Titel: Finns det ett samband mellan förekomsten av optionsprogram och finansiell lönsamhet?  Optionsprogram som incitametsform har använts internationellt sedan mitten av 1900-talet, men har på senare år vuxit i omfattning även i Sverige och skattelagstiftningen har i takt med utvecklingen reviderats. Senast 2022 gjordes justeringar i lagstiftningen för att göra användandet av incitamentet mer gynnsamt. Optionsprogram ger anställda möjlighet att vid en satt tidpunkt förvärva andelar i bolaget denne arbetar i till ett förutbestämt pris. De kommer i anslutning till komplicerade skatteregler, trots att de förenklats på senare år. Detta kan vara kostsamt samt skapa osäkerhet för likväl anställd som bolagsägare.  Optionsprogram kan vara ett viktigt verktyg för att motivera beslutsfattare att agera i linje med företagets långsiktiga målsättningar eftersom styrningen och ägandet av bolaget sammanfaller. Det har dock forskats begränsat kring vilken inverkan de har på den faktiska lönsamheten. Denna uppsats undersöker därför sambandet mellan förekomsten av optionsprogram och finansiell lönsamhet förklarat i måtten ROE, ROA samt Tobins Q. Populationen utgörs av bolag på Nasdaq Stockholm med huvudkontor i Sverige då samtliga av dessa påverkas av svenska regelverk. Studien berör även huruvida beslutsfattare i större omfattning väljer att manipulera finansiell rapportering för egen vinning då kompensation är direkt knuten till resultat.  Frågeställningen mynnar ut i tre hypoteser där den första undersöker om det finns en skillnad i lönsamhet mellan bolag med och utan optionsprogram. Hypotes två ser till skillnaden i resultatmanipulation mellan de två grupperna då anställda med ägarandelar förväntas agera opportunistiskt. Studiens sista hypotes undersöker om större användning av optionsprogram innebär ökad lönsamhet. De statistiska test som används är t-test och regressionsanalyser samt korrelationsanalyser i anslutning. Tidsspannet för samtliga test är 2017-2019.  Studien finner stöd för att företag med optionsprogram är mer lönsamma än de utan. Det går dock ej att observera en skillnad på förekomsten av resultatmanipulering mellan grupperna. Resultatet tyder även på att det inte finns ett linjärt samband mellan optionsprogram och lönsamhet utan att företaget måste anpassa använd incitamemtsform efter deras unika situation.  Förekomsten av optionsprogram förväntas öka i framtiden då det blir allt viktigare för bolag att skapa engagemang och delaktighet för företagets utveckling. Det är således viktigt att anställda som erbjuds optioner vet vilka konsekvenser dessa kan ha, likväl att bolag och lagstiftare är informerade om dess förväntade följder för att kunna utnyttja dessa optimalt.  Nyckelord: Incitamentsprogram, optionsprogram, personaloptioner, resultatmanipulering

Titel: Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet. En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag. Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi Författare: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Handledare: Andreas Jansson Datum: maj 2017 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om redovisning av humankapital i svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag är finansiellt lönsamt. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. Data har hämtats från de studerade företagens egna årsredovisningar för skapande av en Jämförelsematris samt från Thomson Reuters DataStream för finansiella lönsamhetsmått. Analys av data har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar att det inte finns något statistiskt samband mellan redovisning av humankapital och finansiell lönsamhet i svenska medicin- och bioteknikbolag. Studien visar däremot att redovisning av humankapital för dessa företag har ökat i omfattningen, vilket förklaras genom andra motiv. Förslag till forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att undersöka humankapitalsredovisning och andra aspekter av lönsamhet. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida redovisning av humankapital leder till finansiell lönsamhet i andra branscher. Nyckelord: Humankapital, humankapitalsredovisning, finansiell lönsamhet, finansiella lönsamhetsmått, frivillig redovisning, / Title: Human Capital accounting impacts on Financial Profitability. A quantitative study of Swedish listed Medicine- and Biotechnology companies. Level: Final assignment for Master’s Degree in Business Administration Authors: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Supervisor: Andreas Jansson Date: May 2017 Purpose: The purpose of this paper is to study whether Human Capital accounting in Swedish listed medicine and biotechnology companies is financially profitable. Method: This study has, based on a positivist research philosophy, with a deductive approach, and adopted a quantitative research strategy. Data have been retrieved from the studied companies own annual reports for the creation of a comparison matrix as well as from Thomson Reuters DataStream. Data analysis has been performed by descriptive statistics and multiple regression analyzes in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The result indicates that there is no statistical connection between Human Capital accounting and Financial Profitability in Swedish Medicine and Biotechnology companies. The study, on the other hand, shows that the recognition of Human Capital accounting for these companies has increased, which is explained by other motives. Suggestion for further research: Suggestions for further research are primarily to examine Human Capital accounting and other aspects of Profitability. Additional suggestions are to examine whether Human Capital accounting results in Financial Profitability in other industries. Key words: Human capital, Human Capital accounting, Financial Profitability, Financial Profitability measures, voluntary accounting

Syfte: Syftet är att undersöka om ökad miljöprestanda leder till finansiell lönsamhet inom miljöinnovativa företag samt om det råder någon skillnad utifrån olika branscher. Jordens resurser överkonsumeras och klimatförändringarna blir ett allt mer omdiskuterat ämne hos såväl organisationer som dess intressenter. Det är därför av betydelse att förhållandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat vidare undersöks. Metod: Studien bygger på en positivistisk kvantitativ metod med en deduktiv ansats utifrån ställda hypoteser. Sekundärdata från 570 miljöinnovativa företag har hämtats från Thomson Reuters Datastream. För att avgränsa studien till företag som är miljöinnovativa har enbart företag med A- och B-betyg utifrån Thomson Reuters innovationsskala inkluderats. Datamaterialet har analyserats med hjälp av IBM SPSS. Tidsperioden utgörs av åren 2015–2019.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för samtliga branscher. Resultatet för respektive bransch visar hur sambandet skiljer sig åt mellan olika branscher. Slutsatsen för denna studie är att det utifrån samtliga branscher lönar sig för företag att göra gröna investeringar. Resultat & slutsats: Studiens resultat ger även stöd för att branschspecifika egenskaper och förutsättningar påverkar vilka effekter på lönsamheten som företag kan förvänta sig av gröna investeringar.Examensarbetets bidrag: Studien har för avsikt att bidra till det företagsekonomiska ämnet och det forskningsgap som finns beträffande sambandet mellan ökad miljöprestanda och finansiell lönsamhet. Ytterligare ett bidrag till litteraturen är avgränsningen mot miljöinnovativa företag. Studien ämnar även att klargöra om det råder skillnad i sambandet mellan olika branscher. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att djupare studera sambandet inom miljöinnovativa företag i de olika branscherna för att komma fram till specifika egenskaper som leder till lönsamhet. Det vore även intressant att genomföra en liknande studie i framtiden då intressenternas påtryckningar ökar för att undersöka om kopplingen till lönsamhet blir starkare. En djupare analys av skillnader mellan länder skulle kunna visa om landspecifika faktorer påverkar sambandet.

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks. / Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks. / Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

Underrepresentation av kvinnor i styrelser är ett omtalat samhällsproblem. För att inkludera kvinnor och skapa ett styrelserum av mångfald har kvoteringar implementerats i EU. Trots kvoteringsdirektiv om en styrelse där 40 procent ska bestå av kvinnor, uppfyller bolagsstyrelser i Europa inte målen. Incitamenten för en mer jämställd styrelse är, förutom kvinnlig representation och rättigheter, finansiell lönsamhet. En god bolagsstyrning är viktigt för en effektiv ekonomisk hälsa och utveckling och lönsamhet. Könsdiversitet tenderar att öka ekonomisk tillväxt. Trots att fördelar för lönsamhet tillsammans med jämställdhet konstaterats återfinns ofta en ojämn könsfördelning bland bolagsstyrningen i börsnoterade bolag. Idag finns ett flertal studier om könsdiversitet i styrelser kopplat till lönsamhet med blandade resultat. Studierna analyserar ofta en mängd bolag där sektorn banker exkluderas. Banker har en betydande roll i samhället och är viktig för ett lands ekonomiska tillväxt. Studien syftar därför till att analysera om inkludering av kvinnor i bolagsstyrelser har en påverkan på europeiska bankers finansiella lönsamhet. Genom studien lyfts teorierna agentteorin, kritiska massanteorin och intresseteorin för att belysa olika perspektiv av ämnet. Där analyseras och diskuteras hur stor andel kvinnor styrelsen bör utgöra för att kunna göra skillnad samt mångfaldens påverkan på gruppen och resultatet. I studien genomförs analyser på de finansiella lönsamhetsmåtten ROA och Tobins Q. Studiens resultat påvisar genom analyserna att ett positivt samband finns mellan kvinnor i styrelser och finansiell lönsamhet. Analysen testar ett flertal variabler där bankernas storlek, styrelsens storlek och likviditet tas i beaktning. Analysen påvisar även att fler variabler har inverkan på lönsamheten. Studien kan genom resultatet påvisa att kvinnor i styrelsen har en påverkan, men framför allt att mångfald tenderar att öka lönsamhet. Jämställdhet är ett samhällsproblem och belyses genom studien där lika förutsättningar och kvinnors egen makt lyfts. I studien påvisas att inkludering av kvinnor i styrelser tenderar att öka lönsamheten hos europeiska banker. Detta lyfter att incitamentet finns att inkludera kvinnor för en finansiell lönsamhet, men även för jämställdhet. / Underrepresentation of women in boardrooms are societal issues. To include women and create a diverse boardroom, quotas have been implemented in the EU. Despite directives requiring boards to consist of 40 percent women, European corporate boards fail to meet these goals. Incentives for a more gender-balanced boardroom include, in addition to female representation and rights, financial profitability. Good corporate governance is crucial for effective economic health, and development, and profitability. Gender diversity tend to increase economic growth. Despite benefits for profitability along with gender equality, an uneven gender distribution is often found among corporate boards in listed companies. Today, there are numerous studies on gender diversity in boards linked to profitability with mixed results. These studies often exclude the banking sector. Banks play a significant role in society and are important for a country's economic growth. Therefore, the study aims to analyze whether the inclusion of women in corporate boards affects the financial profitability of European banks. The study highlights the theories of agency theory, critical mass theory, and stakeholder theory to illuminate different perspectives on the subject. The study analyzes and discusses what proportion of women the board should consist of to make a difference, as well as the impact of diversity on the group and the outcome. In the study, analyses are conducted on the financial profitability measures ROA and Tobin's Q. The results of the study demonstrate a positive significant relationship between women on boards and financial profitability. The analysis tests several variables, including bank size, board size, and liquidity. The analysis also indicates that several variables affect profitability. The study's results can demonstrate that women on the board have an impact, but primarily that diversity tends to increase profitability. Gender equality is a societal issue highlighted in the study, where equal opportunities and women's empowerment are emphasized. The study shows that the inclusion of women on boards tends to increase the profitability of European banks. This highlights the incentive to include women for financial profitability, as well as for gender equality.

Corporate social responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne som syftar till att företag ska ta ett större samhällsansvar, både ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Den globalisering som råder i världen påverkar inte bara ett internt företagsklimat, det ger även effekter på omgivande samhälle och individer, vilket tillsammans med sociala påtryckningar skapar ett behov av CSR. Ansvaret till samhället innebär inte bara ekonomiska och lagliga aspekter, dock ska ett etiskt och filantropiskt perspektiv också antas. Idag är CSR ett frivilligt åtagande och för att kunna motivera företag till ett större ansvarstagande för sitt agerande ämnar denna studie att undersöka, ur ett nordiskt sammanhang, om ett företags hållbarhetsarbete genererar lönsamhet. Studien utgår från nordiska börsnoterade företag som ingår i Dow Jones Sustainability Index (DJSI). Indexet representeras av de bäst presterande hållbarhetsföretagen i världen som kvalificerat sig till att ingå. Genom en deduktiv kvantitativ metod studeras sambandet mellan CSR och lönsamhet för att förklara vilken effekt variabeln Corporate Social Performance (CSP) har på variabeln Corporate Financial Performance (CFP) under tidsperioden 2010-20162010–2016. Fortsättningsvis undersöks skillnaden i lönsamhet mellan företag som inkluderats i DJSI och matchade likartade nordiska företag som inte ingår i indexet. Undersökningen baseras på sekundärkällor ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Studien erhåller ett resultat som påvisar att företag som ingår i hållbarhetsindexet tenderar att vara mer lönsamma än företag som inte ingår genom att redovisningsbaserade mått, bruttomarginal och avkastning på totalt kapital (ROA), har applicerats. Studiens slutsats blir att CSR-arbete kan öka lönsamheten i nordiska företag genom att bli inkluderade i DJSI, studien visar dock att placeringen i indexet inte har någon betydelse. Därav blir studiens bidrag att motivera företag till ett större åtagande av hållbarhetsarbete eftersom CSR kan generera högre lönsamhet. / Corporate social responsibility (CSR) is a current topic which aims to encourage companies to be more responsible as an societal actor, both from an economic, environmental and social perspective. The consequences of the globalization may not only affect the internal business environment, it will also affect the surrounding society and individuals, which together creates a demand for CSR. As a societal actor, companies needs to include ethical and philanthropic responsibilities, and not only take economic and legal aspects into consideration. Currently, CSR is a voluntary commitment and to motivate companies to embrace the responsibility for the society, this study aims to investigate, from a Nordic context, whether companies’ sustainability work generates profitability.   The study is based on Nordic listed companies included in the Dow Jones Sustainability Index World (DJSI), which is an index where the top performing sustainability companies can qualify for an inclusion. The correlation between CSR and profitability will be studied through a deductive quantitative method to explain what impact Corporate Social Performance (CSP) has on Corporate Financial Performance (CFP) during the years between 2010-2016. Furthermore, the differences in profitability between companies included in DJSI matched Nordic companies that are not included in the index will be investigated. From a scientific perspective, the survey is based on secondary sources. The results of the study indicates that companies included in the sustainability index tend to have an improved profitability than companies that are not included. This by applying the accounting-based measures gross margin and return on assets (ROA). The conclusion of the study is that CSR can improve profitability among the Nordic companies by an inclusion in DJSI, but the study shows that the placement in the index does not have an impact. Hence, the contribution of this study is to motivate companies to a greater commitment to sustainability because CSR can generate improved profitability.