On the 1st of November 2010 more than 70% of small companies on the stock market, in Sweden, have chosen to abolish the audit system; however despite this elimination some companies advocated the importance of using the audit system. The aim of the paper is to highlight and explain the underlying reasons to that the owners of small limited company chooses to retain the audit. A qualitative method was adopted which uses semi-structured interviews, a total of 13 interviews were conducted, two of them were face to face and eleven were phone interviews. The empirical results showed that there are a number of reasons behind the small companies choice of audit, serving its own cause, seriousness of the audit system, information asymmetry, the Swedish Tax Agency, the credibility of the various stakeholders, the need of advice, lack of time, lack of knowledge in economics, educational level concerning finance and sales, to name a few.

Titel: Finansiella målsättningar inom årsredovisningar – En kvantitativ studie av svenska börsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Andreas Hamrén och Nils Ryngmark Handledare: Arne Fagerström Datum: 2016 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra skillnader angående finansiella målsättningar i årsredovisningar samt hur förutbestämda faktorer påverkar dessa skillnader.   Metod: Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Insamlingen av data har skett från årsredovisningar, som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Dokumenten har granskats med en innehållsanalys för att sedan undersökas genom korrelationsanalyser som presenteras tillsammans med resultatet. De oberoende variablerna som studien utgått ifrån är bransch, storlek, antal styrelseledamöter, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Resultat och slutsats: Studiens resultat tydliggör flertalet skillnader och likheter gällande finansiella målsättningar. De slutsatser som dras utifrån de statistiska testerna är att storlek och skuldsättningsgrad hade signifikanta samband med antalet finansiella målsättningar. Styrelseledamöter visade ett svagare samband, medan lönsamhet inte hade någon korrelation. Den deskriptiva variabeln bransch åskådliggjorde stora skillnader mellan segmenten och gav en bild av tillhörighetens betydelse för differensen. Uppsatsen bidrag: Det praktiska bidraget ger en bild över förekomsten av finansiella målsättningar på Stockholmsbörsen samt vilka typer av mål som är vanligast förekommande. Bidraget kan ge ett förslag till nynoterade bolag i uppbyggnadsfasen angående i vilken utsträckning marknaden presenterar målsättningar. Det teoretiska bidraget kan stärka intressent- och signaleringsteorins betydelse gällande frekvensen av målsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att komplimentera studien med intervjuer, detta för att få en uppfattning av de bakomliggande faktorerna till utformandet av målsättningarna. Ett ytterligare förslag är att inkludera exempelvis den danska börsen som är liknande den svenska för att finna avvikelser mellan företagskulturerna. Nyckelord: Finansiella målsättningar, frivillig information, framåtblickande information, årsredovisningar, asymmetrisk information, intressentteorin, signaleringsteorin / Title: Financial targets in annual reports – a quantitative study of swedish listed companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Hamrén and Nils Ryngmark Supervisor: Arne Fagerström Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to describe and compare differences regarding the financial objectives in the annual reports and how predetermined factors influence the differences. Method: This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data have been collected from annual reports, which are then set against previous research and theories. The documents were reviewed by a content analysis then examined by correlation analysis and presented along with the results. The independent variables of the study were industry, company size, number of board members, profitability and debt ratio. Result and conclusion: The result of the study make clear majority of the differences and similarities regarding financial objectives. The conclusions drawn on the basis of the statistical tests are that the size and debt ratio have a significant correlation with the number of financial objectives. Board members showed a weaker correlation, while profitability had no correlation at all. The descriptive variable industry illustrated the large differences between the segments and gave a picture of the importance of industry affiliation. Contribution of the thesis: The practical contribution illustrates the occurrence of financial targets on the Stockholm Stock Exchange and the types of goals that are most common. The contribution may give proposals to new listed companies in the construction phase regarding the extent to which the market presents the objectives. The theoretical contribution can give strength to the importance of stakeholder and signaling theory regarding the frequency of objectives. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to implement studies with interviews, in order to gain an understanding of the underlying incentives of the financial objectives. A further proposal is to include, for example, the Danish stock exchange that is similar to the Swedish in order to find similarities and differences between corporate cultures. Key words: Financial objectives, goals, voluntary information, forward-looking information, annual reports, asymmetric information, stakeholder theory, signaling theory

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor. Studien ger även möjlighet till att bättre bedöma revisionens påverkan på kreditrisken för fordringsägare i händelse av konkurs. Detta är en triangulerande studie, där insamling av data har skett genom både kvalitativa intervjuer och kvantitativ information från 57 konkursbon av små bolag från 2009 och 61 från 2012. Intervjuerna har gjorts med 10 respondenter inom revision, kreditgivning och konkursförvaltning. Resultaten har analyserats utifrån framförallt agent- och intressentteorin. Studien har kommit fram till att användandet av revisor är en funktion som värderas högt. De har en viktig roll när det gäller att hjälpa företagare att leva upp till de ekonomiska kunskapskrav som omvärlden ställer. Även när det gäller bedömningen av företagets fortsatta drift kan revisorns kunskaper bidra till att minska risken för en obeståndssituation. Studien har dock inte kunnat fastställa att underskottens storlek i konkurserna har påverkats av om bolaget har haft revisor eller inte. Varken respondenterna eller sambandsanalysen styrker någon skillnad i påverkan på prioriterade borgenärer efter avskaffandet av revisionsplikten. För både 2009 och 2012 har många konkurser små underskott medan få har stora, vilket indikerar att kreditgivare i det flesta fall har kunnat göra rimliga kreditbedömningar. / Major fraud and scandals in corporations such as Kreuger, Enron and Worldcom where creditors suffered significant losses, are often followed with debate around the purpose and scope of corporate audits. After pressure from the EU in order to reduce the administrative burden, increase competitive capacity, and stimulate the European economy the mandatory auditing was abolished for small enterprises in Sweden in 2010. Creditors of which some are banks and investors are parties that who can be affected by a bankruptcy and are therefore dependent on a working relationship with the enterprise. Together with additional information from an auditor credit ratings will aid a creditor in the assessment of exposed risk. This study aims to increase the understanding of audit significance in the aspect of credit rating of small companies and their ability to fulfil payments to prioritised creditors in case of bankruptcy as the legislated audit no longer is a requirement. It will also provide a possibility to assess the influence of auditing on the credit risk creditor is subject to in the event of bankruptcy. The study is using a triangulating method where data is collected using both qualitative interviews and quantitative data from 57 bankruptcies of small enterprises from 2009 and 61 bankruptcies from 2012. The interviews were conducted with 10 respondents representing auditing, loans, and Insolvency practise. The results have been analysed from the perspective of Agent- and Stakeholder theories. The study has derived to the conclusion that the use of auditors does carry a significant value. They have an important role to play when it comes to assisting entrepreneurs to live up to the expectation and skills their counterparts have on them. Even the assessment made by auditors on the company’s ability to continue operation, going concern, is knowledge which can contribute to the prevention of a future situation of insolvency. The study has not been able to prove any relationship between the company's level of debt in bankruptcy and if the company has chosen to have an auditor. Neither respondents in the qualitative data collection nor the search for correlation in the quantitative data has been able to support findings of difference on the impact on the prioritised creditors between the companies using auditors and the ones not using auditors from the time after the abolishment of mandatory audits. From both 2009 and 2012 most bankruptcies have low deficits and a small number have high, which indicate creditors have been able to make reasonable credit assessments.

In 2010 the mandatory audit was abolished for small companies in Sweden. Today, 14% of the companies choose to voluntarily be revised despite the fact that obligation under the law does not exist. The purpose of this study is to explore what drives these companies to have a voluntary audit. As part of the aim, this study explores what audit firms are demanded to the greatest extent of its clients, after the abolishment of the mandatory audit as well as whether the characteristics of the auditor may be significant. The analysis is based on data from 4 000 annual reports from 1 000 Swedish small companies where annual reports from 2010 to 2014 were reviewed. The results indicate that companies with high total assets and high debt (D/E) have a positive relationship with voluntary audit. Furthermore, it was found that authorized accountants are demanded to a greater extent than approved auditors are. No significant differences were found between audit firms in this aspect. This study contributes to the previous literature, as it is the first of its kind to analyze drivers of voluntary auditing from a Swedish context where economic, legal and cultural aspects are different from other countries. In addition, this study analyzes what audit firms that are demanded to the greatest extent of its clients, which has not been included in previous studies regarding voluntary audit. / År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. 14 % av bolagen väljer idag att frivilligt bli reviderade trots att skyldighet enligt lag ej föreligger. Syftet med denna studie är att utforska vad som driver dessa bolag att ha frivillig revision. Som en del i syftet ingår även att studera vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter efter slopandet av revisionsplikten samt om egenskaperna hos revisorn kan ha betydelse. Analysen baseras på data från 4 000 årsrapporter från 1 000 svenska små aktiebolag. Årsrapporterna från 2010 till 2014 har granskats. Resultaten tyder på att bolag med hög balansomslutning och hög skuldsättning (S/E) har ett positivt samband med frivillig revision. Vidare visade det sig att auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än vad godkända revisorer gör. Inga väsentliga skillnader kunde dock hittas mellan revisionsbyråerna i denna aspekt. Denna studie bidrar till den tidigare litteraturen eftersom den är den första i sitt slag att analysera vilka faktorer som driver frivillig revision utifrån en svensk kontext där ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter skiljer sig från andra länder. Dessutom analyserar studien vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter, något som tidigare inte inkluderats i studier om revisionsplikten.

Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för småbolag i Sverige. Detta medförde att mindre bolag frivilligt kunde välja att anlita revision eller inte. I dagsläget väljer 25 % av bolagen att anlita revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför småföretag väljer att anlita en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten. Studien kommer att undersöka faktorerna som bidrar till att revision efterfrågas. Metod: Primärdata har samlats in genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa ansatsen består av intervjuer med småföretagare inom tjänstesektorn och handelsbranschen. För att få mer djupgående information om huvudämnet har intervjuer även skett med en auktoriserad revisor och en jurist som suttit med som representant för Företagarna i den statliga utredningen som föreslog avskaffandet av revisionsplikten. Den kvantitativa metoden utgörsav en enkätundersökning som besvarats av 130 småföretag. Slutsats: Vår slutsats är att efterfrågan på revision beror på flera faktorer och de faktorerna som har konstaterats ha en inverkan på att mindre bolag efterfrågar revision är intressenter, internnytta, rådgivning, företagsstorlek, outsourcing och branschtillhörighet. / Background: The abolishment of mandatory auditin Sweden was in 2010. This caused that smaller companies could voluntarly choose between to beaudited or not. Today,25 % of the smaller companies voluntarly choose to be audited. Purpose:The pupose with this study is to examine why smaller companies choose to hire an accountant although the abolishment of mandatory audit. The study will investigate which factors that causes demand of audit. Method: Primary data has been collected through a qualitative and a quantitative research method. The qualitative method has been collected through interviews with small companies in the service and tradesector. To get more detailed information about the main subject, interviewshasconductedwithacertifiedaccountantandwithalawyerwhoas adelegateon thebehalfofthe business association(Företagarna)in the stateinvestigation thatsuggested abolitionofmandatoryauditonsmallercompanies.The quantitative method consists of a survey answered by 130 small businesses. Conclusion: The conclusion is that the demand on auditing depends on several factors and the factors that have been identified as having an impact on smaller companies requesting the auditis stakeholders, internal benefits, consulting, companysize outsourcing and industryaffiliation.

I årsredovisningar kan företag frivilligt ge ut information utöver det som krävs av regler, principer och praxis. En vanlig typ av sådan frivillig information är målsättningar av olika slag. Men varför olika företag väljer att presentera olika antal målsättningar finns det dock inget tydligt svar på. I tidigare forskning har främst finansiella mål studerats, men då dagens informationssamhälle inte bara fokuserar på finansiella resultat finns en stor del övriga mål som företags intressenter kan komma att efterfråga. Syftet med denna studie är att förklara hur många och vilka målsättningar som börsnoterade företag väljer att redovisa samt förklara vilka samband som föreligger mellan antal målsättningar och variablerna: företagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, Tobins q och bransch. Denna studie är utförd genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Data samlades in från årsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys. För att mäta sambanden mellan studiens beroende och oberoende variabler utfördes regressions- och korrelationsanalyser. Resultatet visade att 94 % av företagen redovisade någon målsättning, 88 % redovisade finansiella mål och 66 % icke-finansiella mål. Medelantalet för finansiella mål respektive icke-finansiella var 3 per företag. Antal totala målsättningar uppvisade ett positivt samband med företagsstorlek och lönsamhet. För finansiella målsättningar fanns ett positivt samband med skuldsättningsgrad medan icke-finansiella målsättningar inte uppvisade något signifikant samband med någon av variablerna. Även skillnader mellan olika branscher uppvisades, där konsumentvaror hade högst medelvärden, medan energi hade lägst. Dessa förhållanden gällde för målsättningar totalt samt uppdelat på finansiella och icke-finansiella. / In annual reports, companies can voluntarily disclose information that go beyond what rules, guidelines and praxis require. One kind of voluntary disclosure that is commonly occurring is different targets. But there is no distinct explanation to why different companies disclose different number of targets. The subject of earlier studies has mainly been financial targets, but in today’s information society financial results isn’t the only focus. Therefore, stakeholders may also be demanding non-financial information and targets. The aim of this study is to explain the number of and which targets listed companies choose to disclose. The aim is also to explain if the number of targets correlates with the variables: company size, profitability, leverage, Tobin’s q and industry. This study was executed through a quantitative method with a deductive approach. Data was collected from annual reports using a quantitative content analysis. To measure the correlation between the study’s dependent and independent variables, both regression and correlation analysis were performed. The result showed that 94 % of the companies disclosed some kind of target, 88 % disclosed financial targets and 66 % non-financial targets. The average number of financial targets was three per company, likewise for the non-financial targets. The number of targets in total proved to be positively correlated with company size and profitability. The financial targets proved to be positively correlated with leverage, while the non-financial targets didn’t show any significant correlation with any of the variables. Differences between industries were also shown, where consumer goods had the highest mean values, while energy had the lowest. These conditions did apply for the number of targets in total, financial targets and non-financial targets.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera och förklara utvecklingen av den frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningen mellan år 2015 och 2018. Anledningen till detta är att frågor som rör miljön och klimatet blivit allt viktigare i dagens samhälle. Konsekvensen av detta har dels blivit att nya lagstiftningar har instiftats, dels att diverse olika organisationer tagit fram en mängd olika direktiv och ramverk som är frivilliga att följa. För att undersöka denna problematik har empiri tagits fram genom en innehållsanalys där års- och hållbarhetsrapporter har analyserats. Innehållsanalysen har utförts på sju olika företag inom tre branscher. Dessa branscher är dagligvaruhandeln, skogs- och pappersindustrin samt bygg- och anläggningsindustrin.  I analysen har empirin tolkats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande följande teorier: legitimitetsteorin, intressentteorin och multi-level governance. Resultatet har visat att den frivilliga rapporteringen blivit allt viktigare för samtliga företag i uppsatsen, detta på grund av att intressenter och investerare idag har högre krav på företagen i dessa frågor. Slutsatsen i arbetet är därav att hållbarhetsredovisning och framförallt den frivilliga delen har utvecklats från att tidigare vara mer ytlig till att idag karaktäriseras av ett mer omfattande arbete. Under analysens första år fanns tendenser till att företag endast kort beskrev sitt hållbarhetsarbete. Detta har utvecklats under analysens sista år då hållbarhetsrapporterna istället innehåller en mer djupgående och omfattande beskrivning. Det innebär att både förarbete och resultat av hållbarhetsarbetet beskrivs. / The purpose of this paper has been to analyze and explain the development of the voluntary and mandatory sustainability reporting between 2015 and 2018. The reason behind is that issues relating to the environment and the climate have become increasingly important in today's society. The consequence has been that legislation has been instituted, but also that organizations have produced a variety of directives that are voluntary to follow. In order to investigate this problem, empirical data has been developed through a content analysis where annual and sustainability reports have been analyzed. The content analysis has been implemented on seven different companies within three industries. These industries are the grocery trade, the forest and paper industry and the construction industry.  The analysis has been interpreted by a theoretical framework containing the theory of legitimacy, stakeholder theory and multi-level governance. The result has shown that the voluntary reporting has become increasingly important for all companies in the paper. The reason behind is that stakeholders today have higher demands on the companies. The conclusion is therefore that the sustainability report and, above all, the voluntary part have evolved from earlier being more superficial to today being characterized by a more extensive work. During the first year of the analysis, companies tended to only briefly describe their sustainability work. This has been developed during the last year of the analysis as it now contains a more comprehensive description. This means that both preliminary work and results of the sustainability work are described.

Syfte: Det finns en mängd studier som behandlar frivillig personalomsättning och vad dess orsaker är. Fler studier av fördjupande karaktär behövs för att få ökad förståelse över vad det är som orsakar frivillig personalomsättning. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur första linjens chefer inom vård och omsorgsbolag kan engagera sig i, och påverka medarbetare för att minska frivillig personalomsättning. För att uppfylla syftet ska studien besvara varför medarbetare överväger att säga upp sig, hur chefer kan vidta åtgärder för att minska övervägande av uppsägning bland medarbetare samt hur omsättning av första linjens chefer påverkar personalomsättning i organisationen. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie (enfall) genomförts på en organisation som är verksam inom vård och omsorgsbranschen. Huvudmetoden för att samla in data är semistrukturerade intervjuer (n=11) med individer i olika befattningar inom organisationen. För att få en djup holistisk bild av fallet kompletteras intervjuerna med en enkätundersökning genomförd av medarbetare (n=137), dokumentanalys samt observationer. Analysen av data har genomförts genom mönsteranalys och redovisningen av data har skett utifrån studiens forskningsfrågor. De som studeras är främst medarbetare och olika chefer inom organisationen. Resultat & slutsats: Flera orsaker till, och åtgärder för att minska frivillig personalomsättning har synliggjorts. Omsättning av första linjens chefer visade sig ha inverkan på samtliga orsaker som synliggjorts i studien.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse för vad som orsakar, och hur första linjens chefer kan minska frivillig personalomsättning. Vikten av balans mellan arbetsliv och privatliv har synliggjorts. Studien bekräftar tidigare forskning som framhäver betydelsen av omsättning av chefer i arbetet med minskning av personalomsättning.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att utforska orsaker i organisationer med låg personalomsättning inom samma kontext, hur lokalt engagemang kan ersätta organisatorisk engagemang och hur omsättning av första linjens chefer kan minskas för att motverka frivillig personalomsättning bland medarbetare. / Aim: There is a variety of studies that deal with the issue of voluntary turnover and its causes. More in-depth studies are required in order to gain increased understanding of what causes voluntary turnover. The aim of this thesis is to gain increased understanding of how first line managers in health and social care corporations can engage in, and influence coworkers in order to reduce voluntary turnover. In order to fulfill its purpose this thesis will answer why coworkers are considering leaving the organization, what actions managers can take to reduce turnover intentions among coworkers and what impact turnover among managers have on staff turnover within the organization. Method: In this thesis a qualitative case study (single case) was carried out on an organization that operates within the health and social care industry. The main method used to gather data is semi structured interviews (n=11) with individuals in various positions within the organization. In order to obtain a deep holistic view of the case the interviews are supplemented with a survey conducted by coworkers (n=137), document analysis and observations. The data was analyzed using pattern-matching technique and the reporting of data has been based on the study's research questions. The subjects in this thesis are coworkers, and various managers within the organization. Result & Conclusions: Several causes for, and actions to prevent voluntary turnover has been highlighted. Turnover among first line managers turned out to have an impact on all the causes highlighted in the study.  Contribution of the thesis: The thesis contributes with increased understanding of what causes, and how first line managers can prevent, voluntary turnover. The importance of balance between working life and privacy has been highlighted. The thesis confirms previous research that emphasizes the relevance of turnover among managers in order to reduce staff turnover. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to explore causes in organizations with low turnover within the same context, how local commitment can replace organizational commitment and how turnover among first line managers can be reduced in order to reduce turnover among staff.

<p>Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen.</p><p>Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om.</p><p>I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p> / <p>This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry.</p><p>The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company.</p><p>In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.</p>

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen. Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om. I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. / This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry. The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company. In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.