Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Vad handlar regeringsuppdrag <em>Frivillig återvandring </em>om? Detta var frågan vi ställde oss under uppsatsens gång. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstå regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhället. Genom begrepp så som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fått en förståelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhället då denne kan uppleva problematik då invandraren har svårt att få det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frågor om att stanna eller återvandra. Vi har även valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten då staten och samhället försvårar beslutet invandraren står inför. På detta sätt påvisades det att invandraren med återvandringsfunderingar lever i en komplext situation då dels samhället försvårar och att dennes tankar inte är legitima, och att regeringsuppdraget finns till som ett stöd inför detta beslutstagandet oavsett vad beslutet sedan blir, att stanna eller återvända.</p> / <p>What is the government mandate <em>Voluntary repatriation</em> about? That was the question we asked ourselves during the report's time. Using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews was the hope to understand the Government mission and its purpose in Swedish society. Through concepts such as segregation, stigmatization, rationality, solidarity and the relational and punctuate perspectives we have gained an appreciation for the immigrant's problem of adaptation in Swedish society, in which we can experience problems when immigrants have difficulty getting the support he needs to take a decision on issues that remain or repatriate. We have also chosen to deal with Foucault's concept of the disciplining power of the State and society complicates the decision immigrant faces. In this way, it was shown that the immigrant repatriation concerns with living in a complex situation where both societies makes it difficult and that his thoughts are not legitimate, and that the government mandate is added as a pre-taking that decision regardless of what decision then becomes, to stay or return.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas. </p><p><strong>Metod: </strong>I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig revision gäller.</p><p> <strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this essay is to assess how companies would be affected by legislation SOU 2008:32 concerning tax errors.</p><p><strong>Method:</strong> We have used a quantitative method where we, with assistance from Företagarna, sent a questionnaire to their members. </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> This essay concludes that many companies will feel pressured and audit, but the majority is not affected by the proposal. The answers tended to be similar unrelated to the question asked.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>We suggest that future research focus on what financial information the different parties will desire when voluntary audit applies.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This essay gives the reader an indication of how companies tend to position themselves in aspect to the proposed laws.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket tillämpar bestämmelserna avseende skattetillägg samt hur besluten står sig vid en prövning i domstol. För att kunna svara på syftet har jag valt att undersöka en tredjedel av samtliga domar i Länsrätten Värmland samt Kammarrätten i Stockholm under 2007 till 2008 avseende skattetillägg utan samband med annan måltyp. I uppsatsen har jag utgått från den traditionella juridiska metoden samt valt att inte behandla bestämmelserna avseende skattetillägg i Skattebetalningslagen (1997:483).</p><p>Av resultatet från undersökningen framgår att sannolikheten att den skattskyldiges talan i länsrätten skall bifallas är relativt stor. I en fjärdedel av de mål vilka studerats har talan bifallits helt eller delvis. När det gäller avgöranden i kammarrätten sjunker sannolikheten för att den skattskyldiges talan skall bifallas till en tiondel. I en fjärdedel av målen har kammarrätten ändrat länsrättens domslut helt eller delvis. I de fall då Skatteverket har överklagat länsrättens domslut har kammarrätten i drygt tre fjärdedelar av fallen undanröjt länsrättens dom för att sedan i stället påföra den skattskyldige fullt skattetillägg.</p><p>Av de domslut vilka studerats från Länsrätten i Värmland samt från Kammarrätten i Stockholm har det framkommit att Skatteverket inte alltid tillämpar skattetilläggsbestämmelserna på ett tillfredsställande eller likformigt sätt. Exempel på detta illustreras b.l.a. av att Skatteverket i ett mål avseende felaktigt uppskov inte tagit hänsyn till att uppgiften gick att rätta med tillgängligt kontrollmaterial från Lantmäteriet. Det har även framkommit att det finns en viss ovilja att ta till sig både nyare praxis och förarbeten vilket framgår tydligt i några domar avseende redovisningsfel. Vad som kan konstateras av dessa domar är dels att Skatteverket inte på ett tillfredsställande sätt tagit till sig av praxis, dels att länsrätten i dessa fall i hög grad förlitat sig på den av Skatteverket gjorda bedömningen.</p><p>Med ledning av resultaten från undersökningen anser jag önskvärt att det sker en specialisering vid Skatteverket. Redan idag handläggs exempelvis storbolag vid en särskild enhet. Genom att många beskattningsfrågor är komplexa i sig är det inte alltid rimligt att kräva att den enskilda granskaren både ska vara expert på sitt område och därtill känna till de omfattande skattetilläggsbestämmelserna samt rådande praxis. Den skattskyldige kan däremot kräva att sitt ärende handläggs korrekt. Konsekvenserna av att ett stort ansvar läggs på de enskilda handläggarna kan för det första bli att relativt enkla frågor prövas i länsrätten. För det andra kan i många fall relativt stora skattetillägg såväl vad gäller företag som enskilda påföras av handläggare utan någon större erfarenhet. Det skulle enligt mig främja både rättssäkerheten och tilltron till systemet om skattetilläggsbesluten skiljs från handläggaren.</p><p>Avslutningsvis är jag av den åsikten att skattetilläggsbestämmelserna på något sätt måste förändras. Enligt min mening är de största problemen att tillämpningen inte uppfyller kraven på likformighet eller förutsebarhet. I dag kan ett ärende omprövas flera gånger, överklagas ett ärende sker en obligatorisk omprövning innan ärendet sedan går vidare till länsrätten. Skälet till detta förfarande var att det skulle ske en minskning av mål vid domstolarna vilket även skett. Enligt min mening måste det ske en specialisering såväl vid Skatteverket som vid länsrätterna för att uppfylla kravet på en likformig och förutsägbar bedömning. Det kan inte anses vara skäligt att tvistiga ärenden avseende relativt enkla frågeställningar samt redan klarlagda frågor skall behöva gå igenom denna process innan den skattskyldige fått en rättvis prövning. Handläggs ett ärende hela vägen av samma handläggare är sannolikheten ändå stor att utgången förmodligen blir densamma som vid den obligatoriska omprövningen vilket även framgått av de mål som studerats i uppsatsen. Ökar kunskapen och kvaliteten neråt i processen kommer förmodligen skattetilläggen upplevas mer rättvisa samt bli enhetligt bedömda vilket är en förutsättning för att legitimera påförande av skattetillägg i fortsättningen.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Syfte: Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas.  Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats. Resultat &amp; slutsats: Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut. Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig revision gäller.  Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört. / Aim: The aim of this essay is to assess how companies would be affected by legislation SOU 2008:32 concerning tax errors. Method: We have used a quantitative method where we, with assistance from Företagarna, sent a questionnaire to their members.  Result &amp; Conclusions: This essay concludes that many companies will feel pressured and audit, but the majority is not affected by the proposal. The answers tended to be similar unrelated to the question asked. Suggestions for future research: We suggest that future research focus on what financial information the different parties will desire when voluntary audit applies. Contribution of the thesis: This essay gives the reader an indication of how companies tend to position themselves in aspect to the proposed laws.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket tillämpar bestämmelserna avseende skattetillägg samt hur besluten står sig vid en prövning i domstol. För att kunna svara på syftet har jag valt att undersöka en tredjedel av samtliga domar i Länsrätten Värmland samt Kammarrätten i Stockholm under 2007 till 2008 avseende skattetillägg utan samband med annan måltyp. I uppsatsen har jag utgått från den traditionella juridiska metoden samt valt att inte behandla bestämmelserna avseende skattetillägg i Skattebetalningslagen (1997:483). Av resultatet från undersökningen framgår att sannolikheten att den skattskyldiges talan i länsrätten skall bifallas är relativt stor. I en fjärdedel av de mål vilka studerats har talan bifallits helt eller delvis. När det gäller avgöranden i kammarrätten sjunker sannolikheten för att den skattskyldiges talan skall bifallas till en tiondel. I en fjärdedel av målen har kammarrätten ändrat länsrättens domslut helt eller delvis. I de fall då Skatteverket har överklagat länsrättens domslut har kammarrätten i drygt tre fjärdedelar av fallen undanröjt länsrättens dom för att sedan i stället påföra den skattskyldige fullt skattetillägg. Av de domslut vilka studerats från Länsrätten i Värmland samt från Kammarrätten i Stockholm har det framkommit att Skatteverket inte alltid tillämpar skattetilläggsbestämmelserna på ett tillfredsställande eller likformigt sätt. Exempel på detta illustreras b.l.a. av att Skatteverket i ett mål avseende felaktigt uppskov inte tagit hänsyn till att uppgiften gick att rätta med tillgängligt kontrollmaterial från Lantmäteriet. Det har även framkommit att det finns en viss ovilja att ta till sig både nyare praxis och förarbeten vilket framgår tydligt i några domar avseende redovisningsfel. Vad som kan konstateras av dessa domar är dels att Skatteverket inte på ett tillfredsställande sätt tagit till sig av praxis, dels att länsrätten i dessa fall i hög grad förlitat sig på den av Skatteverket gjorda bedömningen. Med ledning av resultaten från undersökningen anser jag önskvärt att det sker en specialisering vid Skatteverket. Redan idag handläggs exempelvis storbolag vid en särskild enhet. Genom att många beskattningsfrågor är komplexa i sig är det inte alltid rimligt att kräva att den enskilda granskaren både ska vara expert på sitt område och därtill känna till de omfattande skattetilläggsbestämmelserna samt rådande praxis. Den skattskyldige kan däremot kräva att sitt ärende handläggs korrekt. Konsekvenserna av att ett stort ansvar läggs på de enskilda handläggarna kan för det första bli att relativt enkla frågor prövas i länsrätten. För det andra kan i många fall relativt stora skattetillägg såväl vad gäller företag som enskilda påföras av handläggare utan någon större erfarenhet. Det skulle enligt mig främja både rättssäkerheten och tilltron till systemet om skattetilläggsbesluten skiljs från handläggaren. Avslutningsvis är jag av den åsikten att skattetilläggsbestämmelserna på något sätt måste förändras. Enligt min mening är de största problemen att tillämpningen inte uppfyller kraven på likformighet eller förutsebarhet. I dag kan ett ärende omprövas flera gånger, överklagas ett ärende sker en obligatorisk omprövning innan ärendet sedan går vidare till länsrätten. Skälet till detta förfarande var att det skulle ske en minskning av mål vid domstolarna vilket även skett. Enligt min mening måste det ske en specialisering såväl vid Skatteverket som vid länsrätterna för att uppfylla kravet på en likformig och förutsägbar bedömning. Det kan inte anses vara skäligt att tvistiga ärenden avseende relativt enkla frågeställningar samt redan klarlagda frågor skall behöva gå igenom denna process innan den skattskyldige fått en rättvis prövning. Handläggs ett ärende hela vägen av samma handläggare är sannolikheten ändå stor att utgången förmodligen blir densamma som vid den obligatoriska omprövningen vilket även framgått av de mål som studerats i uppsatsen. Ökar kunskapen och kvaliteten neråt i processen kommer förmodligen skattetilläggen upplevas mer rättvisa samt bli enhetligt bedömda vilket är en förutsättning för att legitimera påförande av skattetillägg i fortsättningen.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden. Därför är syftet med vår uppsats att förklara banktjänstemäns uppfattning om vikten av revisor och/eller redovisningskonsult och hur den upplevda nyttan av dessa kan påverka kreditbedömningen. Den empiriska undersökning bygger på en enkät som skickades ut till företagsrådgivare och deras chefer. Detta gjordes för att få veta deras upplevda nytta av revisor och/eller redovisningskonsult vid kreditbedömning i små- och medelstora företag. Denna undersökning genererade 45 svar och utifrån dessa resultat har statistiska tabeller bearbetats fram. Dessa tabeller har gett svar på hypoteserna som tagits fram utifrån teorin. Denna studie visar att det finns en skillnad mellan den upplevda nyttan med revisorer och redovisningskonsulter. Banktjänstemännen upplevde överlag större nytta vid kreditbedömning då företagen hade revisor. Utifrån de kategorier vi hade i vår empiriska undersökning, kunde vi dock inte förklara varför skillnaden finns. / Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small-and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultants. Accounting consultants' role has become more extensive. Some sources even believe that the auditor and accounting consultant's roles will converge more and more in the future. Therefore, the purpose of this essay is to explain the bank officials' perception of the importance of auditors and/or accounting consultants and how the perceived benefit of these can affect the credit rating. The empirical study is based on a questionnaire sent out to business advisers and their managers. This was done in order to know their perception of the importance of auditors and/or accounting consultants on credit evaluation in small-and medium-sized businesses. This survey generated 45 responses and, based on these results, the statistical tables were developed. These tables have provided answers to the hypotheses developed from the theory. This study shows that there is a difference between the perceived benefits of auditors and accounting consultants. Bank officials generally experienced greater benefit in credit evaluation when companies had auditors. Based on the categories we had in our empirical study, we could not explain why the difference exists.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden. Därför är syftet med vår uppsats att förklara banktjänstemäns uppfattning om vikten av revisor och/eller redovisningskonsult och hur den upplevda nyttan av dessa kan påverka kreditbedömningen. Den empiriska undersökning bygger på en enkät som skickades ut till företagsrådgivare och deras chefer. Detta gjordes för att få veta deras upplevda nytta av revisor och/eller redovisningskonsult vid kreditbedömning i små- och medelstora företag. Denna undersökning genererade 45 svar och utifrån dessa resultat har statistiska tabeller bearbetats fram. Dessa tabeller har gett svar på hypoteserna som tagits fram utifrån teorin. Denna studie visar att det finns en skillnad mellan den upplevda nyttan med revisorer och redovisningskonsulter. Banktjänstemännen upplevde överlag större nytta vid kreditbedömning då företagen hade revisor. Utifrån de kategorier vi hade i vår empiriska undersökning, kunde vi dock inte förklara varför skillnaden finns. / Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small-and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultants. Accounting consultants' role has become more extensive. Some sources even believe that the auditor and accounting consultant's roles will converge more and more in the future. Therefore, the purpose of this essay is to explain the bank officials' perception of the importance of auditors and/or accounting consultants and how the perceived benefit of these can affect the credit rating. The empirical study is based on a questionnaire sent out to business advisers and their managers. This was done in order to know their perception of the importance of auditors and/or accounting consultants on credit evaluation in small-and medium-sized businesses. This survey generated 45 responses and, based on these results, the statistical tables were developed. These tables have provided answers to the hypotheses developed from the theory. This study shows that there is a difference between the perceived benefits of auditors and accounting consultants. Bank officials generally experienced greater benefit in credit evaluation when companies had auditors. Based on the categories we had in our empirical study, we could not explain why the difference exists.

No description available.

Vad handlar regeringsuppdrag Frivillig återvandring om? Detta var frågan vi ställde oss under uppsatsens gång. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstå regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhället. Genom begrepp så som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fått en förståelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhället då denne kan uppleva problematik då invandraren har svårt att få det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frågor om att stanna eller återvandra. Vi har även valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten då staten och samhället försvårar beslutet invandraren står inför. På detta sätt påvisades det att invandraren med återvandringsfunderingar lever i en komplext situation då dels samhället försvårar och att dennes tankar inte är legitima, och att regeringsuppdraget finns till som ett stöd inför detta beslutstagandet oavsett vad beslutet sedan blir, att stanna eller återvända. / What is the government mandate Voluntary repatriation about? That was the question we asked ourselves during the report's time. Using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews was the hope to understand the Government mission and its purpose in Swedish society. Through concepts such as segregation, stigmatization, rationality, solidarity and the relational and punctuate perspectives we have gained an appreciation for the immigrant's problem of adaptation in Swedish society, in which we can experience problems when immigrants have difficulty getting the support he needs to take a decision on issues that remain or repatriate. We have also chosen to deal with Foucault's concept of the disciplining power of the State and society complicates the decision immigrant faces. In this way, it was shown that the immigrant repatriation concerns with living in a complex situation where both societies makes it difficult and that his thoughts are not legitimate, and that the government mandate is added as a pre-taking that decision regardless of what decision then becomes, to stay or return.