Abstrakt   Att vårda frivilligt inlagda patienter på en låst heldygnsvårdsavdelning är ett vanligt förekommande fenomen i Sverige idag. Inom psykiatrin på olika platser i Sverige har diskussioner förekommit tidigare huruvida dörrarna ska vara låsta eller öppna. Information om att dörren är låst och varför bör ges till patienten samt att de som vårdar vet varför avdelningen är låst. Gott bemötande vid psykisk ohälsa är väsentligt. Tydlig information ger möjlighet till att patienten känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vård och vårdrelation av frivilligt vårdade patienter i en låst avdelningsmiljö Metod: Studien utformades utifrån en kvalitativ metod. I studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem allmänsjuksköterskor och sju specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data. Resultat: Det framkom fyra kategorier i studiens resultat: Vårdrelationen bakom den låsta dörren, Makten bakom den låsta dörren, Konsekvenser av den låsta dörren och Sjuksköterskors erfarenheter kring lagar och regler på en låst avdelning. Slutsats: Studiens resultat pekar på att personalen har mer makt än patienten. Men denna maktobalans kan ändå leda till en god vårdrelation när sjuksköterskor försöker ha patientens värdighet och integritet i fokus. Sjuksköterskor som arbetar på en låst psykiatrisk avdelning behöver reflektera över skälen till den låsta dörren. Den låsta dörren medförde till svåra etiska dilemma hos sjuksköterskorna. En känsla av frustration framkom hos sjuksköterskor när de behövde begränsa och hindra frivilligt inlagda patienter på grund av lagar och riktlinjer. Sjuksköterskor bör ges möjligheter till att förbättra sina kunskaper kring lagar och regler för att kunna ge en god och säker vård.