No description available.

Publika aktiebolag som önskar att fortsätta sin tillväxt kan söka sig till börsen i syfte att underlätta kapitalanskaffning. För att ta upp aktierna till handel måste emittenten möta börsens krav för upptagande till handel. Noteringskraven som börsen ställer upp innebär i sig en kvalitetsstämpel för företagens förmåga att växa och eventuellt ge avkastning till befintliga och framtida investerare. Samtidigt som en notering för med sig diverse fördelar kommer det till ett pris. När ett bolag noterat sina aktier på en reglerad marknad eller på en handelsplattformkrävs det vidare investeringar för att säkerställa regelefterlevnad. Kraven på informationsgivning och likviditetskrav, för att nämna två av dessa krav, belastar företagen ekonomiskt. Kostnaderna som en notering av aktier för med sig kan för vissa bolag bli överväldigande. Det kan till och med vara så att kostnaderna överstiger den nytta som bolaget har av noteringsplatsen. Att avnotera aktierna kan i detta skede vara ett alternativ. I Europa har frivillig avnotering blivit ett instrument som bolag väljer att utnyttja i allt större utsträckning. Det innebär att börsbolag kan avföra sina aktier från handel på en reglerad marknad eller handelsplattform genom en ansökan. Att avnotera aktier från en reglerad marknad kan leda till besparingar för företagen, eftersom det inte ställs samma krav på onoterade bolag som för noterade bolag. Samtidigt som företagen kan gynnas i form av besparingar riskerar aktieägarna att hamna i ett sämre läge till följd av en avnotering. Försämringen består i att överlåtbarheten av aktierna begränsas i samband med att aktierna avnoteras. En frivillig avnotering kan även, utöver efter en ansökan, ske genom en så kallad cold delisting. Det innebär att bolagets aktier avnoteras utan att en formell ansökan lämnas in från bolagets sida. Cold delisting har diskuterats i andra europeiska länder, bland annat i Österrike. I Österrike var inlösen av minoritetsaktier och cold delisting de enda möjligheterna som stod bolagen till buds för att åstadkomma en avnotering. Den österrikiska Högsta domstolen ansåg dock att cold delisting var ett missbruk av lagen. Den nya BörsG som trädde i kraft efter Högsta domstolens avgörande välkomnades således av bolagen då det innebaren möjlighet att ansöka om en sådan avnotering på frivillig väg. I Sverige har bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad eller handelsplattform möjligheten att ansöka om att avnotera sina aktier. Diskussionen som förts i andra europeiska länder väcker däremot frågan om hur det svenska regelverket ser på cold delisting samt om det kan anses vara ändamålsenligt.