<p>Many questions are still left unanswered regarding the period c. 450-700 AD, when hordes of Anglo-Saxon migrants landed on the British Isles and by doing so made the starting point in the foundation of England. Who were these Germanic tribes? The theories of how the migration proceeded are today many. The two major theories today concerns whether it was a question of a mass migration or a gradual migration proceeded by smaller groups of military elite. Another interesting point, well worth discussing, is the concept of cultural identity, and especially of these Anglo-Saxon migrants. How do you strengthen your identity as a newcomer in foreign country? Is this reflected in the material culture, in the way you build your houses or how you choose to bury your dead? The purpose of this essay is to shed more light on the migrants that were to become the English.</p>

Many questions are still left unanswered regarding the period c. 450-700 AD, when hordes of Anglo-Saxon migrants landed on the British Isles and by doing so made the starting point in the foundation of England. Who were these Germanic tribes? The theories of how the migration proceeded are today many. The two major theories today concerns whether it was a question of a mass migration or a gradual migration proceeded by smaller groups of military elite. Another interesting point, well worth discussing, is the concept of cultural identity, and especially of these Anglo-Saxon migrants. How do you strengthen your identity as a newcomer in foreign country? Is this reflected in the material culture, in the way you build your houses or how you choose to bury your dead? The purpose of this essay is to shed more light on the migrants that were to become the English.

Internationell handel är snarare en regel än undantag i dagens globala samhälle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats på krediträttens område, med syfte att kunna användas av parter oavsett land. Dessa standardavtal är författade på engelska och utgår ifrån anglosaxisk rätt. Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, är mycket omfattande är uppsatsens syfte att utreda i vilken mån dessa avtal kan förkortas och göras mer lätthanterliga. Syftet är även att ge parter som använder sig av kreditavtal, utformade efter nämnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstämmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och därmed göra ekonomisk vinning. Vidare skulle ett förenklat avtal, genom att bli kortare, bli mer lätthanterligt och därmed torde även missförstånd som skulle kunna leda till tvist lättare kunna undvikas. Uppsatsen kommer endast att behandla kreditavtal upprättade mellan enbart svenska parter. Uppsatsen kommer att utgå ifrån dels LMA:s standardkreditavtal och dels ett faktiskt kreditavtal mellan två svenska parter. Traditionell juridisk metod kommer att användas och således kommer den svenska lagstiftningen att vara den primära rättskällan, men även förarbeten, prejudikat och doktrin kommer att tas i beaktning. Kommersiella kreditavtals funktion och användning kommer att beskrivas, och dessutom kommer en diskussion att föras angående svensk rätts reglering på området. För att belysa de fördelar samt nackdelar som följer vid användning av dessa kreditavtal kommer kredittagares respektive kreditgivares perspektiv att ges. Vi ser en ökad användning av kommersiella standardkreditavtal utformade efter anglosaxisk avtalsmodell. Dock är dessa avtal omfattande och preciserade, därmed är en anpassning till svensk rätt är nödvändig för att dess användning ska vara befogad. Med en sådan anpassning torde dessa avtals användning i Sverige öka och kunna användas även vid mindre transaktioner.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.