Bakgrund: Då ett företags logotyp är kopplad till dess varumärkesvärde kan en förändring av en sådan ha en påverkan på det uppfattade varumärkesvärdet. Därför är det av intresse att undersöka huruvida det uppfattade varumärkesvärdet skiljer sig åt för en logotyp som genomgått en liten förändring jämfört med en logotyp som genomgått en stor. Det vore då även aktuellt att utreda vad som är viktigt vid sådana förändringar. Syfte: Att besvara frågeställningen och genom detta generera ett kunskapsbidrag till redan existerande forskning kring varumärkesvärde, logotyper och logotypförändringar. Metod: Studien har genomförts genom kvantitativ metod. Enkätinsamlingen för studien genererade totalt 305 svar. Det vetenskapliga förhållningssättet för studien är positivistiskt och den har en deduktiv forskningsansats. Bearbetningen och analysen av insamlad data har gjorts med hjälp av programmen Excel och SPSS. Slutsats: Varumärkesvärdet utifrån en logotyp uppfattas som mer positivt hos de respondenter som exponerats för en stor förändring jämfört med en liten. Hur pass engagerade konsumenterna är i varumärket är avgörande för hur väl förändringen tas emot. Även färgvalet är viktigt. Slutligen kräver en logotypförändring mycket reklam och marknadsföring för att den ska ha ett positivt resultat, oavsett engagemang och tidigare uppfattning av varumärkesvärdet. / Background: As a business’ logotype is connected to its brand equity, a change of thelogotype may affect the perceived brand equity. Therefore it is interesting to study whether the perceived brand equity differs for a logotype that has gone through a small change compared to a logotype that has gone through a large change. It is also interesting to evaluate which elements that are important when doing these types of changes. Purpose: To answer the research question and through this generate a contribution of knowledge to already existing research concerning brand equity, logotypes and logotype changes. Method: The study has been made using quantitative research method. In total, 305 answers were collected. The scientific approach is positivistic and it has a deductive research approach. To process the data, the programs Excel and SPSS have been used. Conclusions: Brand equity affected by a logotype is perceived as more positive by the respondents that have been exposed to a large change compared to a small. The respondents’ engagement to the brand is crucial for how well the change is being received. The choice of colour is also important. Finally, a logo change requires a lot of advertising and marketing activities to have a positive effect, regardless of level of engagement and earlier perception of the brand equity.

Tidigare forskning har identifierat sex olika anledningar som påverkar valet av frivillig revision. Det tidigare forskning inte lägger lika stor vikt vid är icke-revisionspliktiga företagares egna uppfattningar gällande värdet av revision och revisorer i allmänhet Syftet med studien är att förklara hur företags uppfattade värde av revision och revisorer påverkar valet av frivillig revision. Med hjälp av tidigare forskning har en modell skapats som sedan testas empiriskt, där det uppfattade värdet delas in i kärnvärdet (försäkran, förbättring, försäkring) och mervärdet (kommunikation, rådgivning, service, relation, medlare). En kvantitativ studie i form av en enkät besvarad av 75 icke-revisionspliktiga respondenter utgör studiens datainsamling. Medverkar i studien gör både företag som valt att anlita revisor och företag som valt bort att anlita revisor. Under den empiriska analysen delas mervärdet, genom faktoranalys, in i komponenterna verksamhetsmervärde och stöttande mervärde. Resultatet i studien visar att kärnvärdet av revisorn inte har någon signifikant påverkan på valet av frivillig revison, men att företagares uppfattade värde av det stöttande mervärdet påverkar valet av frivillig revision. Resultatet visar även att vanan av att ha revisor har en påverkan på valet av frivillig revision.  Studiens teoretiska bidrag är att kunna förklara det uppfattade värdet av revision och revisorer av de som inte måste anlita revisor. Studiens praktiska bidrag är att framställa klientens uppfattade värde och vad som anses viktigt för klienten. Detta ger revisorerna en bild över klientens uppfattade värde och bidrar till att revisorer kan sälja in sin tjänst bättre. / Previous research has identified six different reasons that influence the choice of voluntary audit. What previous research does not attach as much importance to is non-auditors' own perceptions regarding the value of auditing and auditors in general.  The purpose of the study is to explain how companies' perceived value of auditing and auditors affect the choice of voluntary auditing. With the help of previous research, a model has been created which is then tested empirically, where the perceived value is divided into the core value (assurance, improvement, insurance) and the added value (communication, advice, service, relationship, mediator). A quantitative study in the form of a questionnaire answered by 75 non-audit respondents constitutes the study's data collection. Participating in the study are both companies that have chosen to hire an auditor and companies that have chosen not to hire an auditor.  During the empirical analysis, the added value is divided, through factor analysis, into the components operational added value and supported added value. The results of the study show that the core value of the auditor has no significant impact on the choice of voluntary audit, but that entrepreneurs' perceived value of the supported added value influences the choice of voluntary audit. The results also show that the habit of having an auditor has an impact on the choice of voluntary audit. The theoretical contribution of the study is to be able to explain the perceived value of auditing and auditors by those who are not required to audit. The practical contribution of the study is to present the client's perceived value and what is considered important for the client. This gives the auditors a picture of the client's perceived value and contributes to auditors being able to sell their service better.