<p>Abstract</p><p>Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports.</p><p>Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate.</p><p>Frame of</p><p>Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms.</p><p>Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business.</p><p>Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally.</p><p>Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet.</p><p>Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv.</p><p>Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag.</p><p>Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.</p>

Tidigare forskning har identifierat sex olika anledningar som påverkar valet av frivillig revision. Det tidigare forskning inte lägger lika stor vikt vid är icke-revisionspliktiga företagares egna uppfattningar gällande värdet av revision och revisorer i allmänhet Syftet med studien är att förklara hur företags uppfattade värde av revision och revisorer påverkar valet av frivillig revision. Med hjälp av tidigare forskning har en modell skapats som sedan testas empiriskt, där det uppfattade värdet delas in i kärnvärdet (försäkran, förbättring, försäkring) och mervärdet (kommunikation, rådgivning, service, relation, medlare). En kvantitativ studie i form av en enkät besvarad av 75 icke-revisionspliktiga respondenter utgör studiens datainsamling. Medverkar i studien gör både företag som valt att anlita revisor och företag som valt bort att anlita revisor. Under den empiriska analysen delas mervärdet, genom faktoranalys, in i komponenterna verksamhetsmervärde och stöttande mervärde. Resultatet i studien visar att kärnvärdet av revisorn inte har någon signifikant påverkan på valet av frivillig revison, men att företagares uppfattade värde av det stöttande mervärdet påverkar valet av frivillig revision. Resultatet visar även att vanan av att ha revisor har en påverkan på valet av frivillig revision.  Studiens teoretiska bidrag är att kunna förklara det uppfattade värdet av revision och revisorer av de som inte måste anlita revisor. Studiens praktiska bidrag är att framställa klientens uppfattade värde och vad som anses viktigt för klienten. Detta ger revisorerna en bild över klientens uppfattade värde och bidrar till att revisorer kan sälja in sin tjänst bättre. / Previous research has identified six different reasons that influence the choice of voluntary audit. What previous research does not attach as much importance to is non-auditors' own perceptions regarding the value of auditing and auditors in general.  The purpose of the study is to explain how companies' perceived value of auditing and auditors affect the choice of voluntary auditing. With the help of previous research, a model has been created which is then tested empirically, where the perceived value is divided into the core value (assurance, improvement, insurance) and the added value (communication, advice, service, relationship, mediator). A quantitative study in the form of a questionnaire answered by 75 non-audit respondents constitutes the study's data collection. Participating in the study are both companies that have chosen to hire an auditor and companies that have chosen not to hire an auditor.  During the empirical analysis, the added value is divided, through factor analysis, into the components operational added value and supported added value. The results of the study show that the core value of the auditor has no significant impact on the choice of voluntary audit, but that entrepreneurs' perceived value of the supported added value influences the choice of voluntary audit. The results also show that the habit of having an auditor has an impact on the choice of voluntary audit. The theoretical contribution of the study is to be able to explain the perceived value of auditing and auditors by those who are not required to audit. The practical contribution of the study is to present the client's perceived value and what is considered important for the client. This gives the auditors a picture of the client's perceived value and contributes to auditors being able to sell their service better.

År 2010 avskaffades revisionsplikt för små aktiebolag. De aktiebolag som inte uppnår två av följande tre krav: medeltalet av anställda är fler än tre, bolagets redovisade balansomslutning är mer än 1,5 miljoner kronor och bolagets redovisade omsättning är mer än 3 miljoner, behöver inte anlita en revisor. Syftet med avskaffandet är att revision är en hög kostnad för små aktiebolag. Tio år senare är det fortfarande många små aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå väljer att anlita en revisor frivilligt. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring revisorns roll för små aktiebolag som valt frivillig revision. Studien är baserad på en kvalitativ metod genom tio stycken intervjuer med representanter från olika aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå anlitar en revisor. I studien har flera olika roller, som revisorn har för små aktiebolag med frivillig revision, framkommit. Rollerna kan variera beroende på erfarenhet och bransch inom aktiebolagen men det har också visat sig finnas gemensamma roller. De roller som har nämnts oftare är roll som skapare av trygghet (gestaltas på olika vis), roll som rådgivare, roll som skapare av rutin vid ambitionen om tillväxt samt behovet av skapa legitimitet mot intressenter. Kostnaden med revision har nämnts genomgående som en nackdel men det har ändå framkommit att den roll revisorn får hos små aktiebolag överväger kostnaden. Det visas genom att de små aktiebolagen anlitar revisor och fortsatt kommer anlita revisor. / In 2010, the audit obligation for small limited companies was abolished. The small limited companies that do not meet two of the following three requirements: the average number of employees is more than three, the company's reported total assets are more than SEK 1.5 million and the company's reported turnover is more than SEK 3 million, do not need to hire an audit. The purpose of the abolition is that auditing is a high cost for small limited liability companies. Ten years later, there are still many small limited liability companies that do not meet the requirements for auditing but still choose to hire an auditor voluntarily. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the auditor's role for small limited companies that have chosen voluntary auditing. The study is based on a qualitative method through ten interviews with representatives from various limited companies who do not meet the requirements for auditing but still hire an auditor. In the study, several different roles for an auditor in small limited liability companies with voluntary audit have emerged. Factors can vary depending on experience and industry, but it has also been shown that there are common factors. The factors that have been mentioned more often are the need for security (embodied in different ways), the need for advice, the ambition for growth and the need to create legitimacy for stakeholders. The cost of auditing has been consistently mentioned as a disadvantage, but it has nevertheless emerged that the role the auditor receives from small limited liability companies outweighs the cost. This is shown by the fact that the small limited companies hire an auditor and will continue to hire an auditor.

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult. / Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies.

I Sverige avskaffades den obligatoriska revisionen för småföretag den första november 2010. Till följd av detta beslut blev svenska små aktiebolag ej revisionspliktiga. Trots slopandet av revisionsplikten har många småföretag valt att frivilligt anlita en revisor. Därför blir det intressant att undersöka faktorer som kan påverka efterfrågan på frivillig revision i svenska småföretag. Studien syftar till att få svar på följande frågan: Vilka faktorer påverkar efterfrågan på frivillig revision hos små aktiebolag i Sverige? För att kunna besvara frågan har insamling av empiriska materialet skett genom en kvantitativ metod i form av en webbenkät. Totalt har 44 fullständiga svar erhållits. Med hjälp av Independent Sample Test har studiens fyra hypoteser testats. Resultatet indikerar på att företagsledare önskan att förbättra kvalitet på finansiella rapporter och önskan att förbättra relationer med kreditgivare och skattemyndigheten är de faktorer som påverkar efterfrågan på frivillig revision hos svenska små aktiebolag. Dock har denna studie inte hittat ett samband mellan frivillig revision och företagsstorlek mätt i nettoomsättning, antal anställda, och balansomslutning. Resultatet indikerar även på att det inte finns något samband mellan delägare utan tillgång till finansiella information och frivillig revision. Studien har bidragit med att undersöka en del av faktorer som kan ha påverkan på efterfrågan på frivillig revision hos småföretag i Sverige. Resultat från denna studie kan vara till nytta för revisionsbyråer för att förstå företagsledare inställning gentemot revision. / In Sweden, the mandatory audit for small companies was abolished on November 1, 2010. As a result of this decision, many of the small Swedish companies were not required to be audited. Despite the abolition of the audit obligation, many small companies have chosen to hire an auditor voluntarily. Therefore, it will be interesting to investigate the factors that affect the demand for voluntary auditing in small Swedish companies. The study aims to answer the following question: What factors influence the demand for voluntary auditing at small Swedish companies? The obtaining of empirical material has been done through a quantitative method in a form of a questionnaire sent to respondents. A total of 44 complete responses were obtained. Using the Independent Sample test, the study's four hypotheses were tested. The results indicate that business leaders' desire to improve the quality of financial reports and the desire to improve relations with creditors and the tax authority are the factors that affect the demand for voluntary audits at small Swedish companies. However, this study has not found a relationship between the voluntary auditing and company size measured in turnover, number of employees, and total assets. The result also indicates that there is no connection between shareholders without access to financial information and voluntary auditing. The study has contributed to investigate certain factors that may affect voluntary auditing in small companies in Sweden. Results from this study could be of benefit for audit firms to understand business leaders' attitudes toward auditing.

I slutet av 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag, vilket innebar att de inte längre var bundna att enligt lag anlita revisor. Motivet till avskaffandet grundade sig i regeringens antagande om att de aktiebolag som avskaffade revisor skulle minska sina administrativa kostnader och på så sätt bli mer konkurrenskraftig. Detta skulle i sin tur bidra till ökad tillväxt och lönsamhet för de omfattade bolagen. Reformen har i senare tid resulterat i ett flertal debatter och studier kring ifall regeringens intentioner uppfylls eller inte, där flera olika, ibland motsatta resultat presenterats. Syftet med den här studien är således att undersöka huruvida regeringens intentioner med reformen har realiserats eller inte. Studien är baserad på kvantitativ grund, där en difference-in-difference regression modell tillämpats för att analysera reformseffekten. Vidare har det härletts två hypoteser från teorier och tidigare forskning på ämnet. Hypoteserna är att företag som anlitar revisor präglas av högre tillväxt, både vad gäller nettoomsättning och antalet anställda. Dessa antaganden görs med grund i teorierna “revision som komfort”, “revision som förbättring” och utifrån begreppet informationsassymmetri. Empirin i studien grundar sig på primärdata från 328 små aktiebolags offentliga årsredovisningar, där hälften anlitat revisor under undersökningsperioden, medan den andra hälften inte gjort det.   Resultatet i analyserna tyder på att det förelåg en klar skillnad mellan grupperna, där de som anlitat revisor präglades av högre tillväxt, både i termer av nettoomsättning och antal anställda. Dessa resultat är i direkt motsägelse till regeringens förutsägelser. Vidare står resultaten i kontrast till en studie från 2021, där slutsatsen som drogs var att revision är en tillväxtbarriär för små aktiebolag. Däremot bekräftas det resultat som presenterats av riksrevisionen 2017, att revisionen antas bidra till högre tillväxt. Slutsatsen som dras utifrån studiens resultat är att revision är en konkurrensfördel för små aktiebolag, som antas bidra till ökad tillväxt. Studiens resultat bidrar således med ökad förståelse för små aktiebolagsägare kring innebörden av att avskaffa revisorn.

Från 2010 kan små privata aktiebolag i Sverige välja att inte ha revisor. Syftet var att minska kostnader och stärka tillväxt. Cirka 60% av företagen valde bort revisionen, framför allt i kontantintensiva branscher som restaurang och taxi. Detta har lett till kostnadsbesparingar men också till mer formaliafel i årsredovisningar och potentiellt ökad ekonomisk brottslighet. Reviderade och icke-reviderade bolag har visat skillnader i tillväxt, men orsakssambandet är inte klart. Trots kostnadsbesparingen, pågår diskussioner om att återinföra revisionsplikten för att förhindra brottslighet och förbättra kvaliteten på årsredovisningar.   Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för omfattningen av revisionsbehovet för små privata aktiebolag och för den inverkan som en revisor respektive en redovisningskonsult har på dessa bolags redovisningskvalité. För att åstadkomma detta tas tre olika perspektiv i beaktande: företagens, revisorers samt redovisningskonsulters. Studien antar en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer utförts med 5 företag, 5 auktoriserade revisorer och 2 auktoriserade redovisningskonsulter.   Resultaten visar att företagets storlek, komplexitet, ägarstruktur, tillväxt, ekonomisk kompetens samt branschens risknivå kan påverka efterfrågan på revision. Efterfrågan kan även påverkas av intressenter som kunder, banker, Skatteverket, leverantörer och potentiella anställda. Studien belyser att revisionskostnaderna inte nödvändigtvis är avgörande, utan att det handlar mer om nyttan i relation till kostnaden, vilket varierar mellan företag. Även om en redovisningskonsult kan förbättra redovisningskvaliteten, kan ett företag ha stor nytta av att anlita en revisor som kan bidra med ekonomisk rådgivning, stöd vid expansion och öka företagets finansieringsmöjligheter. Synen på dessa yrkesroller varierar och många små företag anlitar främst redovisningskonsulter, medan vissa ser en stor nytta i att ha en revisor. Revisionens värde och dess potentiella långsiktiga kostnader och fördelar bör övervägas utifrån varje företags unika situation. / From 2010, small private limited companies in Sweden can choose not to have an auditor. The aim was to reduce costs and boost growth. About 60% of the companies opted out of the audit, especially in cash-intensive industries like restaurant and taxi. This has led to cost savings but also to more formal errors in annual reports and potentially increased economic crime. Audited and non-audited companies have shown differences in growth, but the cause-effect relationship is unclear. Despite cost savings, discussions are underway to reintroduce the audit requirement to prevent crime and improve the quality of annual reports.   The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of the extent of the audit need for small private limited companies and the impact that an auditor and an accounting consultant have on the accounting quality of these companies. To achieve this, three different perspectives are considered: the companies, auditors and accounting consultants. The study adopts a qualitative method with a deductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with 5 companies, 5 authorized auditors and 2 authorized accounting consultants.  The results show that the size of the company, its complexity, ownership structure, growth, financial competence, and the risk level of the industry can affect the demand for auditing. Demand can also be influenced by stakeholders such as customers, banks, the tax agency, suppliers, and potential employees. The study highlights that the cost of auditing is not necessarily decisive, but rather it's about the benefit in relation to the cost, which varies between companies. Even though an accounting consultant can improve the quality of accounting, a company can greatly benefit from hiring an auditor who can provide financial advice, support during expansion, and increase the company's financing opportunities. The views on these professional roles vary, and many small businesses mainly hire accounting consultants, while some see great value in having an auditor. The value of auditing and its potential long-term costs and benefits should be considered based on each company's unique situation.

År 2010 infördes gränsvärden för revisionsplikt vilket gjorde revisionen frivillig för små företag. Sedan införandet av frivillig revision har allt fler svenska små företag valt bort revision, de huvudsakliga orsakerna är kostnaden, tiden det tar från företagsledningen och den upplevda bristen på nytta. Trots denna trend väljer vissa företag fortsatt revision. Syftet med studien är att förklara vilka svenska små aktiebolag som frivilligt väljer revision. Den huvudsakliga forskningsmetoden är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studien har ett eklektiskt angreppssätt med utgångspunkt i agentteori, signalteori och institutionell teori. En tvärsnittsdesign och sekundärdata i form avårsredovisningar används. Även en kvalitativ forskningsmetod med induktiva inslag används. Analysen visar att de företag som väljer revision har en högre omsättning, större styrelse, högre skuldsättningsgrad, sämre ROA samt är äldre. Vidare väljer företag som är verksamma inom byggverksamhet och fastighetsverksamhet i större utsträckning revision jämfört med verksamhet inom ekonomi, vetenskap och teknik. Den kompletterande analysen skildrar att även ledningens syn på kostnad och nytta påverkar valet om revision. / In 2010 threshold levels came into force making auditing voluntary for small companies. An increasing number of companies have opted out of audit, since the abolition of the audit obligation for small companies. The main reasons are that it is costly, timeconsuming and the costs outweigh the benefits. Despite this trend some companies still choose to be audited. The purpose of this study is to explain which Swedish small limited companies that choose voluntary audit.  This study is mainly based on a quantitative and deductive approach. Based on an eclectic theoretical approach using agency theory, signaling theory and institutional theory. A cross-sectional design has been used for secondary data from financialstatements. This study is also based on a qualitative and inductive approach. The analysis indicates that companies with higher turnover, larger board, higher debt ratio, inferior ROA and are older choose auditing. Furthermore, companies that are within construction and real estate industry choose audit to a greater extent compared to companies within economics, science, and technology. The supplementary analysis depicts that management's view of cost in relation to benefit can influence the choice of audit.

The thesis processes the auditor’s role and whether it can constrain possible earnings management in smaller Swedish private corporates. The removed auditing obligation that was abolished in Sweden 2010 with the reason to reduce the administrative burden faced by smaller corporates, contributed to an important discussion regarding the auditor’s actual importance. In addition, the corporate tax in Sweden was significantly reduced from 26.3 percent to 22 percent, which gave Swedish corporates incentives to reduce their earnings before the tax reduction, and therefore pay less taxes. This phenomenon is used in the thesis as an excellent opportunity to measure earnings management since there were significantly strong incentives for corporates to manipulate their earnings at that time. The thesis aims to increase understanding among these corporates accounting, and whether the auditor can strengthen the accounting- and audit quality, and therefore constrain earnings management. Through the use of a quantitative method where statistical tests have been performed on underlying data gathered from the corporates annual reports, the thesis research question has been answered. The formulation of the research questions is “Does the degree of earnings management differ between audited and unaudited corporates?”, which has been investigated by measuring the degree of earnings management through unexpected accruals, but also through SG&amp;A cost stickiness. Furthermore, the thesis aims to provide the research area with arguments regarding the appropriateness of the audit exemption. The result obtained in the thesis indicates that audited corporates have less negative unexpected accruals, and hence a minor degree of earnings management in comparison with unaudited corporates. However, no significance is shown in the result, at a five percent significance level, which means that it’s not possible to say with certainty that there’s a difference between these two groups in terms of negative unexpected accruals. Instead, there is evidence that there’s a significant difference between audited and unaudited corporates in terms of cost stickiness, where unaudited corporates showed more cost stickiness and thus also a higher degree of earnings management. With an additional test the thesis also demonstrates that there are corporates that don’t follow the Swedish laws regarding audit exemption. This is when it’s discovered that there are corporates that aren’t covered by the audit exemption, and thus don’t meet the required limits, but still don’t provide an auditor. These corporates also prove to have a higher degree of earnings management since the thesis received a significant result in terms of negative unexpected accruals. To sum up, the thesis highlights that the auditor’s role is of great importance in several aspects, and for this reason there are motives for legislators to review the audit exemption in Sweden.

År 2010 infördes en lag om frivillig revision i Sverige. Lagen innebär att företag som uppfyller minst två av följande gränsvärden får besluta om att inte ha någon revisor; högst 3 anställda, högst 3 miljoner i nettoomsättning och högst 1,5 miljoner i balansomslutning. Revision blev därmed frivilligt för mindre företag vilket medförde att företag numera kan välja vilka revisionstjänster som behövs för verksamheten. Detta innebär att företag behöver överväga kostnaderna mot fördelarna med revision. Tidigare forskning har bland annat sett fördelar med revision såsom en tillgång till expertiskunskaper samtidigt som revisionen även underlättar att få tillgång till externt kapital. Däremot har tidigare forskning främst studerat förhållandet i andra länder än Sverige, där många länder dessutom har högre gränsvärden än Sverige. Således kommer denna studie undersöka om tidigare forskning är applicerbar på svenska aktiebolag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagskaraktäristika som kännetecknar svenska företag som har valt att använda frivillig revision. Detta görs dels i syfte för att öka kunskapen bland revisionsbolag om vilka gemensamma drag som finns för företagen som revideras och vilka företag som tenderar att bli deras kunder. Dels görs detta i syfte att bolag som omfattas av reglerna om frivillig revision ska få bättre förutsättningar att ta beslut avseende revisionsvalet. För att besvara syftet har en kvantitativ tvärsnittsstudie under 2019 genomförts med en deduktiv forskningsansats. Genom ett slumpmässigt urval samlas bolagsinformation in om 2130 företag som omfattas av reglerna om frivillig revision genom Business Retriever, kompletterat med företagens årsredovisningar. Bolagsinformationen analyseras därefter genom en logistisk regression som visar att tillväxt har en negativ påverkan på huruvida företag använder revision, och att företag använder revision i takt med att de blir äldre. Studien ger däremot inte stöd för att skuldsättning, lönsamhet eller storlek har någon påverkan på huruvida företag använder revision. Tidigare forskning visar sig därmed inte vara applicerbar för Sverige som har så pass mycket lägre gränsvärden än många andra länder. / In 2010, a law of voluntary audit was introduced in Sweden. The law implies that companies that meet at least two of the following limit values may decide to not have an auditor; a maximum of 3 employees, a maximum of 3 million in net sales and a maximum of 1.5 million in total assets. Auditing thus became voluntary for smaller companies, which means that companies nowadays can choose which audit services are needed for the business. This means that companies need to weigh the costs against the benefits of auditing. Previous research has, among other things, seen advantages of auditing such as access to expertise, while auditing also facilitates access to external capital. In contrast, previous research has mainly studied the relationship in countries other than Sweden, where many countries also have higher limit values than Sweden. Thus, this study will examine whether previous research is applicable to Swedish limited companies. The purpose of this study is to investigate which company characteristics that characterize Swedish companies that have chosen to use voluntary auditing. This is partly done with the aim of increasing knowledge among auditing companies about what common features exist for the companies being audited and which companies tend to become their clients. Partly, this is done with the aim that companies covered by the rules on voluntary audit will have better conditions to make decisions regarding the audit choice. To answer the purpose, a quantitative cross-sectional study will be conducted in 2019 with a deductive research approach. Through a random selection, company information is collected for 2130 companies covered by the rules on voluntary audit through Business Retriever, supplemented by the companies' annual reports. Afterwards, the company information is analysed through a logistic regression, which shows that growth has a negative impact on whether companies use auditing, and that companies use auditing, as they get older. However, the study does not support that leverage, profitability or size has any influence on whether companies use auditing. Thus, previous research turns out not to be applicable to Sweden, which has lower limit values than many other countries. (This paper is written in Swedish).