snabbare än det tidigare var möjligt. / This study examines how internal Business Intelligence effects the decision-making process in large Swedish companies. Business Intelligence is used more and more in the decision-making process and is now considered essential for organizations if they want to be competitive. Organizations strive to become more data-driven in their decision-making and thus wants their decision-makers to primarily base their decisions on data and not intuition. Through a qualitative study, it highlights that both BI-analysts and decision-makers who use Business Intelligence agrees that a BI system affects the decision-making process mainly positively. The biggest disadvantage that is addressed in the study is the cost that the implementation of a BI system entails, but that the positive consequences of the implementation of a BI system are bigger. The main positive consequences that are addressed in the study are that the decision-making process becomes faster and that the quality of decisions increases. This is because a BI system provides the decision-makers with relevant, smart and targeted information faster than was previously possible.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.