Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en bråkdel av gärningsmännen upptäcks. Bilden av hur dessa ser ut är splittrad i det nuvarande kunskapsfältet. Denna studie bygger på en enkät som med utgångspunkt från andra källor än offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som påverkar risken för bedrägerier, samt kastaljus på dem som av olika skäl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmärker sig och vissa kännetecken framträder. De mest utmärkande riskfaktorerna är anonymitet, allmän ekonomisk kris och otydliga regler. Anonymitet försvårar den sociala kontrollen och möjligheter tillbestraffningsåtgärder och risken att frestas agera bedrägligt är överhängande. När det gäller experters perspektiv på bedragare framträder personer med ekonomiska problem, sociala problem och tidigare brottsbelastning. En traditionell bild sombekräftas av tidigare undersökningar. En annan bild visar på en uppfattning om att de flesta människor är beredda att utföra bedrägerier under vissa omständigheter och att de flesta bedrägerier utförs av vanliga människor. En ytterligare bild är atten bedragare är en person som har särskilda kunskaper, en person som har tillgång till konfidentiell information och vet hur man undkommer. Studien visar att vissa grupper anses undkomma kontrollsystemen och resultatet indikerar atthögstatuspersoner utgör delar av denna grupp. En slutsats är att kontrollsystemen har en mycket bred insikt i de varningssignaler som förekommer och en klar samsyn på tydliga riskfaktorer. Samtidigt indikeras en bred och neutral inställningoch en medvetenhet om att vissa grupper är svårurskiljbara vid kontroll. Studien ger insikt i att den offentliga lagföringsstatistiken inte ger en helt rättvisande bild av bedragaren.

År 2010 infördes en lag om frivillig revision i Sverige. Lagen innebär att företag som uppfyller minst två av följande gränsvärden får besluta om att inte ha någon revisor; högst 3 anställda, högst 3 miljoner i nettoomsättning och högst 1,5 miljoner i balansomslutning. Revision blev därmed frivilligt för mindre företag vilket medförde att företag numera kan välja vilka revisionstjänster som behövs för verksamheten. Detta innebär att företag behöver överväga kostnaderna mot fördelarna med revision. Tidigare forskning har bland annat sett fördelar med revision såsom en tillgång till expertiskunskaper samtidigt som revisionen även underlättar att få tillgång till externt kapital. Däremot har tidigare forskning främst studerat förhållandet i andra länder än Sverige, där många länder dessutom har högre gränsvärden än Sverige. Således kommer denna studie undersöka om tidigare forskning är applicerbar på svenska aktiebolag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagskaraktäristika som kännetecknar svenska företag som har valt att använda frivillig revision. Detta görs dels i syfte för att öka kunskapen bland revisionsbolag om vilka gemensamma drag som finns för företagen som revideras och vilka företag som tenderar att bli deras kunder. Dels görs detta i syfte att bolag som omfattas av reglerna om frivillig revision ska få bättre förutsättningar att ta beslut avseende revisionsvalet. För att besvara syftet har en kvantitativ tvärsnittsstudie under 2019 genomförts med en deduktiv forskningsansats. Genom ett slumpmässigt urval samlas bolagsinformation in om 2130 företag som omfattas av reglerna om frivillig revision genom Business Retriever, kompletterat med företagens årsredovisningar. Bolagsinformationen analyseras därefter genom en logistisk regression som visar att tillväxt har en negativ påverkan på huruvida företag använder revision, och att företag använder revision i takt med att de blir äldre. Studien ger däremot inte stöd för att skuldsättning, lönsamhet eller storlek har någon påverkan på huruvida företag använder revision. Tidigare forskning visar sig därmed inte vara applicerbar för Sverige som har så pass mycket lägre gränsvärden än många andra länder. / In 2010, a law of voluntary audit was introduced in Sweden. The law implies that companies that meet at least two of the following limit values may decide to not have an auditor; a maximum of 3 employees, a maximum of 3 million in net sales and a maximum of 1.5 million in total assets. Auditing thus became voluntary for smaller companies, which means that companies nowadays can choose which audit services are needed for the business. This means that companies need to weigh the costs against the benefits of auditing. Previous research has, among other things, seen advantages of auditing such as access to expertise, while auditing also facilitates access to external capital. In contrast, previous research has mainly studied the relationship in countries other than Sweden, where many countries also have higher limit values than Sweden. Thus, this study will examine whether previous research is applicable to Swedish limited companies. The purpose of this study is to investigate which company characteristics that characterize Swedish companies that have chosen to use voluntary auditing. This is partly done with the aim of increasing knowledge among auditing companies about what common features exist for the companies being audited and which companies tend to become their clients. Partly, this is done with the aim that companies covered by the rules on voluntary audit will have better conditions to make decisions regarding the audit choice. To answer the purpose, a quantitative cross-sectional study will be conducted in 2019 with a deductive research approach. Through a random selection, company information is collected for 2130 companies covered by the rules on voluntary audit through Business Retriever, supplemented by the companies' annual reports. Afterwards, the company information is analysed through a logistic regression, which shows that growth has a negative impact on whether companies use auditing, and that companies use auditing, as they get older. However, the study does not support that leverage, profitability or size has any influence on whether companies use auditing. Thus, previous research turns out not to be applicable to Sweden, which has lower limit values than many other countries. (This paper is written in Swedish).

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning om vilken påverkan basinkomst har på mottagarnas psykiska hälsa. Vi ville även undersöka hur införandet av basinkomst påverkat sambandet mellan ekonomiska problem och psykisk hälsa samt diskutera resultaten utifrån kopplingen mellan basinkomst, psykisk hälsa och den teoretiska referensramen. Uppsatsens forskningsfråga löd: Hur har genomförda prövningar av basinkomst påverkat deltagarnas psykiska hälsa? Forskningsfrågan besvarades genom en litteraturöversikt där i nio artiklar (varav en monografi) ingick, vilka rapporterade resultat från prövningar av införande av basinkomst där både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades. Artiklarna och monografin samlades in genom sökningar i databaserna Scopus, Onesearch och Social Services Abstracts samt sekundärsökningar. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där tre huvudteman: Delaktighet och gemenskap, Autonomi samt Hälsoeffekter med underteman identifierades. Empirin analyserades med hjälp av teorierna empowerment samt stigma och skam. Slutsatsen utifrån uppsatsens syfte visade att experiment med basinkomst, villkorad eller ovillkorad, ökade mottagarnas psykiska hälsa. Känslan av empowerment ökade hos mottagarna och resultatet visar att mottagarna upplevde mer livstillfredsställelse, ökad delaktighet, minskad stigmatisering, skam och ökat självbestämmande. Detta gemensamt bidrog till känslan av makt över det egna livet och förmåga att hantera motgångar. / The purpose of this essay was to compile research on the impact basic income has on the recipients' mental health. We also wanted to examine how the introduction of basic income affected the connection between financial problems and mental health and discuss the results based on the connection between basic income, mental health and the theoretical frame of reference. The essay's research question was: How have completed trials of basic income affected the mental health of the participants? The research question was answered by a literature review in which nine articles (of which one monograph) were included, which reported results from trials of the introduction of basic income where both quantitative and qualitative studies were included. The articles and monograph were collected through searches of the Scopus, Onesearch and Social Services Abstracts databases as well as secondary searches. A qualitative content analysis was applied where three main themes: Participation and community, Autonomy and Health effects with sub-themes were identified. The experience was analyzed using the theories of empowerment and stigma and shame. The conclusion based on the purpose of the essay showed that experiments with basic income, conditional or unconditional, increased the mental health of the recipients. The sense of empowerment increased in the recipients and the results show that the recipients experienced more life satisfaction, increased participation, reduced stigma, shame and increased self-determination. This jointly contributed to the feeling of power over one's life and ability to deal with adversity.