Det är känt att modeindustrin har ett stort anspråk på miljön, men trots det finns det inga fungerande lösningar på problemet i dagsläget. Ett sätt att komma till bukt med problemet äratt låta konsumenten miljökompensera vid köptillfället. Den här studien undersöker konsumenters inställning till en frivillig miljökompensation vid klädköp. Liknande studier har gjorts tidigare, då på flygresenärers vilja att frivilligt klimatkompensera för koldioxidutsläpp. Det har därför varit av intresse att testa liknande undersökningsmetod på konsumenter imodeindustrin. Tidigare forskning har konstaterat att ett flertal variabler är betydande för konsumentens vilja göra grönare konsumtionsval. Detta har mynnat ut i fyra hypoteser som testar hur konsumenters attityd till miljökompensation, upplevda konsumenteffektivitet, upplevda miljökunskap samt kön korrelerar med viljan att miljökompensera. Studien har även undersökt hur konsumenternas vilja att kompensera påverkar det ekonomiska värdet som konsumenten sätter på miljöproblemen kopplade till klädproduktion. Undersökningen bygger på 225 enkätsvar från studenter vid en medelstor svensk högskola. Resultaten från studien visar på signifikanta samband mellan flera av de förklarande variablerna och viljan att delta i frivillig miljökompensation. Den genomsnittliga kompensationsnivån uppgår till halva plaggets försäljningspris, vilket är en uppseendeväckande siffra. Respondenternas preferenser visar även att miljökompensationen bör fördelas lika över olika projekt för bättre miljö. / Although it’s known what footprint the global fashion industry has, few solutions have effectively managed to tackle the problem. One solution is to let the consumer participate in avoluntary environmental offset. This study investigates what variables affecting the consumer’s willingness to participate in such offset. Similar studies on air travelers’ voluntarycarbon offset have been done before. It’s therefore of interest to use the same preference method on consumers of the fashion industry. Previous research present a number of independent variables affecting the willingness to participate in voluntary offset. This study uses four hypotheses to explain consumers’ stated preferences. These include attitudes, perceived consumer effectiveness, perceived ecoliteracy and gender. The study uses a contingent valuation method to explain how the willingness to participate correlates with the hypothetical value of the voluntary environmental offset. An online survey was conducted and included data of 225 respondents. The results show significant correlations among several of the independent variables and the willingness to participate in voluntary environmental offset. The average value of offset reached about half the selling price of a simulated garment, which is staggering. The respondents’ preferences on how the money from the offset should be allocated tell of an equal share among projects for a better environment. The study is a bachelor thesis written in Swedish.