No description available.

En teoretisk modell utvecklas för att undersöka relationen mellan basinkomst och arbetsutbud. Modellen förutsäger en kraftigare arbetsreducering hos låg- än hos högavlönade. Den förutsäger också en mindre reducering i en kontext med redan existerande bidragssystem. Dessa heterogena prediktioner simuleras med data för den svenska arbetsmarknaden och testas på existerande paneldata från ett randomiserat experiment med basinkomst i New Jersey (1968-1972). Den empiriska analysen ger stöd för heterogena effekter på basis av timlön genom att visa ett minskat arbetsutbud om 9-10 % hos försökspersoner med timlön under medianen, men ingen påvisbar minskning för dem med en timlön över medianen. De heterogena effekterna på basis av bidragssystemets generositet kunde varken bekräftas eller förkastas.

Syftet med studien var att ta reda på vad socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd tänkte sig att deras klienter påverkas av utformningen av nuvarande system samt hur de skulle påverkas om de var med i ett försök med basinkomst. Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på ekonomiskt bistånd i Malmö. De aspekter som särskilt fokuserades var hur systemen påverkade eller skulle påverka klienternas upplevelse av rättigheter, empowerment, livskvalitet, deltagande i samhällslivet, samt upplevelse av stigma. Socialsekreterarna gjorde en åtskillnad mellan den grupp av klienter som skulle gynnas av basinkomst utifrån ovanstående fokusområden och de som inte skulle göra det. De som skulle gynnas var de som hade en drivkraft och var självgående, och vars handlingsfrihet begränsades av systemet. Den gruppen som skulle missgynnas var den som led av psykisk ohälsa eller redan var socialt isolerade, vilket ekonomiskt bistånd lyckades fånga upp inom nuvarande system på grund av den ekonomiska nödvändigheten. / The purpose of the study was to investigate how social workers working with financial aid in Malmö Sweden viewed how the system affected the clients and how basic income as an alternative system would influence them. Five social workers were interviewed with a specific interest in the following areas: Life quality, empowerment, the experience of rights and stigmatization and participation in society. The social workers made a clear division between the people who would benefit from a change of system logic and those who wouldn’t. The “group” that were self-propelled and had a driving force would experience a relief from the system and their life quality and experience of rights would increase, and they could participate in society in more inventive and creative ways. The other “group” needed more help and assistence because of psychological and social factors, and the social workers feared they would become more socially isolated and their specific problems would deepen if the economic necessity didn’t propel them to the authorities where they could establish a contact and get needed help.

Under det senaste decenniet har idén om en allmän garanterad inkomst diskuterats av politiker, akademiker och institutioner som ett alternativ för att hantera arbetslöshet och sjukdom. Debatten har på senare tid aktualiserats av den växande andel deltidsanställningar, arbeten med otrygga villkor och utsikterna på den högteknologiska arbetsmarknaden. Att införa en garanterad inkomst har omfattade implikationer ur ett samhällsperspektiv och beslutets förväntade konsekvenser är på förhand osäkra. Uppsatsens syfte är att utifrån ett antal aspekter föreslå hur beslutsfattare kan strukturera beslutsproblemet vid införandet av en garanterad inkomst i Sverige. Grunden för aspekterna är studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke förvärvade inkomster. Uppsatsen sammanställer forskning kring olika typer av garanterad inkomst och identifierar ett antal aspekter, utifrån tidigare studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke-villkoradeutbetalningar. Uppsatsen presenterar tre garantinivåer och ett nollalternativ, samt visualiserar beslutsproblemets grundläggande struktur.

The purpose of this review is to summarize the experiments that have been presented regarding guaranteed Basic Income, performed around the world; to see if a BI might fit into ”the Swedish model”; and what further research would be needed to understand the mechanics of BI. A theory has been used, designed to compare the effects of cash transfer programs irrespective of economic level of the countries. The experiments show many similarities, such as improved school attendance and achievements, improved health, enhanced economic equality, a sense of inclusion and security, and also, where this has been studied, less crime. Where BI has been beneath the level of economic sustenance a growth of working hours including self employment has been noted, whereas in countries with an income high enough to sustain oneself a slight diminished work supply has been reported. The effects shown in the review seem to be well aligned with the visions of the Swedish welfare state, although might not be in alignment with the growing use of “work fare” in Sweden. Further research should focus on more long-lasting experiments and also to find a common ground, on which to perform them to be able to compare results.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning om vilken påverkan basinkomst har på mottagarnas psykiska hälsa. Vi ville även undersöka hur införandet av basinkomst påverkat sambandet mellan ekonomiska problem och psykisk hälsa samt diskutera resultaten utifrån kopplingen mellan basinkomst, psykisk hälsa och den teoretiska referensramen. Uppsatsens forskningsfråga löd: Hur har genomförda prövningar av basinkomst påverkat deltagarnas psykiska hälsa? Forskningsfrågan besvarades genom en litteraturöversikt där i nio artiklar (varav en monografi) ingick, vilka rapporterade resultat från prövningar av införande av basinkomst där både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades. Artiklarna och monografin samlades in genom sökningar i databaserna Scopus, Onesearch och Social Services Abstracts samt sekundärsökningar. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där tre huvudteman: Delaktighet och gemenskap, Autonomi samt Hälsoeffekter med underteman identifierades. Empirin analyserades med hjälp av teorierna empowerment samt stigma och skam. Slutsatsen utifrån uppsatsens syfte visade att experiment med basinkomst, villkorad eller ovillkorad, ökade mottagarnas psykiska hälsa. Känslan av empowerment ökade hos mottagarna och resultatet visar att mottagarna upplevde mer livstillfredsställelse, ökad delaktighet, minskad stigmatisering, skam och ökat självbestämmande. Detta gemensamt bidrog till känslan av makt över det egna livet och förmåga att hantera motgångar. / The purpose of this essay was to compile research on the impact basic income has on the recipients' mental health. We also wanted to examine how the introduction of basic income affected the connection between financial problems and mental health and discuss the results based on the connection between basic income, mental health and the theoretical frame of reference. The essay's research question was: How have completed trials of basic income affected the mental health of the participants? The research question was answered by a literature review in which nine articles (of which one monograph) were included, which reported results from trials of the introduction of basic income where both quantitative and qualitative studies were included. The articles and monograph were collected through searches of the Scopus, Onesearch and Social Services Abstracts databases as well as secondary searches. A qualitative content analysis was applied where three main themes: Participation and community, Autonomy and Health effects with sub-themes were identified. The experience was analyzed using the theories of empowerment and stigma and shame. The conclusion based on the purpose of the essay showed that experiments with basic income, conditional or unconditional, increased the mental health of the recipients. The sense of empowerment increased in the recipients and the results show that the recipients experienced more life satisfaction, increased participation, reduced stigma, shame and increased self-determination. This jointly contributed to the feeling of power over one's life and ability to deal with adversity.