Syftet med denna studie är att granska den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag och hur denna mängd av intellektuellt kapital påverkades när Sverige gick in i en finanskris. / The aim of this study is to examine the voluntary reporting of intellectual capital in Swedish listed companies and how this amount of intellectual capital is affected when Sweden entered a financial crisis.

Titel: Frivillig redovisning i svenska onoterade företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Handledare: Fredrik Hartwig. Datum: Juni 2020. Den frivilliga redovisningen har fått en ökad uppmärksamhet och forskning avseende faktorer som kan förklara företags frivilliga redovisning har genomförts i betydande omfattning. Merparten av tidigare forskning är baserad på noterade företag, studier baserade på onoterade företag har genomförts i en mer begränsad omfattning. Syftet med denna studie är av den anledningen att undersöka vilka faktorer som kan förklara den frivilliga redovisningen i svenska onoterade företag. Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Data har samlats in från årsredovisningar, som sedan analyserats mot företagsekonomiska teorier och tidigare forskning. Företags frivilliga redovisning utgör studiens beroende variabel och de oberoende variablerna är företags storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och bransch. Studiens resultat visar att storlek är den faktor som har störst påverkan på den frivilliga redovisningen vilket förhåller sig till tidigare forskning på noterade företag. Resultatet visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags storlek. Det finns även ett signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags skuldsättningsgrad, i motsats till studiens förväntningar visar dock resultatet att det sambandet är negativt. Studiens resultat visar slutligen att ett företags branschtillhörighet påverkar den frivilliga redovisningen, det finns skillnader i den frivilliga redovisningen som presenteras i årsredovisningen för olika branscher. Tidigare forskning som behandlar den frivillig redovisningen är som tidigare nämnts huvudsakligen baserad på noterade företag. Denna studie bidrar därav med ett nytt perspektiv inom området då den är utförd på onoterade företag för att undersöka förklarande faktorer. / Titel: Voluntary disclosure in swedish unlisted companies. Level: Bachelor thesis in Business administration. Authors: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Supervisor: Fredrik Hartwig. Date: June 2020. The voluntary disclosure has received increased attention and research on factors that can explain corporate voluntary disclosure has been carried out to a considerable extent. Most of the previous research is based on market-listed companies, studies based on unlisted companies have been conducted to a more limited extent. The aim of this study is for that reason to examine which factors can explain the voluntary disclosure in swedish unlisted companies. This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data has been collected from annual reports, which are then analyst against business economic theories and previous research. Corporate voluntary disclosure is the study ́s dependent variable and the independent variables are firm size, profitability, debt ratio and industry. The study's results show that firm size is the factor that has the largest impact on the voluntary disclosure related to previous research on listed companies. The results show that there is a positive significant relationship between the voluntary disclosure and the size of a company. There is also a significant relationship between the voluntary disclosure and debt ratio, contrary to the study ́s expectations, the results show that there is a negative relationship. The study’s results also show that industry affiliation have an impact on the voluntary disclosure, there is differences in the voluntary disclosure that is presented for various industries. Previous research on voluntary disclosure is, as previously mentioned, mainly based on listed companies. This study can therefore contribute with a new perspective where it is based on unlisted companies to examine explanatory factors.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför mindre aktiebolagväljer att använda sig av revision trots att revisionsplikten för dessaär avskaffad, och hur företagsledningens kunskaper och utbildningkan påverka deras val av revision. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och antar enabduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom intervjuermed företagsledningen i små aktiebolag i Sverige. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av revisionsteorin,agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin samt upper echelonteorin. Empiri: Studiens empiri består av åtta intervjuer med företagsledningen ismå aktiebolag i Sverige. Slutsats: Företagsledningens kunskaper och utbildning inom revision kan haen påverkan på valet av revision, genom att påverka vilkenförståelse företagsledarna har om orsaker till frivillig revision. / Purpose: The purpose of this study is to investigate why small companies inSweden choose to hire an auditor despite the fact that the auditingobligations for these companies has been abolished. The purpose isalso to study how the management’s knowledge or education inauditing can have an impact on its choice to hire an auditor. Method: This study was conducted with a qualitative method and assumesan abductive approach. This study’s empirical data has beencollected through interviews with the management in smallcompanies. Theory: This study’s theoretical framework consists of auditing theory,agency theory, stakeholder theory, legitimacy theory and the upperechelon theory.Empirical: The empirical data of this study consists of eight interviews withthe management in small companies in Sweden. Conclusions: The management's knowledge and education in auditing can havean impact on the choice of auditing by influencing the managersunderstanding of the reasons for voluntary auditing.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

Bakgrund: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige, vilket innebar att små företag får välja om de vill ha en revisor eller inte. Ett av motiven bakom lagändringen var att småföretagens tillväxt skulle öka. För att öka tillväxten krävs finansiering. Småföretagens främsta finansieringskällor är eget kapital och löpande intäkter. Detta räcker emellertid inte utan företagen behöver ofta komplettera med externfinansiering, i form av banklån. Trots vikten av externt kapital har små företag svårare än stora företag att finansiera tillväxten med banklån. En av anledningarna till detta är att den finansiella informationen som bankerna samlar in är bristfällig. För att informationens trovärdighet ska öka önskar därför bankerna att den finansiella informationen är granskad av en revisor. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur bankerna upplever att kreditbedömningen av små företag har påverkats av frivillig revision. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur kreditbedömningen går till samt vilken roll revisorn har i denna. Metod: Studien har baserats på den kvalitativa metoden där sex stycken intervjuer har genomförts. Fem av dessa har varit telefonintervjuer medan en har varit en personlig intervju på informantens arbetsplats. Alla informanter arbetar inom banksektorn och var tillgängliga inom Skaraborgsområdet, därmed har både ett strategiskt- och bekvämlighetsurval gjorts. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisionen har en viss roll vid kreditbedömningen genom sin granskningsfunktion. Däremot kan inte studiens resultat påvisa att bankerna i Skaraborg har upplevt att den frivilliga revisionen har haft en avgörande påverkan på kreditbedömning. / Background: On 1 November 2010 the statutory audit for small firms in Sweden was abolished, which meant that small firms were allowed to choose whether or not to havean auditor. One of the motives behind the change in the law was that the growth of small firms would increase. In order to increase growth, financing is required. The main source of financing for small firms are equity and current income. However, this is not enough,and small firms often need to supplement with external financing, in the form of bankloans. Despite the importance of external capital, small firms find it more difficult than large firms to finance economic growth with bank loans. One of the reasons for this is that the financial information collected by banks is inadequate. Therefore, in order to increase the credibility of the information, the banks wish that the financial information is audited by an auditor. Purpose: The purpose of the study is to explain how the banks feel that the credit assessment of small firms has been affected by the voluntary auditing. Thus, the aim of the study is to increase the understanding of how the credit assessment is carried out and what role the auditor has in it. Methods: The study has been based on the qualitative method where six interviews have been conducted. Five of these have been telephone interviews while one has been a personal interview at the informant’s workplace. All the informants work in the banking sector and were available in the Skaraborg area, thus both a strategic and convenience selection has been. Results and conclusion: The study shows that the audit has a certain role in the credit assessment through its function. However, the results of the study cannot show that the banks in Skaraborg have experienced that the voluntary audit has had a decisive impact on credit assessment.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera hållbarhetsredovisningens förändring samt incitamenten bakom åtagandet av frivillig hållbarhetsredovisning i svenska kommuner. Utgångsläget för studien har varit att förklara hur kommunernas hållbarhetsredovisning har utvecklats och harmoniserats under perioden 2015–2019 samt vilka incitament som ligger bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning. För att besvara studiens syfte och problemformulering har empiri samlats in genom en innehållsanalys av kommunernas hållbarhets- och årsredovisningar samt intervjuer. Innehållsanalysen har utförts på fem svenska kommuner och intervjuer har utförts med tre respondenter från hållbarhetsavdelningar i tre av studiens fem granskade kommuner.   I analysen har insamlad empiri tolkats med hjälp av den teoretiska referensramen, vilken behandlar intressentteorin och legitimitetsteorin. Resultatet påvisar att kommunernas redovisningsform i de frivilliga hållbarhetsredovisningarna har utvecklats genom en övergång till separata hållbarhetsredovisningar. Resultatet konstaterar även att det sker ett skifte i kommunernas tillämpning av redovisningsstandard till att tillämpa SDG som redovisningsstandard i kommunernas hållbarhetsredovisningar. Till följd av övergången till tillämpningen av SDG som redovisningsstandard har antalet upplysta SDG:er ökat i majoriteten av kommunernas hållbarhetsredovisningar. Även upplysningsformen har förändrats genom en ökning av kvantifierade upplysningar, vilka redovisas verbalt i kombination med mätetal. Det framgår även en påtaglig ökning av harmonisering av hållbarhetsredovisning i kommunerna mellan åren 2015–2019. Både den formella och materiella harmoniseringen tilltar. Det primära incitamentet bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning är uppdraget från politikerna som är kommunernas primära intressenter. De sekundära incitamenten framgick att vara påvisande av legitimitet och ansvarsskyldighet. / The purpose of this study was to examine and analyze the change in sustainability reporting as well as the incentives behind the commitment of voluntary sustainability reporting in municipalities. The initial point for the study was to explain how the municipalities' sustainability reports have developed and harmonized during the period 2015–2019 and what incentives are behind the municipalities' voluntary sustainability report. To answer the study's purpose and problem formulation, empirical data have been collected through content analysis of the municipalities' sustainability and annual reports and interviews. The content analysis was conducted in five Swedish municipalities and interviews were conducted with three respondents from sustainability departments in three of the study's five municipalities.   In the analysis, collected empirics have been interpreted with the help of the theoretical framework which deals with stakeholder theory and legitimacy theory. The result shows that the municipalities' form of accounting in the voluntary sustainability reports has been developed through a clear transition to separate sustainability reports. The result also clarifies that there is a shift in the municipalities' application of accounting standard to applying SDG as the accounting standard in the municipalities' sustainability reports. As a result of the transition to the application of SDG as the accounting standard, the number of informed SDGs has increased in the majority of the municipalities' sustainability reports. The form of information has also been changed through an increase in quantified information, which is reported verbally in combination with measurements. There is also a marked increase in the harmonization of sustainability reporting in the municipalities between the years 2015–2019. Both formal and material harmonization are increasing. The primary incentive behind the municipalities' voluntary sustainability report is the assignment from the politicians who are the municipalities' primary stakeholders. The secondary incentives proved to be legitimacy and accountability.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Detta innebar att dessa företag fick möjlighet att välja att ha en revisor eller inte. Under förutsättningarna att de uppfyllde två av tre av följande kriterier: högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning och högst tre anställda. Det är av intresse att undersöka varför vissa företag väljer att använda sig av en revisor trots att de inte behöver det eftersom det ger ökad kunskap till bland annat revisionsbyråer. Området är väl utforskat sedan tidigare men endast ett fåtal studier har utförts i Sverige och efter att revisionsplikten tagits bort. Vad tidigare studier har gemensamt är att de endast undersökt företag som längst under en treårsperiod, och att de inte haft företagens tidigare revisionsval i åtanke. Detta forskningsgap vill denna studie fylla genom en undersökning över en längre tidsperiod med relevant data som gerett nytt perspektiv på ett väl utforskat område. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring vilka företag som väljer frivillig revision i termer av företagskaraktäristika. Detta gjordes både för fortsatt forskning inom området och för revisionsbyråerna, vars intresse är att veta vilka företag som efterfrågar deras tjänster. För att utforska denna fråga samlades data in mellan 2011 och 2019 från 331 företag i Sverige med hjälp av databasen Retriever Business. Genom en kvantitativ och deduktiv ansats så analyserades datamaterialet därefter med logistisk regression efter att val av modell gjorts. Resultatet kunde därigenom ge svar på vilka företag i termer av deras karaktär som kan förklara varför de väljer att efterfråga frivillig revision. Den slutsats som gick att dra var att större företag, företag med en låg skuldsättningsgrad, riskfyllda företag och företag som haft revision året innan kommer välja att efterfråga frivillig revision i högre grad. Det finns inget stöd för att tillväxt och lönsamma företag har ett samband med valet att efterfråga frivillig revision. Dessa slutsatser kommer kunna ligga till grund för vidare forskning och bland annat användas av revisionsbyråer för ökad kunskap om vilka företag som kommer efterfråga revision i framtiden.

Revision av aktiebolags finansiella rapporter och revisorns roll i detta sammanhang har alltid varit en het fråga. Samtidigt, när det gäller små aktiebolags inställning till revision, har denna fråga beaktats av de kostnader som medför för revision, även om det finns en gräns till frivillig revision av svenska aktiebolag. Denna studie kommer att behandla revisionens betydelse för svenska aktiebolag som under studiens gång är revisionspliktiga enligt lag, men som kan komma att påverkas av ett framtida undantag från revisionsplikt om en expansion av gränsvärden sker. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskap om revisionens betydelse för små och medelstora svenska aktiebolag verksamma i Dalarna, genom att identifiera de faktorer som påverkar aktiebolagens inställning till frivillig revision vid en expansion enligt EU-direktivets gränsvärden. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi har formulerat hypoteser baserade på tidigare forskning inom ämnet för att undersöka om dessa hypoteser kunde accepteras eller skulle förkastas. Detta har gjorts genom en webbenkät, där 400 företag kontaktades. Av dessa 400 var det 80 bolag som valde att medverka, vilket utgör en svarsfrekvens på 20 procent. Den insamlade data analyserades i dataprogrammet SPSS, med korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultat och slutsats: Studien kom fram till att faktorer som påverkar aktiebolags val av frivillig revision förmodligen är fler än de som behandlats i studien. Av nio hypoteser kunde två accepteras, två kunde antyda till acceptans samt fem hypoteser accepteras inte. De faktorer som kunde identifieras att ha en påverkan var kapital, trygghet, kontroll av finansiella rapporter samt kvalité av finansiella rapporter. Studiens bidrag: Studien kan bidra med beslutsunderlag till myndigheter, vid en eventuell expansion av revisionsplikten. Studien kan även bidra med beslutsunderlag till aktiebolag vilka överväger frivillig revision. / Auditing companies' financial reports and the auditor's role in this context has always been a hot topic. At the same time, when it comes to small companies'attitude to auditing, this issue has been considered by the costs involved in auditing, even though there is a limit to voluntary auditing of Swedish companies. This study will address the importance of auditing for Swedish companies that are subject to statutory audit during the study, but which may be affected by a future exemption from auditing if an expansion of limit values will take place. Aim: The purpose of the study is to increase knowledge of the importance of auditing for small and medium-sized Swedish companies operating in Dalarna, by identifying the factors that affect the companies’ attitude to voluntary auditing in an expansion according to the EU directive's limit values. Method: To answer the purpose, a quantitative study has been done with a deductive approach. We have formulated hypotheses based on previous research in the subject to investigate whether these hypotheses can be accepted or rejected. This has been done through a web survey, where 400 companies were contacted. Of these 400, 80 companies chose to participate, which is a response rate of 20 percent. The collected data were analyzed in the statistics program SPSS, with a correlation test and Mann-Whitney U-test. Results and conclusion: The study concludes that factors that influence companies' choice of voluntary audit are more than those discussed in this study. Of nine hypotheses, two could be accepted, two could indicate acceptance and five hypotheses were not accepted. The factors that could be identified as having an impact were the raising capital, safety for investors and lenders, control of financial reports and the quality of financial reports. Study contribution: The study can provide a basis for decision-making to authorities, in the event of an expansion of the audit obligation. The study can also provide a decision material for companies that are considering voluntary audit.

The purpose of this study is to analyze the development of IKEAs sustainability reports by focusing on environmental issues. Analyzed time period was between 2017 and 2020. The aim was to answer the research question whether IKEA is sending symbolic or substantive message through its sustainability reports. It was done with a longitudinal single case study. Content analysis was used for collecting the analyzing empirical data. The empirical data was analyzed through theoretical lens. Two theories were used in the process, stakeholder’s theory and legitimacy theory. Information from IKEA’s sustainability reports were connected later to four legitimization strategies: conciliatory, transparency, stimulation and transformation strategy. These strategies are designed to clarify if the sent message is symbolic or substantive. Result can be presented through three main conclusions. The first one is that stakeholders are important for IKEA and that they can affect their business. The second conclusion draws parallels between mandatory and voluntary environmental reporting. The last conclusion is answering the question about symbolic and substantive message. IKEA’s message is substantive. / Syftet med studien är att analysera utvecklingen av IKEAs hållbarhetsredovisningar genom att fokusera på miljö området. Analyserad tidsperiod är mellan 2017 och 2020. Syftet är att besvara problemfrågan om IKEA sänder symboliska eller verkliga budskap genom miljöredovisningen. Studien utfördes med en longitudinell singel fallstudie och innehållsanalys användes för att samla in och analysera empiriskt data.Empiriskt data analyserades genom teoretiska glasögon och två teorier användes i processen,intressent- och legitimitetsteorin. Informationen från IKEAs miljöredovisning kopplades senare till fyra legitimeringsstrategier: försonings-, transparens-, stimulerings- och transformationsstrategin. Strategierna är utformade för att klargöra om miljöredovisningens budskap är symboliskt eller verkligt.Resultatet kan presenteras genom tre viktiga slutsatser. Den första är att intressenter är viktiga och kan påverka verksamheten. Den andra slutsatsen drar paralleller mellan obligatorisk och frivillig miljöredovisning. Den sista slutsatsen svarar på frågan om det symboliska och verkliga budskapet. IKEA sänder ett verkligt budskap via miljöredovisningen.

SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.