Bakgrund I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna. Syfte Syftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen. Metod I uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts. En litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar, andra artiklar, böcker och skrifter från regeringen, ligger till grund för studiens referensram. Slutsats Revisionsbyråerna erbjöd redan innan lagändringen andra tjänster, förutom revision. Revisionsbyråerna har därför inte utvecklat några helt nya tjänster efter lagändringen. Istället fokuserar de på vissa tjänster, såsom redovisning och rådgivning. Respondenterna är positiva till lagändringen, men därtill anser respondenterna att alla företag är i behov av någon slags granskning. Här finns utrymme att erbjuda kunderna andra slags kvalitetsgranskningar istället för en revision, till exempel en särskild granskning.

Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing. Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation. Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis. Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model. Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities. / Syfte Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Bakgrund och problem År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag. Vid valet om att behålla eller avskaffa revisionen är det vanligt att revisorn rekommenderar kunden om hur bolaget ska välja. Frågan är vilka faktorer som kan förklara revisorns rekommendation. Metod och analys Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag samt an-vänder en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Den kvalitativa datan består utav en pilotstudie och den kvantitativa datan utav en enkätundersökning. Regressionsanalyser genom-fördes vid analys av den empiriska datan. Teori Studien tillämpar ett eklektiskt angreppssätt där utgångspunkten är legitimitet, institutionell teori, professionsteori och beslutsteori som används för att utveckla en modell. Resultat och slutsats Både uppfattning om rekommendation samt omfattningen av rekommendationer kan förklaras av faktorer kopplade till dels revisorns byråtillhörighet och dels revisorns personliga egenskaper.

2010 års slopande av revisionsplikt för små bolag har resulterat i en debatt som berör en höjning av Sveriges förhållandevis låga gränsvärden. Syftet med studien är att förklara vilka eventuella fördelar som småbolagsägare erfarit med revision, samt hur de idag skulle ställa sig om de omfattades av frivillig revision. Studiens primärdata består av intervjuer med en redovisningskonsult, samt sju småbolagsägare i Uppsalaregionen som anlitat en revisor till följd av att företagen överskridit gränsvärdena. En majoritet av småbolagsägarna uppmärksammar att revisorn kan tillföra företaget fördelar i form av en ökad kvalitet och trygghet samt en stärkt relation till intressenter. De skulle dock frångå revision då de inte hittills själva upplevt några konkreta fördelar, motiverat av en god relation till sina redovisningskonsulter. Det sistnämna indikerar således att den sammantagna nytta som bolagsägare upplever med revisorn påverkas av en ytterligare faktor än vad som anges av de revisonsteorier som studien tar avstamp i.

In 2010, the audit obligation for smaller limited companies was abolished. The change in the law meant that small limited companies could make a choice whether or not they wanted to hire an auditor. Since the abolition, there has been a debate between the politicians and the auditors about the consequences that the abolition has really had. A party that has not been allowed to assert itself in the debate on the abolition of the audit obligation is the companies. The purpose of this study was thus to highlight the companies in this debate and to create an understanding of the reasons why small limited companies choose to hire an auditor and their reasons for dismissing the auditor. Through a qualitative research method, four small limited companies in Luleå were interviewed to investigate their reasons. The study's approach is of a deductive nature where we first chose to investigate what previous research says about companies' reasons for auditing and then compare it with our results. Through this approach, our results indicate that companies have difficulty seeing the benefits of hiring an accountant outweigh the disadvantages. The companies stated the high cost of hiring an auditor in combination with the fact that an auditor does not significantly raise the quality of the annual reports as reasons for refraining from using an auditor. The companies mentioned satisfaction and confirmation as reasons for hiring an auditor and that the authorities are a stakeholder who influences the companies to hire an auditor.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför mindre aktiebolagväljer att använda sig av revision trots att revisionsplikten för dessaär avskaffad, och hur företagsledningens kunskaper och utbildningkan påverka deras val av revision. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och antar enabduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom intervjuermed företagsledningen i små aktiebolag i Sverige. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av revisionsteorin,agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin samt upper echelonteorin. Empiri: Studiens empiri består av åtta intervjuer med företagsledningen ismå aktiebolag i Sverige. Slutsats: Företagsledningens kunskaper och utbildning inom revision kan haen påverkan på valet av revision, genom att påverka vilkenförståelse företagsledarna har om orsaker till frivillig revision. / Purpose: The purpose of this study is to investigate why small companies inSweden choose to hire an auditor despite the fact that the auditingobligations for these companies has been abolished. The purpose isalso to study how the management’s knowledge or education inauditing can have an impact on its choice to hire an auditor. Method: This study was conducted with a qualitative method and assumesan abductive approach. This study’s empirical data has beencollected through interviews with the management in smallcompanies. Theory: This study’s theoretical framework consists of auditing theory,agency theory, stakeholder theory, legitimacy theory and the upperechelon theory.Empirical: The empirical data of this study consists of eight interviews withthe management in small companies in Sweden. Conclusions: The management's knowledge and education in auditing can havean impact on the choice of auditing by influencing the managersunderstanding of the reasons for voluntary auditing.

Bakgrund: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige, vilket innebar att små företag får välja om de vill ha en revisor eller inte. Ett av motiven bakom lagändringen var att småföretagens tillväxt skulle öka. För att öka tillväxten krävs finansiering. Småföretagens främsta finansieringskällor är eget kapital och löpande intäkter. Detta räcker emellertid inte utan företagen behöver ofta komplettera med externfinansiering, i form av banklån. Trots vikten av externt kapital har små företag svårare än stora företag att finansiera tillväxten med banklån. En av anledningarna till detta är att den finansiella informationen som bankerna samlar in är bristfällig. För att informationens trovärdighet ska öka önskar därför bankerna att den finansiella informationen är granskad av en revisor. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur bankerna upplever att kreditbedömningen av små företag har påverkats av frivillig revision. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur kreditbedömningen går till samt vilken roll revisorn har i denna. Metod: Studien har baserats på den kvalitativa metoden där sex stycken intervjuer har genomförts. Fem av dessa har varit telefonintervjuer medan en har varit en personlig intervju på informantens arbetsplats. Alla informanter arbetar inom banksektorn och var tillgängliga inom Skaraborgsområdet, därmed har både ett strategiskt- och bekvämlighetsurval gjorts. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisionen har en viss roll vid kreditbedömningen genom sin granskningsfunktion. Däremot kan inte studiens resultat påvisa att bankerna i Skaraborg har upplevt att den frivilliga revisionen har haft en avgörande påverkan på kreditbedömning. / Background: On 1 November 2010 the statutory audit for small firms in Sweden was abolished, which meant that small firms were allowed to choose whether or not to havean auditor. One of the motives behind the change in the law was that the growth of small firms would increase. In order to increase growth, financing is required. The main source of financing for small firms are equity and current income. However, this is not enough,and small firms often need to supplement with external financing, in the form of bankloans. Despite the importance of external capital, small firms find it more difficult than large firms to finance economic growth with bank loans. One of the reasons for this is that the financial information collected by banks is inadequate. Therefore, in order to increase the credibility of the information, the banks wish that the financial information is audited by an auditor. Purpose: The purpose of the study is to explain how the banks feel that the credit assessment of small firms has been affected by the voluntary auditing. Thus, the aim of the study is to increase the understanding of how the credit assessment is carried out and what role the auditor has in it. Methods: The study has been based on the qualitative method where six interviews have been conducted. Five of these have been telephone interviews while one has been a personal interview at the informant’s workplace. All the informants work in the banking sector and were available in the Skaraborg area, thus both a strategic and convenience selection has been. Results and conclusion: The study shows that the audit has a certain role in the credit assessment through its function. However, the results of the study cannot show that the banks in Skaraborg have experienced that the voluntary audit has had a decisive impact on credit assessment.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Detta innebar att dessa företag fick möjlighet att välja att ha en revisor eller inte. Under förutsättningarna att de uppfyllde två av tre av följande kriterier: högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning och högst tre anställda. Det är av intresse att undersöka varför vissa företag väljer att använda sig av en revisor trots att de inte behöver det eftersom det ger ökad kunskap till bland annat revisionsbyråer. Området är väl utforskat sedan tidigare men endast ett fåtal studier har utförts i Sverige och efter att revisionsplikten tagits bort. Vad tidigare studier har gemensamt är att de endast undersökt företag som längst under en treårsperiod, och att de inte haft företagens tidigare revisionsval i åtanke. Detta forskningsgap vill denna studie fylla genom en undersökning över en längre tidsperiod med relevant data som gerett nytt perspektiv på ett väl utforskat område. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring vilka företag som väljer frivillig revision i termer av företagskaraktäristika. Detta gjordes både för fortsatt forskning inom området och för revisionsbyråerna, vars intresse är att veta vilka företag som efterfrågar deras tjänster. För att utforska denna fråga samlades data in mellan 2011 och 2019 från 331 företag i Sverige med hjälp av databasen Retriever Business. Genom en kvantitativ och deduktiv ansats så analyserades datamaterialet därefter med logistisk regression efter att val av modell gjorts. Resultatet kunde därigenom ge svar på vilka företag i termer av deras karaktär som kan förklara varför de väljer att efterfråga frivillig revision. Den slutsats som gick att dra var att större företag, företag med en låg skuldsättningsgrad, riskfyllda företag och företag som haft revision året innan kommer välja att efterfråga frivillig revision i högre grad. Det finns inget stöd för att tillväxt och lönsamma företag har ett samband med valet att efterfråga frivillig revision. Dessa slutsatser kommer kunna ligga till grund för vidare forskning och bland annat användas av revisionsbyråer för ökad kunskap om vilka företag som kommer efterfråga revision i framtiden.

Revision av aktiebolags finansiella rapporter och revisorns roll i detta sammanhang har alltid varit en het fråga. Samtidigt, när det gäller små aktiebolags inställning till revision, har denna fråga beaktats av de kostnader som medför för revision, även om det finns en gräns till frivillig revision av svenska aktiebolag. Denna studie kommer att behandla revisionens betydelse för svenska aktiebolag som under studiens gång är revisionspliktiga enligt lag, men som kan komma att påverkas av ett framtida undantag från revisionsplikt om en expansion av gränsvärden sker. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskap om revisionens betydelse för små och medelstora svenska aktiebolag verksamma i Dalarna, genom att identifiera de faktorer som påverkar aktiebolagens inställning till frivillig revision vid en expansion enligt EU-direktivets gränsvärden. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi har formulerat hypoteser baserade på tidigare forskning inom ämnet för att undersöka om dessa hypoteser kunde accepteras eller skulle förkastas. Detta har gjorts genom en webbenkät, där 400 företag kontaktades. Av dessa 400 var det 80 bolag som valde att medverka, vilket utgör en svarsfrekvens på 20 procent. Den insamlade data analyserades i dataprogrammet SPSS, med korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultat och slutsats: Studien kom fram till att faktorer som påverkar aktiebolags val av frivillig revision förmodligen är fler än de som behandlats i studien. Av nio hypoteser kunde två accepteras, två kunde antyda till acceptans samt fem hypoteser accepteras inte. De faktorer som kunde identifieras att ha en påverkan var kapital, trygghet, kontroll av finansiella rapporter samt kvalité av finansiella rapporter. Studiens bidrag: Studien kan bidra med beslutsunderlag till myndigheter, vid en eventuell expansion av revisionsplikten. Studien kan även bidra med beslutsunderlag till aktiebolag vilka överväger frivillig revision. / Auditing companies' financial reports and the auditor's role in this context has always been a hot topic. At the same time, when it comes to small companies'attitude to auditing, this issue has been considered by the costs involved in auditing, even though there is a limit to voluntary auditing of Swedish companies. This study will address the importance of auditing for Swedish companies that are subject to statutory audit during the study, but which may be affected by a future exemption from auditing if an expansion of limit values will take place. Aim: The purpose of the study is to increase knowledge of the importance of auditing for small and medium-sized Swedish companies operating in Dalarna, by identifying the factors that affect the companies’ attitude to voluntary auditing in an expansion according to the EU directive's limit values. Method: To answer the purpose, a quantitative study has been done with a deductive approach. We have formulated hypotheses based on previous research in the subject to investigate whether these hypotheses can be accepted or rejected. This has been done through a web survey, where 400 companies were contacted. Of these 400, 80 companies chose to participate, which is a response rate of 20 percent. The collected data were analyzed in the statistics program SPSS, with a correlation test and Mann-Whitney U-test. Results and conclusion: The study concludes that factors that influence companies' choice of voluntary audit are more than those discussed in this study. Of nine hypotheses, two could be accepted, two could indicate acceptance and five hypotheses were not accepted. The factors that could be identified as having an impact were the raising capital, safety for investors and lenders, control of financial reports and the quality of financial reports. Study contribution: The study can provide a basis for decision-making to authorities, in the event of an expansion of the audit obligation. The study can also provide a decision material for companies that are considering voluntary audit.

SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.

Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Maria Andersson och Aryanaz Farhadi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida små aktiebolag i branscher där företagen typiskt är mer benägna att begå ekonomisk brottslighet, är mindre benägna att ha revision än företag i andra branscher. Metod: Kvantitativ regressionsanalys med hjälp av data som hämtats från Retriever Business. Analys har utförts både manuellt och med hjälp av regression, för att en jämförelse skulle kunna genomföras. Populationen bestod av små aktiebolag som omfattas av reformen för frivillig revision, med urval gjort av företag i 4 specifika branscher. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företag i de branscher som anses mer benägna att begå ekonomisk brottslighet i större utsträckning använder sig av revision än företag i andra branscher. Detta kan komma sig av att företag i branscher förknippade med ekonomisk brottslighet känner ett större behov av att visa sig legitima, detta på grund av ryktet som branschen har. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat är ett starkt avsteg från både de rapporter som svenska myndigheter släppt, likväl som tidigare forskning, och indikerar att branschtillhörighet inte har den negativa påverkan som myndigheterna påstår. Studien visar även på att Sveriges låga tröskelvärde kan vara av stor vikt vid valet av revision eller ej, något som bör beaktas i diskussioner om regeländringar. Förslag till fortsatt forskning: Om en mer omfattande studie med samtliga aktiebolag som omfattas av reformen genomförs kunde generaliseringen bli bättre och därmed ge än mer pålitliga resultat. Dessutom kunde en liknande studie genomförd i EU ge mer information kring hur tröskelvärdena påverkar valen kring revision.