Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen. Vidare följer en analys av det inkomna resultatet, för att kontrollera hur de olika variablerna i undersökningen förhåller sig till varandra. Där undersöks även om något statistiskt signifikant samband, alternativt indikationer på samband, mellan de olika variablerna finns. Den slutsats som dragits är att inga statistiskt signifikanta samband existerar i resultatet av denna studie, dock kan vissa samvariationer ändå skönjas. Dessa samvariationer indikerar att de faktorer som styr svenska företags val av frivillig revision i viss mån överensstämmer med tidigare forskning. Det som kan ha försvårat denna studie är att de svenska gränsvärdena i dagsläget är lägre än de i tidigare forskning, samt att den avskaffade revisionsplikten funnits under en längre tid i de andra länderna. Detta bör tas i beaktande för eventuell framtida forskning inom området frivillig revision i Sverige. / Even though Sweden has excluded approximately 70 % of the firms from mandatory audit, there is still a large part of these firms that chooses voluntary audit. The purpose of this thesis is to identify the determinants of a firm's choice to undergo voluntary audit, and compare these results with the results from previous research in other countries. The theoretical framework is based on the previous research that exists, where a number of determinants have been identified. The method used, to answer the thesis question, is quantitative and a questionnaire survey has been conducted. The result from the survey has been assembled into charts and tables to illustrate the distribution of responses. Furthermore an analysis has been made, to see how different variables in the survey relate to each other. In this part of the thesis it is examined whether any statistically significant relationship exists, or indications of relations between the different variables. The thesis comes to the conclusion that no statistically significant relationships exists between the variables in this study, however some correlations can still be detected. These correlations indicate that the determinants for Swedish firms in some cases are the same as those identified in prior studies. What may have hampered this study is that the Swedish size thresholds are lower than those in countries where previous research has been conducted. Another possible reason is that the law permitting voluntary audit of firms has been in place for a longer period in the other countries. This should be taken into account for future research regarding ​​voluntary audit in Sweden.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet. Denna teori har därefter använts för att identifiera vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att behålla revisorn och utifrån detta har hypoteser skapats. Vi genomförde därefter en kvantitativ studie där data samlades in genom en enkätundersökning där enkätsvaren låg till grund för vår analys och resultat i studien. Resultat: Av studiens resultat framgår det att företagets storlek mätt i omsättning och bolagets ålder har ett signifikant samband med att företagen väljer att behålla revisorn. Vidare kommer vi fram till att tre orsaksfaktorer spelar in i valet av att behålla revisorn. Den viktigaste är att revisorn minskar risken för felaktigheter för räkenskaperna.

Frågeställningar Tre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande? Syfte Uppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar. Vad som kommer fram i uppsatsen kan vara användbart för revisionsbyråer i Västerbotten då de kan få en större förståelse för vad deras kunder värderar med revisionen och vad de anser att byråerna behöver förbättra. Metod Uppsatsen är skriven med en positivistisk kunskapssyn. Angreppssättet är deduktiv och metoden är kvantitativ. Primära källor har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till de småföretag som kommer att undantas från revisionsplikten. Enkäterna är uppställda enligt SERVQUAL metoden. Teori Teorier i uppsatsen består främst av förväntningsteorier, tjänstekvalitet och SERVQUAL. Vidare bygger uppsatsen på tidigare studier inom förväntningsgap, val av revision samt forskning som visar hur företagen i Danmark och Finland har agerat angående frivillig revision. Slutsatser Delar av revision som har störst betydelse för bolagen i uppsatsen är tillförlitlighet. Räkenskapsrevision är det området som företagen värderar högst. Studien visar på ett negativt samband mellan tillförlitlighet och efterfrågan på revision. En annan slutsats är att det finns ett positivt samband mellan företaget med en intern redovisare och efterfrågan på revision. Företagen som inte kommer att fortsätta med revision har till stor del valt detta på grund av att kostnaden är för hög. I 85 % av företagen i uppsatsen existerar ett förväntningsgap. Vidare har inget samband funnits mellan hur företagen i Danmark och Finland valde angående frivillig revision första året och företagen i den här studien. Det är en betydligt större andel företag i den här uppsatsen som kommer att avstå från revision.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid. Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare. Främst kvalitativ metod används; fallstudie med personliga semistrukturerade intervjuer som primär källa. I insamlandet och analysen av det empiriska materialet används diskursanalytiskt perspektiv, narrativ analys och teori om förändringsbenägenhet och revisorers tankesätt. Slutsatser som dras från studien är att de intervjuade revisorerna inte tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete så mycket. De tror att småföretagare kommer att fortsätta anlita dem för revision och/eller andra uppdrag eftersom t.ex. kreditgivare och investerare fortfarande kommer att kräva revision. Antalet nystartade aktiebolag som väljer bort revision och erfarenheter från liknande lagändring i Danmark kan tyda på en annan framtid. Mönster som framträder i analysen är att anställningsform och arbetserfarenhet påverkar revisorers sätt att tänka. Egna företagare som arbetar både med revision och rådgivning är mer förändringsbenägna än revisorn som enbart arbetar med revision. Finns både revisorer och redovisningskonsulter i det företag man är anställd i eller driver, kan de båda rollerna komplettera varandra än mer i framtiden. Revisorerna i fallstudien kännetecknas både av homogenitet och heterogenitet i sina sätt att tänka.

No description available.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka företag som valt bort revision och se hur detta påverkat revisionsbyråerna. För att kunna genomföra detta gjordes både en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in består av företagsinformation från Affärsdata som använts för att kunna ge en bild av vilka företag som valt bort revision. De kvalitativa data som samlats in består av intervjuer med revisorer, genom dessa fångas deras erfarenheter och bedömningar av konsekvenserna utifrån avskaffandet av revisionsplikt.   studien visades att det är de minsta företagen som väljer bort revision i störst utsträckning. De företagen som bildats efter avskaffandet av revisionsplikt väljer bort revision i störst utsträckning. Vidare visades några andra faktorer som kan ha en påverkan vid val av revision. Detta är dock inget som kan fastställas då studien enbart använt sig av deskriptiv statistik. Påverkan av att företag valt bort revision har enligt studien inte varit betydande för revisionsbyråerna. Det visades att revisionsbyråerna inte upplevt något betydande intäktsbortfall trots att de tappat revisionsuppdrag. Detta kan till stor del bero på att de kunderna ofta väljer att köpa andra tjänster av revisionsbyråerna även om de väljer bort revision, det kan även bero på att revisorerna blivit mer säljinriktade. Studien visar också att revisorerna inte upplever någon ökad konkurrens till följd av avskaffandet av revisionsplikt. Slutsatsen är dock att konsekvenserna av lagändringen kan bli tydligare i framtiden och konkurrensen kan då tänkas öka.

Background: The mandatory audit for small companies is up for discussion in Sweden today. The motives behind voluntary auditing in small companies have been investigated in several countries before. One of these motives, outsourcing, is currently unexplored. Outsourcing is very common amongst companies today and is expected to increase even more in the near future. The global market for outsourced financial services is expected to grow to over 525 billion dollars by 2030, according to a report by Grand View Research (2022). But how does the outsourcing of financial functions actually affect small companies' choice of voluntary audit? Purpose of the study: To investigate the motives behind voluntary audits among small companies in Sweden who outsource their financial function, and how the outsourcing offinancial services can contribute to an increased need for audits in small companies. Method: This is a qualitative study conducted with semi-structured interviews with 10 Swedish companies who are not required to be audited and do outsource their financial work. Conclusions: The main motives for voluntary audit in outsourcing companies are the following: The accountant’s expertise and advice. Security for the company owner To fulfill the indirect requirements of external stakeholders. Creditworthiness, to get a good score on UC and Creditsafe. Increased quality of the financial reports: audit gives a quality stamp. The company will soon be required to go through external audit Regarding outsourcing, the respondents testify that the audits do assure them that their external consultant does the financial work properly, but controlling the external consultant is not the main reason for choosing voluntary audit. Our study also shows a new aspect, which is, the company owners' previous experiences with outsourcing seems to influence their view of how outsourcing affects the need for auditing. Overall, the results show that outsourcing alone is not a motive for the choice of audit.

What we have come to is that confidence, knowledge and quality is paramount but that other factors also matter. The other factors that were mentioned were, control legitimacy, time savings and experience. It is important for the owners that the financial information contains high quality, and it is a key factor that whoever controls the information have great knowledge about law and accounting; an auditor.

Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.

Andelen småföretag i Sverige utgör 99,4 procent av landets alla företag. Dessa står för en majoritet av de arbetstillfällen som skapas i samhället. År 2010 infördes gränsvärden som beskriver vilka aktiebolag som är undantagna revisionsplikten. Dessa aktiebolag utgör en stor andel av de små företagen i Sverige. Denna uppsats undersöker om det föreligger ett samband mellan räntekostnader och frivillig revision av svenska aktiebolag. Den genomförda studien behandlar ett proportionerligt stratifierat urval som uppgår till 13 213 stycken aktiebolag i Sverige som inte omfattas av den svenska revisionsplikten för året 2017, där arkivdata i form av finansiella rapporter används. Tidigare forskning inom området har inte varit entydig avseende detta samband. Studier av Blackwell et al. (1998), Minnis (2011) och Kim et al. (2011) visar att räntekostnaderna är signifikant lägre för de företag som valt att frivilligt anlita en revisor. I kontrast till dessa resultat visar Langli (2015) att inget sådant samband föreligger för aktiebolag i Norge. Vidare visar Tervo & Jokipii (2018) att sambandet mellan räntekostnader och frivillig revision är signifikant positivt för aktiebolag i Finland. Med en teoretisk utgångspunkt i Signaling Theory och Information Asymmetry undersöks revisionens värdeskapande i form av aktiebolagens räntekostnader. Studien tillämpar en kvantitativ metod, där en Ordinary least squares regression med robusta standardfel används för att beskriva sambandet. Vi visar ett resultat där ett signifikant negativt samband föreligger mellan räntekostnader och frivillig revision för aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Studien avser inte att beskriva kausalitet för detta samband. Slutsatserna av studien bekräftar den etablerade uppfattningen av förhållandet mellan räntekostnader och frivillig revision, det vill säga att förhållandet är negativt. Dessa resultat är i kontrast med de studier som har genomförts i Norden varför det finns utrymme för framtida forskning inom de nordiska länderna.