Bakgrund: Hållbarhetsrapportering omfattar företagets redovisning av miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. Enligt svensk lag är det obligatoriskt för större företag att upprätta en hållbarhetsrapport men det finns även mindre företag som väljer att upprätta en hållbarhetsrapport trots att de inte omfattas av detta lagkrav. Trots tidigare forskning inom hållbarhetsrapportering och dess olika motiv går det inte att precisera varför mindre företag väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa och vilka de främst riktar sig till. De flesta studier som genomförts inom området riktas mot större företag och med en kvantitativ forskningsmetod. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för svenska mindre företags val att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisning. Studien syftar också till att identifiera vilka intressenter som företagen tar hänsyn till vid upprättandet och riktar sina rapporter mot. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört olika typer av intervjuer med representanter för 6 mindre företag. Urvalet grundas på mindre svenska företag som väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har en tematisk analys genomförts. Slutsats: Studien fann att en anledning till att mindre företag väljer att hållbarhetsredovisa är av legitimitetsskäl. De vill förmedla att de arbetar för ett hållbart och fungerande samhälle där de tar sin del av det gemensamma ansvaret. En annan orsak är för att minska den informationsasymmetri som finns mellan företaget och dess intressenter. Informationen som redovisas anpassas efter de huvudsakliga intressenterna för företaget, som för mindre företag visade sig vara kunder, leverantörer och anställda. / Background: Sustainability reporting includes the company's disclosure of environmental, economic and social impacts. According to Swedish law, it’s mandatory for larger companies to prepare a sustainability report, but there are also smaller companies that choose to prepare a sustainability report even though they are not covered by this legal requirement. Despite previous research in sustainability reporting and its various motives, it’s not possible to specify why smaller companies choose to voluntarily report on sustainability and which stakeholders they mainly target. Most studies conducted in the field are aimed at larger companies and with a quantitative research method. Purpose: The purpose of the study is to investigate what motives is the basis for Swedish small companies' choice to voluntarily produce sustainability reports. The study also aims to identify which stakeholders the companies take into account when establishing and direct their reports to. Method: We have used a qualitative method and conducted various types of interviews with representatives of 6 smaller companies. The selection is based on smaller Swedish companies that choose to produce a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, a thematic analysis has been implemented. Conclusion: The study found that one reason why smaller companies choose to report sustainability is for legitimacy reasons. They want to show that they work for a sustainable and functioning society where they take their share of the joint responsibility. Another reason is to reduce the information asymmetry that exists between the company and its stakeholders. The information that’s reported is adapted to the main stakeholders for the company, which for smaller companies turned out to be customers, suppliers and employees.

SAMMANFATTNING Datum:                                  2022-06-01 Nivå:                                       Kandidatuppsats Företagsekonomi,                  15hp                   Akademi:                             Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                          David Ek                                                                         Grigor Injighulyan960307                                                                                    93/09/01 Titel:                                       Hållbarhetsredovisningens förändring efter införandet av lagstadgad hållbarhetsredovisning Handledare:                       Leanne Johnstone Nyckelord:                          Hållbarhetsredovisning, Legitimitetsteori, Frivillig hållbarhetsredovisning, Årsredovisningslagen Forskningsfråga:            Hur har redovisningen och innehållet kring hållbarhet förändrats efter införandet av EU-direktivet och den lagstadgade hållbarhetsredovisningen i Sverige? Syfte:                                      Syftet med denna studie är att undersöka förändringen av hållbarhetsredovisningen före och efter införandet av SFS 2016:947. Men även att skapa en förståelse för hur lagen påverkar företagens tidigare frivilliga hållbarhetsredovisning Metod:                                   Kvalitativ metod Slutsats:          Förändringen som skett är numera i linje med vad SFS 2016:947 säger ska finnas med i en hållbarhetsredovisning. Den stora skillnaden är innehållet som har ökat markant efter den nya lagstiftningen. Företagen visar numera tydligare hur de går tillväga för att hållbarhetsredovisa, det vill säga vilka system och processer de använder internt. Dock finns det tydliga indikationer på att samhällets normer och värderingar är betydande för uppbyggandet av hållbarhetsrapporterna, vilket har sin förklaring i legitimitetsteorin.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

Bakgrund: Under de senaste decennierna har frivillig informationsgivning blivit vanligare. Den växande digitaliseringen, högre krav på mer informationsgivning från intressenter, ökade krav på hållbarhet samt ökade nivåer av granskning från omvärlden är några förklaringar till den ökade efterfrågan på frivillig informationsgivning. På grund av den växande efterfrågan har ämnet blivit intressant att studera. Syfte: Den här studien undersöker vilken kategori inom frivillig informationsgivning som är dominerande samt vilka likheter och skillnader det finns mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag när det gäller mängden av frivillig informationsgivning. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod där studien baseras på årsredovisningar från 2021 och urvalet består av 30 stora svenska börsnoterade och 30 stora svenska icke-börsnoterade aktiebolags årsredovisningar. Metoden som används för att analysera informationen är ett kodningsschema och chi-2-test. Resultat: Resultatet visar att den dominerande kategorin av frivilliga informationsgivning är “analys av föregående år” samt att det finns en skillnad mellan börsnoterade och icke-börsnoterade aktiebolag angående mängden frivillig informationsgivning. / Background: In recent decades, voluntary disclosure has become more common. The growing digitization, higher demands for more information from stakeholders, increased demands for sustainability and increased levels of audit from the outside world are some explanations for the increased demand of voluntary information provision. Due to the growing demand, the subject has become interesting to study. Purpose: This study investigates which category of voluntary disclosure is dominant and what similarities and differences exist between listed and non-listed companies in terms of the amount of voluntary disclosure. Method: The study includes a quantitative method where the study is based on annual reports from 2021 and the sample consists of 30 large Swedish listed and 30 large Swedish non-listed joint stock companies' annual reports. The method used to analyze the information is a coding scheme and Chi-square tests. Results: The results show that the dominant category of voluntary disclosure is "analysis of the previous year" and that there is a difference between listed and non-listed companies regarding the amount.

Bakgrund: Ensamhet uppstår vid många stadier i livet, där vi människor upplever ensamhet på olika sätt. Men ensamhet uppstår även vid användandet av sociala medier. Människor kommer ifrån varandra genom att den fysiska kontakten medan den sociala interaktionen på sociala medier ökar. Frivillig ensamhet och många som upplever ensamhet kan oftast uppleva positivt eller negativt av upplevd ensamhet. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå och undersöka hur ensamheten förekommer i relation till sociala medier användning. Studien är avgränsat till att studera ensamhet och avskildhet för att kunna få olika uppfattningar om upplevelsen av ensamhet som uppstår med användandet av sociala medier. Metod: 10 människor i olika åldrar har djupintervjuats med semistrukturerade intervjuer för att få en bättre förståelse för hur ensamhet upplevs av olika människor. Jag har använt mig av kvalitativ dataanalys. Resultat: Studiens resultat visar att människor har olika upplevelser av ensamhet när de använder sig av sociala medier. Många kan känna att det är bra att komma från varandra medan andra kan känna att det är jobbigt att komma ifrån sammanhållningen som finns. / Background: Loneliness occurs at many stages in life, where we humans experience loneliness in different ways. But loneliness also arises when using social media. People get apart by increasing physical contact while social interaction on social media. Seclusion is a loneliness that is selfchosen and many who use loneliness can often experience positively or negatively from perceived loneliness. Aim: The aim of this work is to study the loneliness that arises when using social media. How loneliness arises with the use of social media arises. The study is limited to studying loneliness and seclusion to get different perceptions about the experience of loneliness that arises with the use of social media. Method: 10 people of different ages have been interviewed in depth with semi- structured interviews to gain a better understanding of how loneliness is experienced by different people. I have used qualitative data analysis. Results: The study concluded that people have different experiences of loneliness when they use social media. Many may feel that it is good to get away from each other while others may feel that it is difficult to get away from the cohesion that exists.

Forskningsfråga: Vilka är nyckelfaktorerna som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision?  Syfte: Syftet är att undersöka de faktorer som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision och att undersöka de potentiella för- och nackdelar förknippade med sådana revisioner. Metod: I denna studie används en kvalitativt ansats, där data samlas genom semistrukturerade intervjuer med tolv småföretag. För att analysera insamlade data strukturerades det empiriska materialet i olika kategorier baserad på studiens teoretiska ramverk. Insamlade data utifrån studiens intervjuer jämfördes med den teoretiska referensramen för att avslöja likheter och skillnader. Slutsats: Resultatet av studien visar att de främsta motiven för småföretag som avstod frivillig revision är att kostnaden ansågs vara onödig och alltför hög. Dessa företag är mer intresserade av andra ekonomiska tjänster så som upprättande av bokslut samt rådgivning. De företagen som genomgår frivillig revision gör det främst för att säkerställa kvaliteten på årsredovisningen, samt för rådgivning. / Research questions: What are the key factors influencing small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing?  Purpose: The purpose is to examine the factors that influence small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing and to explore the potential benefits and costs associated with such audits.  Method: In this study a qualitative approach is used, collecting data through semi-structured interviews with twelve smaller companies. To analyze collected data, the empirical material was structured into different categories based on the study’s theoretical framework. Collected data based in the study’s interviews were compared with the theoretical frame of reference to reveal similarities and differences.  Conclusion: The results of the study show that the main motives för small companies that refrained from voluntary audits are that the cost was considered unnecessary and too high. These companies are more interested in other financial services such as preparing financial statements and consulting. The companies that undergo a voluntary audit do so primarily to ensure the quality of the annual report, as well as for advice.

Titel: Efterfrågan på frivillig revision i mikroföretag - vilka faktorer påverkar företag att anlita en revisor, ett årtionde efter den frivilliga revisionens införande? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anna Proos och Frida Söderlund Handledare: Jan Svanberg  Datum: januari 2023  Syfte: Syftet är att undersöka vad som gör att mikroföretag efterfrågar extern revision, trots att den är frivillig.  Metod: Undersökningen utgår från en positivistisk forskningsfilosofi. Undersökningen baseras på sekundärdata inhämtad från Retriever Business, gällande mikroföretag aktiva på den svenska marknaden under verksamhetsåret 2021.  Resultat och slutsats: Undersökningen visar att mikroföretagens efterfråga på frivillig revision kan, tillviss del, förklaras av deras behov av att säkra leveranser av varor och tjänster, samt deras finansiella status. Det verkar inte finnas något samband mellan efterfrågan och företagens behov att minska risken för en kommande skatterevision. Undersökningen finner heller inget samband mellan kön på ledande befattningshavare och efterfrågan på frivillig revision. Undersökningens slutsats är att modellen som används är bättre än ingen modell alls, dock verkar det finnas fler variabler, än de ingående som förklarar mikroföretagens val av frivillig revision. Potentiellt finns dessa variabler utanför de finansiella rapporterna.  Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till kunskap om mikroföretagens efterfråga av frivillig revision, vilket kan ses som en fördjupning av SME:s efterfråga. Tidigare under-sökningar är motstridiga gällande vilka faktorer som påverkar efterfrågan och vilken påverkningsgrad de har.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att undersöka fler egenskaper hos den ledande befattningshavaren, för att se om det finns personlighets egenskaper, så som ekonomisk kunskap och ålder, vilka påverkar frivillig revision. / Title: Demand for voluntary audit in micro companies – what factors affect businesses to hire an auditor, a decade after audit was made voluntary? Level: Bachelor thesis in business administration Author: Anna Proos and Frida Söderlund Supervisor: Jan Svanberg  Date: January 2023 Aim: The purpose of this thesis is to examine micro companies demand, even though it is voluntary, for external audit.  Method: This thesis takes on a positivistic philosophy. The study is based on quantitative secondary data from the database Retriever Business. The study examines micro companies active in Sweden during 2021.  Results and conclusions: The study shows that voluntary audit partly is explained by companies need to supply security for delivery of gods and partly by their financial status. It does not appear tax reassurance and avoiding a tax audit affect the demand, nor does the gender of the senior executives. The conclusion is, the model explains the demand better than no model at all. However there seems to exist alternative variables explaining the demand for voluntary audit. Potentially these variables are found elsewhere and not in the financial reports.  Contribution of the thesis: This study contributes by adding to the knowledge of the demand of micro companies regarding voluntary audit. Prior studies mostly examine SME and rarely micro companies exclusively. Since prior studies are in conflict and not in consensus with which variables effect the demand, this study helps to fill the existing gap.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to examine the senior executives’ different personal qualities such as their economical knowledge or age.

Studien tog avstamp i revisionsreformen 2010, som har inneburit att företag under satta gränsvärden frivilligt kunde välja revision eller avstå revision. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan på revision hos mikrobolag genom en kvantitativ undersökning av dess karaktärsdrag. Teoretiska referensramen består av agentteori, informationsassymetri och intressentteori kopplat till området frivillig revision. Vidare baserades studien på tidigare forskning som undersökt efterfrågan genom karaktärsdrag i andra länder. De karaktärsdrag denna studie fokuserade på är storlek och agentkostnad, företagsrisk, beroendeställning till leverantör och kreditvärdighet. Genom en kvantitativ dokumentär metod samlades data in i form av årsredovisningar genom databasen Retriever Business. Data analyserades därefter genom deskriptiv statistik, Pearssons korrelationsmatris samt binär logistisk regression. Studiens resultat visar att det enbart går att finna signifikanta resultat kopplat till agentkostnader. Det finns en korrelation mellan flertalet variabler dock i regressionen är det endast för agentkostnader som resultatet var signifikant. Utifrån resultatet kunde två hypoteser styrkas och det går att dra slutsatsen att företag som väljer revision har storlek och agentkostnad som gemensam faktor. Företagsrisk, beroendeställning till leverantörer och kreditvärdighet hade inga signifikanta samband påverkar troligtvis inte valet av frivillig regression.

Syftet med studien är att undersöka hur individer upplever den frivilliga omställningsprocessen. För att besvara syftet genomförs kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Respondenterna upplever sin omställningsprocess som tillfälligheter och möjligheter, begränsningar och hinder samt framtidstro. Skälen som anges tematiseras utifrån livspusslet, flykt och självförverkligande. Respondenterna beskriver och reflekterar vidare om det stöd de haft och behövt under omställningsprocessen. Resultatet analyseras mot teorierna, planned happenstance, life-span och sociodynamisk vägledning, för att öka vår förståelse kring hur respondenterna påverkas och hanterar den frivilliga omställningen. I och med den föränderliga arbetsmarknaden ökar omställningsprocesser i samhället vilket innebär att behovet av vägledning ökar. Resultatet i vår studie visar dock att det finns stor okunskap kring vad studie- och yrkesvägledning innebär. Vi avslutar studien med att ställa oss frågan; vart vänder man sig om man varken är arbetslös eller student? / The purpose of the study is to examine how individuals experience the voluntary career changeprocess. To answer the purpose, qualitative interviews are conducted with eight respondents. The respondents experience their voluntary career change process as happenstances and opportunities, limitations and obstacles, and faith in the future. The reasons given are thematicized based on the life challenges, flight and self-realisation. The respondents describe and reflect further on the support they had and needed during the career change process. The results are analysed against the theories of planned happenstance, life-span and sociodynamic counselling to increase our understanding of how the respondents are affected and manage the voluntary career change. With the changing labour market, career change processes in society increase, which means that the need for guidance increases. However, the results of our study show that there is great ignorance about the means of guidance counsellors. We conclude the study by asking the question, where do you turn if you are neither unemployed nor a student?

Samhällsproblemet kring den ekonomiska brottsligheten är ett faktum, och härtill debatteras huruvida det finns ett samband mellan avsaknaden av revision och ekobrott. Frånvaron av revision aktualiserades i samband med avskaffandet av revisionsplikten år 2010, således blev det frivilligt för små svenska företag att anlita en revisor. Reformen hade i huvudsak som ändamål att minska företags kostnader och administrativa bördor. Emellertid har det riktats uppmärksamhet på flertalet konsekvenser efter avskaffandet av revisionsplikten, som minskad efterlevnad av redovisnings- och skattelagstiftning, ökad möjlighet till ekonomisk brottslighet samt utmaningar med att upptäcka och avslöja sådan brottslighet. Mot bakgrund av de bekymmer och ståndpunkter som uttryckts är det av intresse att reflektera över motiven bakom regelförenkling kring revision för små svenska företag, särskilt med tanke på att diskussionen återigen tagits upp till debatt. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka faktorer och argument som ligger till grund för Sveriges regelförenkling kring revision för små aktiebolag som trädde i kraft 2010, samt reflektera kring orsaker och konsekvenser av regelförenklingen. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats, har en dokumentstudie genomförts för att besvara studiens syfte.  Studiens empiriska resultat framställer att flera olika teman har beaktats och diskuterats under processen för avskaffandet av revisionsplikten för små svenska aktiebolag, där vissa teman var förutsebara och andra oväntade. Ekonomisk brottslighet var ett tema som förväntades diskuteras, en förväntan som baserades på efterföljande diskussioner kring reformen. Studiens resultat visar att ekonomisk brottslighet uppmärksammades, däremot inte i den omfattning som väntades. En stor del av de identifierade temana behandlade även revisorns roll och ansvar, där det observerades en oenighet kring dess funktion och skyldigheter. Resultatet visar att det inte fanns en enhetlig syn på revisorns roll och dess uppgifter. Med utgångspunkt i det empiriska resultat och slutsatser bidrar studien med kunskap och insikter om vilka övervägande som kan ligga bakom en förändring av revisionsreglering. / The social problem surrounding financial crime is a fact, and the debate revolves around whether there is a connection between the lack of auditing and financial crime. The absence of an audit was actualized in connection with the abolition of the mandatory audit in 2010, making it optional for small Swedish companies to hire an auditor. The reform was mainly aimed at reducing companies’ costs and administrative burdens. However, attention has been drawn to several post-decommissioning consequences, such as reduced compliance with accounting and tax laws, increased opportunity for financial crime, and challenges in detecting and exposing such crime. Against the background of the concerns and positions that have been expressed, it is of interest to reflect on the motives behind the simplification of rules regarding auditing for small Swedish companies, especially considering that the discussion has once again been brought up for debate. The purpose of this study is to describe and analyze which factors and arguments that lie as the basis for Sweden’s regulatory simplification regarding auditing for small companies that came into effect in 2010, and to reflect on the causes and consequences of the simplification. Based on a qualitative research approach, a document study has been carried out in order to answer the purpose of the study.  The study’s empirical results reveal that several different themes have been considered and discussed during the process of abolishing the mandatory audit for small Swedish companies, where some themes were predictable and others unexpected. Financial crime was a theme that was expected to be discussed, an expectation that was based on the subsequent discussions around the reform. The study’s results show that financial crime was acknowledged, although not to the extent that was expected. A large part of the identified themes also addressed the auditor’s role and responsibilities, where a disagreement about its function and duties can be observed. The result shows that there was not a unified view of the auditor’s role and its tasks. Based on the empirical results and conclusions, the study contributes knowledge and insights into which considerations may lie behind a change in audit regulation.