Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvägledarna i Sverige använder sig av metoder snarare än teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriärutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vägledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfälligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgångspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstämmer med hur den rådande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrån påståendet att då den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger på en idé om att vi människor gör rationella val, är verkligheten en annan; det är till stor del kreativitet och tillfälligheter som styr vårt jobbsökande. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer av fyra studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att respondenterna använder sig av delar av Planned Happenstance, tillämpar ett holistiskt tillvägagångssätt i sina samtal samt att de anser att klienterna får en mer gynnsam karriärutveckling med hjälp av olika färdigheter. Studien visade att det finns frågetecken kring huruvida Planned Happenstance i sin helhet kan användas i en verksamhet som präglas av ett klientel som lever på försörjningsstöd. Detta eftersom Planned Happenstance innebär att individen ska lära sig använda de fem färdigheterna optimism, uthållighet, nyfikenhet, flexibilitet och risktagande för att få en gynnsam karriärutveckling.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär.</p><p>The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices. Method used was of qualitative kind with unstructured interview questions aimed to six respondents´ being in the same situation. Despite most of respondents´ feelings of chock and anger when information was recieved, the result proved one year later they experienced the situation as manageable and had started to structure in both thoughts and actions different possibilities and reachable alternatives. Conclusions made were in fact that the individual’s own motivation had made a big difference and decisions made were taken considering the context of their lives. Most of the respondents were active in seeking after new possibilities to occupation and were able to with some perspective see this unforeseen turning point as an opportunity in life to find a new career based on their interest.</p>

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär. The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices. Method used was of qualitative kind with unstructured interview questions aimed to six respondents´ being in the same situation. Despite most of respondents´ feelings of chock and anger when information was recieved, the result proved one year later they experienced the situation as manageable and had started to structure in both thoughts and actions different possibilities and reachable alternatives. Conclusions made were in fact that the individual’s own motivation had made a big difference and decisions made were taken considering the context of their lives. Most of the respondents were active in seeking after new possibilities to occupation and were able to with some perspective see this unforeseen turning point as an opportunity in life to find a new career based on their interest.

Idag behöver individen vara anpassningsbar och redo att ta vara på vad som kommer dens väg för att hänga med i den ständigt föränderliga arbetsmarknaden. Planned happenstance är en karriärteori som uppmuntrar till att utveckla färdigheter och attityder som hjälper individen anpassa sig och att vara mer förberedd på att se nya möjligheter i karriären. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur denna teori uttrycker sig i övergången från arbetslöshet till arbete. Genom semistrukturerade intervjuer berättade fem informanter om deras olika resor mot anställning vilket sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk narrativ analysmetod. Ur analysmetoden framkom sex teman i övergångarna; Jobbsökarstrategier, Kontakter, Tillfälligheter i övergången, Att försöka skapa möjligheter, Hinder och Lärdomar, som därefter analyserades med en hermeneutisk fenomenologisk infallsvinkel, utifrån karriärteorin samt tidigare forskning. Ett centralt resultat som framkom i studien var att färdigheter på olika sätt har utnyttjats och hjälpt informanterna i deras övergångar. Ett annat resultat som framkom var att tillfälligheter i enlighet med tidigare forskning har haft en inverkan på informanternas karriärer. Ett sista resultat visade på att informanterna tog med sig lärdomar från övergångarna relaterade till självkännedom och strukturella förhållningskrav. Sett ur ett vägledarperspektiv kan det antas att Planned happenstance är en relevant karriärteori som bör användas av studie- och yrkesvägledare för att uppmuntra individen till att utveckla färdigheter och attityder som kan underlätta anpassning i en snabbföränderlig värld och för att skapa ett mer tillfredsställande liv. Att normalisera tillfälligheter till att bli en del av karriärutvecklingen blir en viktig del i studie- och yrkesvägledarens arbete. Titeln på denna studie är inspirerat av ett citat av kemisten Louis Pasteur (1854) som vi finner passande då tanken att vara förberedd för tillfälligheter är just vad som förespråkas av vald karriärteori.

Undersökningens syfte är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon varit till hjälp för gymnasievalet.Höstterminen 2018 blir det obligatoriskt med prao för elever i årskursåtta och nio. I samband med det och våra personliga upplevelser och erfarenheter från våra VFU-perioder under studie-och yrkesvägledarutbildningen uppstod vår tanke om detta examensarbete. Då vi kommit i kontakt med elever som haft delade åsikter om prao ville vi undersöka detta. I undersökning är frågeställningarna följande: “Hur upplever elever i årskurs 9 prao?” och “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” För undersökningen valdes en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sex stycken elever som går iårskurs nio på en grundskola belägen i Västra Götaland. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på utvalda skolan. Informanterna valdes ut av studie-och yrkesvägledaren efter önskade kriterier. Empirin analyseras utifrån teorierna Careership och Happenstance learning theory. Resultatet från undersökningen visar att elevernas upplevelse av prao är positiv. Eleverna tycker prao är givande, lärorikt, att det är intressant att få inblick i arbetslivet och nyttigt att få prova på olika arbetsuppgifter. Praon har hjälpt eleverna i gymnasievalet då de efter avslutad prao kunnat värdera och ta ett beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja, för att sedan kunna välja ett yrke som passar eleven utifrån sin självkännedom i samspel medupplevelsen från sin prao. I resultatet framkommer även att praon behöver bli mer kvalitetssäkrad. Det finns brister både på praoplatserna och med för-och efterarbete i skolan.

Anställningsbarhet är ett begrepp som berör alla som är eller vill vara på arbetsmarknaden. Trots det finns det ingen samstämmig bild av vad anställningsbarhet är och hur man ökar sina chanser att få ett jobb. Den här studien syftar till att öka kunskapen kring hur studie- och yrkesvägledare definierar anställningsbarhet samt hur de arbetar för att hjälpa individer bli mer anställningsbara. Genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys intervjuades sju studie- och yrkesvägledare. Resultatet tog upp ett tema utifrån formella kompetenser deltagarna beskrev, vilket kan sammanfattas i hårda kompetenser, exempelvis utbildning, körkort, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenheter. Därefter framfördes fem andra teman baserade på karriärteorin Planned Happenstance: nyfikenhet, optimism, flexibilitet, ihärdighet och risktagande. Dessa fem teman kopplade till anställningsbarhet kan beskrivas som mjuka kompetenser som kan öka chansen att få ett jobb och även kunna behålla det. Vidare var vägledarna inte helt överens om vad anställningsbarhet innebar. Några menade att alla i viss mån är anställningsbara, andra lyfte att det handlade om att vara attraktiv för arbetsgivare och ytterligare några ansåg att det handlade om att matcha rätt person till rätt jobb. Vägledarna hade som strategi att använda sig av ett kartläggningssamtal, motiverande samtal och informerande samtal för att hjälpa individerna komma närmre en anställning. Idé till framtida forskning är att utföra studien utifrån någon annans perspektiv, exempelvis arbetsgivare eller arbetssökande.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka av vilken orsak brytpunkter initieras i individens karriärutveckling och hur individerna i vår undersökning har hanterat dessa och hur deras karriäridentitet har förändrats efter brytpunkten. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta respondenter som genomgått både frivilliga och ofrivilliga brytpunkter i karriären. Alla respondenter har genomgått högskolestudier. Resultatet av vår studie visar att en vanlig orsak till brytpunkt är, speciellt vid frivilliga brytpunkter, att individen har lust att lära nytt och utvecklas som människa. Andra brytpunkter i livet som exempelvis skilsmässa och föräldraskap har också varit en bidragande orsak till brytpunkter i karriären. Tillfälligheter har spelat en stor roll för respondenterna och många gånger är det slumpen som avgjort var individen befinner sig i sin karriärutveckling. Vi har sett att perioderna mellan brytpunkterna är viktiga vid hantering av karriärbeslutet och ett mönster vi bland annat sett är att de respondenter som fått arbete inom sitt nya yrke efter brytpunkten bekräftar och förstärker sitt karriärbeslut. I studien har vi sett att flertalet av respondenterna har förändrat sin karriäridentitet genom att deras värderingar förändrats, deras allmänbildning har ökat och de har fått större självförtroende och här har utbildningen respondenterna genomgått varit den stora bidragande faktorn.

<p>Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ’sin egen agent’ och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ’anställningsbarhet’ har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov. Utifrån detta resonemang är syftet med studien att få<em> en ökad förståelse för fenomenet anställningsbarhet utifrån unga vuxnas upplevelser av att vara anställningsbar</em>. Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer intervjuades fem unga yrkesverksamma kvinnor mellan 25 och 29 år. Resultatet visar på att anställningsbarhet förutom utbildning, också handlar om individens sociala och kognitiva förmågor. Slutsatsen är att individer idag är medvetna om arbetslivets nya kunskapskrav och att de har utvecklat förmågor, färdigheter och egenskaper som står i relation till arbetsmarknadens krav.</p> / <p>The new working life has become increasingly complex and demands filled. New proficiency has grown in pace with social change and social individuation (Allvin, 2006). Individuals are expected to be ‘their own agents’ and constantly strive to remain employable and 'employability' has become a policy concept that is widely used in the political debate about education and work (Berglund & Fejes, 2009). As a future career counselor, it is pertinent to understand what it means to be employable in order to best ensure the individual's needs. Based on this reasoning, the purpose of the study is to get a better understanding of the phenomenon on the basis of employability of young adults' experiences of being employable. With a qualitative approach and semi-structured interviews, we interviewed five young working women between 25 and 29. The result shows that employability, beyond education, is also about the individual's social and cognitive abilities. The conclusion is that individuals today are aware of the new knowledge requirements of working life and that they have developed abilities, skills and characteristics that are related to social demands.</p>

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ’sin egen agent’ och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ’anställningsbarhet’ har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund &amp; Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov. Utifrån detta resonemang är syftet med studien att få en ökad förståelse för fenomenet anställningsbarhet utifrån unga vuxnas upplevelser av att vara anställningsbar. Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer intervjuades fem unga yrkesverksamma kvinnor mellan 25 och 29 år. Resultatet visar på att anställningsbarhet förutom utbildning, också handlar om individens sociala och kognitiva förmågor. Slutsatsen är att individer idag är medvetna om arbetslivets nya kunskapskrav och att de har utvecklat förmågor, färdigheter och egenskaper som står i relation till arbetsmarknadens krav. / The new working life has become increasingly complex and demands filled. New proficiency has grown in pace with social change and social individuation (Allvin, 2006). Individuals are expected to be ‘their own agents’ and constantly strive to remain employable and 'employability' has become a policy concept that is widely used in the political debate about education and work (Berglund &amp; Fejes, 2009). As a future career counselor, it is pertinent to understand what it means to be employable in order to best ensure the individual's needs. Based on this reasoning, the purpose of the study is to get a better understanding of the phenomenon on the basis of employability of young adults' experiences of being employable. With a qualitative approach and semi-structured interviews, we interviewed five young working women between 25 and 29. The result shows that employability, beyond education, is also about the individual's social and cognitive abilities. The conclusion is that individuals today are aware of the new knowledge requirements of working life and that they have developed abilities, skills and characteristics that are related to social demands.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva, tolka och analysera framgångsrikt agerande vid påtvingade brytpunkter i karriärutvecklingen. Fem personer har fyllt i ett formulär samt intervjuats angående deras känslor, erfarenheter, motivation och nätverk relaterat till jobbsökandet. Resultatet visade att en mängd olika tillvägagångssätt använts, t.ex. att berätta för bekanta att de söker jobb, kontakta potentiella arbetsgivare samt risktagande. En del av handlandet utfördes med syftet att skaffa jobb, andra handlingar utfördes av andra anledningar, men hade ändå betydelse för framgången i att skaffa jobb. Erfarenheter och nätverk visade sig spela en stor roll och fyra sorters motivation identifierades. Grundantagandet (<em>att personer som blivit arbetslösa och snabbt skaffat ny sysselsättning (1) har hög 'Self-efficacy' och (2) i stor utsträckning handlar i enlighet med 'Planned happenstance', och slutligen, (3) att dessa personer har en 'Intrinsic' motivation</em>) kunde varken verifieras eller falsifieras till fullo och därmed diskuteras en del förslag till fortsatt forskning inom aktuellt problemområde. </p> / <p>The aim of this study is to describe, interpret and analyse successful strategies used to obtain a job, when unemployed. Five persons have answered a short questionnaire and have been interviewed about their feelings, experiences, motivation and social network, all related to actions taken whilst searching for a job. The result was that a variety of actions were taken that brought them to finding a job, such as telling friends and other contacts that they are available for work, contacting potential employers and taking risks. Some actions were taken with the objective to find a job, and some were not. Experiences and the social network were found to play a big part and four different types of motivation were detected concerning finding a job. The hypothesis (<em>that those who become unemployed and are successful in finding a new job (1) have a high Self-efficacy, (2) to a great extent take actions in accordance with Planned Happenstance Theory and lastly, (3) that they are mainly driven by an Intrinsic motivation</em>) could not be fully verified on any account nor could it be completely falsified.</p>