Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig revision kan få på redovisningen. Syftet med studien är även att visa vilka fördelar och nackdelar som frivillig revision kan medföra. Metod: Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ metod. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt anställda på Bolagsverket och Skatteverket. Detta empiriska material har vi sedan analyserat och återkopplat till tidigare studier för att kunna besvara vår frågeställning. Resultat & slutsats: Även om det är svårt att säga vilka exakta effekter en friare revisionsplikt kan få på den svenska redovisningen, visar resultatet av vår studie att höjda gränsvärden kan leda till en försämrad redovisningskvalitet och ett ökat skattefusk. Respondenterna uttrycker ingen särskild oro över att deras arbete kommer påverkas till följd av en friare revisionsplikt, förutom att gällande lagar kommer att behöva förändras om gränsvärdena för frivillig revision höjs. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom det i dagsläget har visat sig svårt att uppmäta tydliga effekter av frivillig revision skulle en liknande studie med fördel kunna genomföras några år efter att en höjning av gränsvärdena skett, för att få tydligare resultat. Då med ett större urval av respondenter för att få in fler synvinklar och därmed en bredare empiri. Uppsatsens bidrag: Studien har bland annat identifierat fördelar som revision innebär för företag och dess intressenter samt visat vilka effekter en friare revisionsplikt kan få på företagens redovisning. Studien kan därför vara till hjälp för företag som överväger att välja bort revision. / Aim: In the year 2010 Sweden abolished mandatory audit for the smallest companies in the country. After four years Sweden still has the lowest thresholds for voluntary audit in Europe. In the year 2013 the European Union presented a new directive concerning these thresholds. Since this new directive there has been discussions about mandatory audit and the Swedish government has started an investigation, whether the directive from the European Union shall be implemented in Sweden or not. This study aims to examine the impact increased thresholds will have on accounting. The study also aims to show the advantages and disadvantages that voluntary audit may result in. Method: This study has an inductive approach with a qualitative research method. The primary data was collected through semi-structured interviews with authorized auditors, authorized accountants and employees at Bolagsverket and Skatteverket. This empirical data was then analyzed and compared with earlier studies to answer our research question. Result & Conclusions: This study shows that increased thresholds may impact the quality of accounting, making it less reliable and useful, and it will also increase tax evasions. Even though it is complicated to say that these impacts only occur because of increased thresholds. The respondents express no particular concern if the thresholds are to be raised, since this will have very little impact on their work situation, except that existing laws will need to be looked over.   Suggestions for future research: We have determined that since only a short time has passed, it is difficult to see any clear results of voluntary audit. A proposal for future research in this area is therefor to repeat this study a couple of years after the thresholds have been increased to establish more reliable results. Then, by using a larger sample of respondents, being able to present more opinions and thus a wider empirical point of view. Contribution of the thesis: This study has contributed to knowledge that can be of use for those companies that are considering whether or not they should implement voluntary audit. The study has among other things identified benefits of auditing and the impact increased thresholds may have on accounting.

Vilken effekt frivilligt redovisad information har på kapitalmarknaden är en omstridd fråga i litteraturen. Vissa menar att mer information minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden medan andra finner motsatt resultat, där en förklaring är information overload. Denna studie bidrar till frågan genom att studera rapportlängden samt informationsinnehållet i kvartalsrapporter från 155 bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2015-2016, där bid-ask spread och handelsvolym används som mått på informationsasymmetri. Av fyra genomförda regressionsanalyser visar två signifikanta resultat. De signifikanta resultaten visar att frivilligt redovisad information höjer handelsvolymen, vilket indikerar att informationsasymmetrin på kapitalmarknaden minskar. Detta resultat har betydelse för såväl företag som standardsättare såsom IASB eftersom det tyder på att den svenska marknaden efterfrågar mer redovisad information.

(Frågorna gällande hållbarhet har sett mycket förändring sedan dess påbörjande under det sena 1980-talet. En sådan förändring är i Sverige är det lagkrav som trädde i kraft under slutet av 2016, vilket kräver tvingande rapportering av hållbarhetsfrågor i stora svenska företag. Detta är det enda tillägg till denna lag sedan 2005. Tidigare har rapporteringen av dessa frågor till stor del varit på frivillig basis, men med införandet av denna lag kommer det bli ett obligatoriskt moment för många företag. Denna studie är longitudinell och använder innehållsanalys för att jämföra rapporter från fyra svenska företag från 2004 och 2016 för att fastställa hur deras rapporter har utvecklats. Huvudsyftet med denna studie är att jämföra innehållet av hållbarhetsrapporter från en tid då rapporteringen var frivillig till att den blivit obligatorisk. Avsikten är att dra slutsatser om vilken effekt lagen har på företags hållbarhetsrapporter. Studien drar slutsatserna att alla dessa stora företag uppfyllde kraven för respektive lagstiftningsändringar året innan de trädde i kraft. Det största företaget uppfyller även kraven för lagen från 2016 under 2004. Samtliga företags rapporter har haft en märkbar utveckling vad gäller omfattning och innehåll. Den minst utvecklade kategorin är Risk och Riskhantering. Legitimitetsteori och institutionell teori fungerar som förklaring till hur och vad företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter samt varför lagkraven uppfylls redan innan de har trätt i kraft. Studien visar att lagen är bristfällig i jämförelse med andra standarder för frivillig rapportering, dock har även de frivilliga standarderna svagheter. Sammanfattningsvis konstaterar studien att det sätt företag rapporterar på och använder sig av hållbarhetsrapportering, har format lagen, inte tvärtom. Strävan efter legitimitet är en starkt drivande faktor för formen och innehåll av hållbarhetsrapporter. / The issues regarding sustainability have seen much change since its inception in the late 1980s. One such change in Sweden is the law put into effect in late 2016 which calls for the mandatory reporting of sustainability issues in large Swedish companies. This is the only addition to this law regarding sustainability since 2005. Previously the reporting of these issues has been largely on a voluntary basis, with the passing of this law however it will be a mandatory element for many companies. This study is longitudinal and uses content analysis to compare reports from four Swedish companies from 2004 and 2016 to determine how their reporting has evolved. The main purpose of this paper is to compare the contents of sustainability reports from a time when the reporting was voluntary to when it has become mandatory. The intention is to draw conclusions regarding the effect the law has on companies’ sustainability reports. The study concludes that all of these large companies met the requirements of the respective law change the year before it came into effect. The two largest companies even met the requirements from the 2016 law in 2004. All of the companies’ reports have seen significant development regarding scope and content and the least developed category is Risk and Risk management. Legitimacy Theory and Institutional Theory work as an explanation for how and what companies report in their sustainability reports. It also explains why the law requirements are met before they are put into effect. The study shows that the law is inadequate compared to voluntary reporting standards, though these also possess some weaknesses. Overall the study finds that the way companies report and use sustainability reporting has shaped the law, not the other way around. They strive for legitimacy is a strong driving factor for the form and content of sustainability reports.

Studien fokuserar på om könsfördelningen i företagsledningen hos svenska börsnoterade företag påverkar den frivilliga information som redovisas i årsredovisningar. Data har samlats in från databaser och manuellt från årsredovisningar. Studien använder en regressionsanalys och resultatet visar att fler kvinnor i styrelsen eller en kvinnlig ekonomidirektör leder till att företag redovisar mer frivillig information. Vi finner inget samband mellan könet hos den verkställande direktören och frivillig redovisning, något som förmodligen beror på att urvalet endast består av två procent kvinnliga verkställande direktörer. Resultatet bidrar till att öka informationen om frivillig redovisning och hur det påverkas av könsfördelning i svenska företagsledningar. Det är av praktisk relevans för svenska företag och investerare då ökad informationsgivning bidrar till minskad informationsasymmetri vilket ger lägre agent- och kapitalkostnader. Framtida studier kan med fördel använda ett större urval för att undersöka om könsfördelningen i ledningen påverkar mängden frivillig redovisning. Exempelvis genom att även inkludera mindre och onoterade företag.

2010 års slopande av revisionsplikt för små bolag har resulterat i en debatt som berör en höjning av Sveriges förhållandevis låga gränsvärden. Syftet med studien är att förklara vilka eventuella fördelar som småbolagsägare erfarit med revision, samt hur de idag skulle ställa sig om de omfattades av frivillig revision. Studiens primärdata består av intervjuer med en redovisningskonsult, samt sju småbolagsägare i Uppsalaregionen som anlitat en revisor till följd av att företagen överskridit gränsvärdena. En majoritet av småbolagsägarna uppmärksammar att revisorn kan tillföra företaget fördelar i form av en ökad kvalitet och trygghet samt en stärkt relation till intressenter. De skulle dock frångå revision då de inte hittills själva upplevt några konkreta fördelar, motiverat av en god relation till sina redovisningskonsulter. Det sistnämna indikerar således att den sammantagna nytta som bolagsägare upplever med revisorn påverkas av en ytterligare faktor än vad som anges av de revisonsteorier som studien tar avstamp i.

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Performance (CSP) och Financial Performance (FP) har studerats av många forskare och resultaten har varit motstridiga. Samtidigt har fler och fler länder börjat göra hållbarhetsrapportering obligatorisk men lite forskning har gjorts om vilken påverkan obligatorisk hållbarhetsrapportering har på FP. Mot bakgrund av de nya lagarna och motsägelsefull forskning har vi valt att undersöka sambandet mellan tre CSP-dimensioner (miljö, social och företagsstyrning) och FP i obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Metod: Metoden som används i denna studie har ett deduktivt tillvägagångssätt från en positivistisk forskningsfilosofi. Två grupper av data undersöks, från Europa och USA. Företagen från de två grupperna granskas ur ett longitudinellt perspektiv över 12 år. Totalt undersöks 700 företag, 338 från Europa och 362 från USA. Uppgifterna samlades genom databasen Thomson Reuters Datastream och analyserades genom SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Resultaten visar skillnaden mellan obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Europeiska företag visar i genomsnitt ett negativt samband mellan CSP-dimensionerna Miljö och Social och FP medan amerikanska företag visar ett positivt förhållande mellan CSP-dimensionerna och FP. Både europeiska och amerikanska företag visar ett positivt samband mellan CSP-dimensionen Företagsstyrning och FP. Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att det verkar finnas en skillnad i förhållandet mellan CSP och FP beroende på rapporteringsformatet. CSP-dimensionerna Miljö och Social visar en skillnad medan Företagsstyrning är samma för Europa och USA. Resultaten visar inverkan som rapporteringsformatslagar kan ha på företagens FP. Detta kan i sin tur bidra till att skapa praktisk information om hur hållbarhetsrapportering kan användas på ett positivt sätt för både hållbarhet och företag.Förslag till fortsatt forskning: Flera förslag om framtida forskning görs. Ett förslag är att observera data med hänsyn till varje år och se om ett mönster syns. Det kan vara att obligatorisk hållbarhetsrapportering påverkar FP på olika sätt under flera år. Ett annat förslag är att undersöka olika branscher eftersom de kan uppleva påverkan av obligatorisk och frivillig rapportering på olika sätt.

Kvartalsrapporter är till skillnad från årsredovisningar oreviderade vilket innebär att företag själva har möjlighet att välja vad de vill redovisa. Många tidigare studier visar starka samband mellan frivillig redovisning och lönsamhet och storlek. Syftet med studien är att besvara problemformuleringen: I vilken utsträckning är ett företags lönsamhet och storlek kopplat till redovisning av sin exponering till faktorer utanför ledningens kontroll? Den teoretiska bakgrunden grundas i agent-, legitimitets- och signaleringsteorin som tillsammans används för hypotesformulering. Metoden som används är en insamling av primärdata ur kvartalsrapporter för svenska börsnoterade företag under åren 2005-2016, vars data analyseras med hjälp av ordinala regressioner. I resultatet presenteras deskriptiv statistik först, därefter presenteras resultatet regressionsvis. Studien finner belägg för att det inte finns något samband mellan storlek och grad av frivillig redovisning vilket skiljer sig från tidigare studier. Studiens resultat om lönsamhet och frivillig redovisning är ej signifikant.

Titel: Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet. En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag. Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi Författare: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Handledare: Andreas Jansson Datum: maj 2017 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om redovisning av humankapital i svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag är finansiellt lönsamt. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. Data har hämtats från de studerade företagens egna årsredovisningar för skapande av en Jämförelsematris samt från Thomson Reuters DataStream för finansiella lönsamhetsmått. Analys av data har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar att det inte finns något statistiskt samband mellan redovisning av humankapital och finansiell lönsamhet i svenska medicin- och bioteknikbolag. Studien visar däremot att redovisning av humankapital för dessa företag har ökat i omfattningen, vilket förklaras genom andra motiv. Förslag till forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att undersöka humankapitalsredovisning och andra aspekter av lönsamhet. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida redovisning av humankapital leder till finansiell lönsamhet i andra branscher. Nyckelord: Humankapital, humankapitalsredovisning, finansiell lönsamhet, finansiella lönsamhetsmått, frivillig redovisning, / Title: Human Capital accounting impacts on Financial Profitability. A quantitative study of Swedish listed Medicine- and Biotechnology companies. Level: Final assignment for Master’s Degree in Business Administration Authors: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Supervisor: Andreas Jansson Date: May 2017 Purpose: The purpose of this paper is to study whether Human Capital accounting in Swedish listed medicine and biotechnology companies is financially profitable. Method: This study has, based on a positivist research philosophy, with a deductive approach, and adopted a quantitative research strategy. Data have been retrieved from the studied companies own annual reports for the creation of a comparison matrix as well as from Thomson Reuters DataStream. Data analysis has been performed by descriptive statistics and multiple regression analyzes in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The result indicates that there is no statistical connection between Human Capital accounting and Financial Profitability in Swedish Medicine and Biotechnology companies. The study, on the other hand, shows that the recognition of Human Capital accounting for these companies has increased, which is explained by other motives. Suggestion for further research: Suggestions for further research are primarily to examine Human Capital accounting and other aspects of Profitability. Additional suggestions are to examine whether Human Capital accounting results in Financial Profitability in other industries. Key words: Human capital, Human Capital accounting, Financial Profitability, Financial Profitability measures, voluntary accounting

In 2010, the audit obligation for smaller limited companies was abolished. The change in the law meant that small limited companies could make a choice whether or not they wanted to hire an auditor. Since the abolition, there has been a debate between the politicians and the auditors about the consequences that the abolition has really had. A party that has not been allowed to assert itself in the debate on the abolition of the audit obligation is the companies. The purpose of this study was thus to highlight the companies in this debate and to create an understanding of the reasons why small limited companies choose to hire an auditor and their reasons for dismissing the auditor. Through a qualitative research method, four small limited companies in Luleå were interviewed to investigate their reasons. The study's approach is of a deductive nature where we first chose to investigate what previous research says about companies' reasons for auditing and then compare it with our results. Through this approach, our results indicate that companies have difficulty seeing the benefits of hiring an accountant outweigh the disadvantages. The companies stated the high cost of hiring an auditor in combination with the fact that an auditor does not significantly raise the quality of the annual reports as reasons for refraining from using an auditor. The companies mentioned satisfaction and confirmation as reasons for hiring an auditor and that the authorities are a stakeholder who influences the companies to hire an auditor.