Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning. Slutsatser: Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke. Ett varumärke bevarar bäst sin image och identitet genom att hela tiden utgå ifrån dem vid utvidgning mot nya produktkategorier. Varumärken kan göra detta genom att använda en utvidgningsstrategi där de använder sig av sina egenskaper och attribut för att på ett bra sätt förmedla de rätta associationerna till varumärket och på detta vis vara värdeskapande för en produkt. Varumärken som tillämpar en utvidgningsstrategi bör välja en strategi som är lämpad för just det varumärket för att kunna bevara sin identitet och image. Slutligen bör ett varumärke kunna genomsyra dess identitet och image som har byggts upp av kärnvärdena när nya produktkategorier skapas för att bevara sina befintliga konsumenter samt att få nya konsumenter.

Värdet hos konsumenter definieras och utvärderas på många olika sätt. Denna uppsats ämnar testa en modell för att mäta varumärkesvärde och se om den kan användas för att mäta produktvärdet för en okänd produkt i dagligvaruhandeln. Detta genom att applicera modellen på produktens produktnamn. Utifrån teorin föreslås hypoteser som baseras på definitionen av de fyra parametrar som undersöks – Differentiering, Relevans, Anseende och Kännedom – och hur utfallet bör bli för en marknadsledande produkt kontra en mindre erkänd produkt. Uppsatsen visar på att modellen är applicerbar för att även undersöka produkter via dess produktnamn, men att den borde inkludera fler frågor vid framtida tester.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information. Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten. Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier. Datainsamlingen gjordes med utgångspunkt i en kvantitativ undersökande studie med enkäter och dokumentation som underlag. Med enkäten samlades det in data för konsumenters krav och förväntningar på tjänsten och vad som motiverar dem till att följa och fortsätta följa varumärken där, vilket sedan användes för att identifiera faktorer för konsumenters beteenden på Instagram. Studien visar att underhållningsrelaterade och informationsrelaterade aspekter är de som påverkar mest om konsumenter ska välja att följa och fortsätta följa varumärken på Instagram, medan sociala aspekter inte är lika framträdande. De enskilt största motiven till att följa varumärken är underhållning, inspiration, vackert bildmaterial och nyheter om varumärket. När de faktorer som identifierades i studien relaterades till varumärkesvärde framgår att varumärkesaktiviteter på Instagram främst påverkar ett varumärkes image. / Many companies are today active with their brands on the image-based social media Instagram. When using Instagram for marketing purposes, brands are affected by the fact that Instagram as a web 2.0-medium allows users to interact with other users and control what, when, where and how they want to consume information themselves. Marketing that persuade through disruption, repetition and an intrusive presence has become increasingly ineffective. To reach consumers with their marketing companies therefore need to engage Instagram users to follow and continue to follow their brands. In order to create favourable results for the brand, companies must thus understand consumers and what their behaviours are based on. This study therefore intends to examine how Instagram can be used to create brand value based on factors for consumer behaviour on the service. The theory that has been used as a basis for this study's data collection and analysis is about customer-based brand equity, human needs and motives for the use of social media. The data collection was based on a quantitative exploratory study using questionnaires and supporting documentation. The survey was used to collect data on consumers' demands and expectations on the service and their motives for following and continue to follow brands there, which was then used to identify factors for consumer behaviour on Instagram. The study shows that entertainment-related and information-related aspects are those influencing if consumers choose to follow and continue to follow brands on Instagram the most, while social aspects are not as prominent. The largest individual motives for following brands are entertainment, inspiration, beautiful pictures/videos, and news about the brand. When the factors that are identified in the study are related to brand value it can be seen that brand activities on Instagram mainly affect a brand's image.

Bakgrunden till denna uppsats ligger i att kommuner står inför olika utmaningar i och med den demografiska utvecklingen av urbanisering, men även fenomenet kring en minskande befolkning. I denna studie undersöks området platsmarknadsföring för att ge en insikt i hur det verktyget kan användas av kommuner för att stärka staden som plats och att skapa en platsidentitet. Studien syftar även till att undersöka image, människors uppfattning och intryck, av en plats och sätta den i relation till identiteten. För att ta reda på detta tillämpas en metodtriangulering vilket möjliggör att studera två perspektiv genom både kvalitativ och kvantitativ metod. Studieobjektet i denna uppsats är Nyköpings kommun, där deras arbete med marknadsföring undersöks genom intervjuer. Målgruppens platsbild studeras med hjälp av enkäter. Den teoretiska grunden bygger på teorier kring platsmarknadsföring och olika marknadsföringsaktiviteter. Studiens resultat gällande funktionen av platsmarknadsföring och skapandet av identitet och image är att platser med hjälp av marknadsföring kan bilda uppmärksamhet, kännedom eller positionera sig. Identiteten utgör det som varumärket vill förmedla och framstå som, medan bilden av en plats baseras på subjektiva inställningar och påverkas av vad en person förknippar med platsen. / The background to this essay lies in the fact that municipalities face various challenges due to the demographic development of urbanization, but also the phenomenon of a declining population in municipalities. In this study place marketing is investigated to give an insight in how it can be used as a tool by municipalities to strengthen the city and to create a place identity. The study also aims to examine the image of a place and put it in relation to its identity. To figure this out a triangulation is applied which enables the study of two perspectives on the topic, through both qualitative and quantitative methods. The study object in this paper is the municipality of Nyköping and their work with marketing is examined through interviews and the place image among their target group is studied with the help of surveys. The theoretical foundation is based on theories about place marketing and different marketing activities. What the study shows about place marketing and the creation of an identity and image is that places can create awareness, knowledge or position themselves. The identity is what the brand, or in this case the place, wants to convey and appear to be, while the image is based on subjective settings and influenced by what at person associates with the place.

Miljöfrågor har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i samhället och media vilket skapatstora debatter kring ämnet, speciellt kring vårt sätt att producera och konsumera i samhället. ISverige växer sopberget i takt med svenskarnas konsumtionsmönster. Ju fler produkter vi harråd att köpa desto fler förpackningar att återvinna, förbränna eller bara lägga på soptippen.Förpackningar har på så sätt satts i fokus där de ses som en stor källa till de rådandemiljöproblemen som samhället stångas med. Den gröna revolutionen och globaliseringen ikombination med en ökad medvetenhet hos allmänheten har lett till att fler köpare ställer kravpå företag att ta ett större samhällsansvar, såväl etiskt, socialt och ur miljösynpunkt.Syftet med studien är att ta reda på vad för inverkan miljövänliga förpackningar har på ettföretags miljöprofil och varumärke. Vi vill även försöka ta reda på hur företag börkommunicerar sin miljöprofil ut mot konsument och kund. I uppsatsen har vi använt oss av enflerfallstudie där avsikten var att få fram det säregna med huvudfallet genom att jämföra medde andra fallen. Vid våra intervjuer har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att få endjupare förståelse. Respondenterna bestod av en expert inom området miljöanpassadepolymera material, tre förpackningsleverantörer samt fem företag inom olika branscher somanvänder sig av förpackningar så att vi kunde få ta del av olika synvinklar på ämnet.Intervjuerna genomfördes via telefon och e-post.De teorier vi tagit hjälp av i uppsatsen för att komma fram till vårt resultat är bland annatförpackningar som ett kommunikationsmedel, varumärke och miljöprofil. Vi har kommit framtill att det inte existerar någon enhetlig definition på en miljövänlig förpackning utanföretagen benämner det istället som mer eller mindre miljövänligt. Vår slutsats är bland annatatt man inte enbart bör prata om miljövänliga förpackningar som ett separat produktattribut.Istället bör företag ha ett helhetsperspektiv där förpackningen ses som en del i helheten ochatt de bör se miljöarbetet som något som genomsyrar hela processen, från råvara tillförbrukning. Vi anser att en miljövänligare förpackning kan stärka ett företags varumärke ochmiljöprofil. Vi menar att då det i dagens samhälle ställs allt högre krav på företagen gällandemiljöfrågor kan miljöprofil ha en positiv inverkan på varumärket. Att visa samhället att mantar ansvar för miljön kan leda bättre relationer med kunder, konsumenter och omgivningvilket i sin tur kan leda till större marknadsandelar. / Program: Textilekonomutbildningen

Aim: The purpose of this study is to examine and analyze how insurance companies work to create value and confidence in their brands and then compare whether consumers perceive brands as companies seek. Method: The study is a gap analysis of both qualitative and quantitative in nature containing both interviews with insurance companies and a survey carried out on consumers. The study has been developed by analytical induction. Data: Consists of interviews with representatives from the insurance companies and survey responses from 99 consumers. Conclusion: From the study it can be concluded that the insurance industry is unique in its kind as a difficulty and complexity is obviously applicable to convey an overall impression to the consumer, which in turn will produce a brand value to the company. Creating a high brand value through good marketing where it maintained a good congruence between firms striving and consumer perception, is according to the scientists complicated because the lack of perceived quality affects the the big picture.

Authors: Tobias Nilsson & Vedad Ljeljak Swedish title: A case of a football club’s brand. En fallstudie om en fotbollsklubbs varumärke, ”Kall hjärna, varmt hjärta och rena händer” Abstract Purpose The purpose of our study is to understand brand building of a Swedish professional football club. Method The method that has being used in the essay is a qualitative study where we have used semi constructed interviews to create a deeper understanding for brand building in a football club. Our interviews has been done with the president of the club, president of the company, president in the association, players profile, professional coach, and an alternate of the board. Analysis and conclusion The conclusion that has been produced in this research is that ÖSK Football through dedication and a long-term strategy has built an attractive football product that has created background for brand communication with the consumers. The club has a strong brand identity, that through its professionalism and ambition lead to progress regarding its position in the Swedish professional football league. This work has been carried out through a strong intern brand loyalty within the club and that the capital of faith was rebuilt with its consumers. Suggestions for further research To compare the internal perspective to the external perspective regarding brand building within a football club. The internal perspective includes the organization within the club and the external perspective regards the fans and sponsors point of view. Key words Brand, brand building, brand loyalty, brand communication, and brand value.

Ökad globalisering påverkar Sveriges arbete för att vara ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt industriland. Digitaliseringen inriktar arbetet på att stödja industrins förnyelse, med möjlighet att öka konkurrenskraften. Arbetet påverkar hur produkter utvecklas, produceras och marknadsförs. För företag utmanas etablerade affärsmodeller. Små och stora företag ges nya fortsättningar att utvecklas och tillsammans öka innovationstakten. Samverkan mellan företag i tidiga skeden, startups, och storföretag, är ett exempel. Medan startups fokuserar på att utveckla idén, generera kapital och hitta en marknad, erbjuds industrin nya lösningar som ger möjlighet till ökad tillväxt, konkurrenskraft och export. Studiens syfte är att förstå betydelsen av samarbetet mellan storföretag och startups i industribranschen, med utgångspunkt i hur varumärket hos startups uppnått sitt värde. Informationen kan motivera behovet av ekosystem i gränssnittet mellan tjänste- och varubranscher, för att stödja startups väg till framgång. Resultatet visar faktorer som är av särskild vikt för startups arbete med varumärke och affärsmodell. Faktorerna påverkar varandra och visar en stegvis process för att uppnå spridning på marknaden.

The concept of brand equity emerged inthe eightiesto justify the long term value of marketing investments. Brand equity signify the value that a brand adds to a product and is the result of the marketing of a brand. One of the most widely used strategies to enhance brand equity is to do a brand extension, which means that a firm uses an established brand to introduce a new product to the market. At worst, a failed brand extension can damage the brand equity, which Vinjamuri (2008) claims that the brand Axe is currently in danger of doing. This January Axe launched an extention including products for both men and women for the first time and Vinjamuri claims that this can disappoint Axe´s former target group (men between 14 and 27 years old) (Newman, 2012).  In this thesis Axe´s brand equity among the extensions target group (men and women, age 14 to 27) in Sweden is studied to find out if the brand extension is likely to affect the brand equity in the target group. The research, that is mainly based on theory by Keller et al. (2008), is made through a comperative study of two groups, where one group is given information about the brand extension. The results of the research indicate that Axe's brand equity is neutral or negative among the target group and that the brand extension has no noticable impact on Axe´s brand equity. / Under 80-talet uppkom konceptet varumärkesvärde för att motivera det långsiktiga värdet av marknadsföringsinvesteringar. Varumärkesvärdet betecknar det mervärde varumärket tillför en produkt och är ett resultat av marknadsföring av varumärket. En av de mest använda strategierna för att stärka varumärkesvärdet är att genomföra varumärkesutvidgningar, vilket innebär att ett befintligt varumärke används för ett nytt marknadserbjudande. Om en varumärkesutvidgning misslyckas kan den i värsta fall skada varumärkesvärdet, något som Vinjamuri (2008) menar att varumärket Axe riskerar att göra i dagsläget. I januari i år lanserade Axe för första gången en varumärkesutvidgning som innehåller produkter för både kvinnor och män, vilket enligt Vinjamuri kan göra Axe:s tidigare målgrupp (män i åldern 14-27) besvikna (Newman, 2012). I denna uppsats undersöks Axe:s varumärkesvärde hos målgruppen (kvinnor och män i åldern 14-27 år) för utvidgningen i Sverige för att ta reda på om varumärkesutvidgningen kan tänkas påverka varumärkesvärdet hos målgruppen. Undersökningen som huvudsakligen utformats enligt teori ur Keller et al. (2008) görs genom en jämförande studie av två grupper varav den ena gruppen får information om varumärkesutvidningen. Undersökningens resultat tyder på att Axe:s varumärkevärde är neutralt eller negativt hos målgruppen och att Axe Anarchy inte har någon märkbar påverkan på varumärkesvärdet. / Linn Gustafsson, Emma Engqvist

En av de mest värdefulla immateriella tillgångarna i ett företag är varumärket. Det är kunders uppfattade bild av ett företags produkter och branding är strategin för att skapa och upprätthålla denna bild. Branding är en värdefull strategi och bidrar bland annat till tillväxt, lönsamhet, kundlojalitet och underlättar för företag att stå emot konkurrens på ett effektivt sätt. Branding kan även bidra till att öka värdet av varumärket, det så kallade varumärkesvärdet. Varumärkes -identitet, -image, -kännedom och -positionering är beståndsdelar vilka tillsammans utgör varumärkesvärdet. Inom dessa beståndsdelar finns utmärkande strategier som syftar till öka detta värde.  Forskning kring branding har främst fokuserat på större företag och små och medelstora företag (SMF), men forskning som berör branding i startups är begränsat. Startups kännetecknas som innovativa, yngre än fem år och med ambition att växa. Eftersom startups anses vara nystartade står de inför flera utmaningar såsom att etablera legitimitet inför finansiärer, kunder med flera. En benämning för detta är liability of newness vilket kan medföra finansieringssvårigheter.  Syftet med denna kandidatuppsats är att få förståelse för hur startups arbetar med branding, deras finansieringsmöjligheter och hur arbetet med branding påverkar dessa. Kandidatuppsatsen bygger på en kvalitativ metod där sju personliga intervjuer genomfördes med startups grundare eller VD.  Resultatet visar att startups i uppstartsfasen främst använder privata medel men säger sig inte uppleva svårigheter att få extern finansiering, Samtliga startups anser att arbetet med branding kan vara en förklaring till att de inte upplevt problem med detta, vilket kan indikera att branding är en bidragande faktor till ökade finansieringsmöjligheter. Resultatet visar även att startups har kännedom om varumärkesidentitetens betydelse, de lägger vikt vid skapandet av visuella element som utvecklas av personer med kunskap inom området De vanligaste marknadsföringsstrategier som nyttjas är sociala medier, rykte, nätverkande, mässor och samarbete.