No description available.

<p>Den svenska detaljhandeln, och i synnerhet den svenska klädbranschen, är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. Hennes & Mauritz, ett av Sveriges största företag, genomförde våren 2008 sitt första företagsförvärv någonsin. Fabric Scandinavia, företaget bakom bland annat klädmärket Cheap Monday och butikskedjan Weekday köptes för 1 miljard kronor. Cheap Monday sticker ut i branschen som ett mycket framgångsrikt varumärke som marknadsfört sig själv utan att använda sig av traditionell marknadsföring. Med detta som bakgrund är uppsatsen syfte (1) att identifiera Cheap Mondays marknadsföringsstrategi och i synnerhet marknadsföringen av varumärket och (2) att undersöka samt utvärdera hur marknadsföringsstrategin och marknadsföringen av varumärket uppfattas och mottas av Cheap Mondays målgrupp. Genom att använda marknadsföringsmixen med en fördjupning inom varumärkeskännedom som instrument, undersöker denna uppsats hur Cheap Mondays marknadsföringsstrategi och dess varumärke fungerar och uppfattas av deras målgrupp. Resultaten från uppsatsens undersökning visar att marknadsföringsstrategier som inkluderar word-of-mouth och använder sig av butiker som kommunikationskanaler mellan producent och konsument fungerat och gjort Cheap Monday till ett mycket välkänt varumärke inom dess målgrupp.</p>

Den svenska detaljhandeln, och i synnerhet den svenska klädbranschen, är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. Hennes &amp; Mauritz, ett av Sveriges största företag, genomförde våren 2008 sitt första företagsförvärv någonsin. Fabric Scandinavia, företaget bakom bland annat klädmärket Cheap Monday och butikskedjan Weekday köptes för 1 miljard kronor. Cheap Monday sticker ut i branschen som ett mycket framgångsrikt varumärke som marknadsfört sig själv utan att använda sig av traditionell marknadsföring. Med detta som bakgrund är uppsatsen syfte (1) att identifiera Cheap Mondays marknadsföringsstrategi och i synnerhet marknadsföringen av varumärket och (2) att undersöka samt utvärdera hur marknadsföringsstrategin och marknadsföringen av varumärket uppfattas och mottas av Cheap Mondays målgrupp. Genom att använda marknadsföringsmixen med en fördjupning inom varumärkeskännedom som instrument, undersöker denna uppsats hur Cheap Mondays marknadsföringsstrategi och dess varumärke fungerar och uppfattas av deras målgrupp. Resultaten från uppsatsens undersökning visar att marknadsföringsstrategier som inkluderar word-of-mouth och använder sig av butiker som kommunikationskanaler mellan producent och konsument fungerat och gjort Cheap Monday till ett mycket välkänt varumärke inom dess målgrupp.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur gymnasieelever som studerar tredje läsåret i Västerås uppfattar mälardalens högskola som varumärke. Undersökningen är av kvantitativ karaktär där en enkätundersökning genomförts som innehåller både öppna och slutna frågor samt slutna påståenden som undersökts utifrån vad MDH står för och vill förmedla. Besök har genomförts på gymnasieskolor inom Västerås kommun där en bred variation av ämnesinriktningar finns representerat. Resultatet visar på en hög nivå av både igenkänning och erinran till MDH:s varumärke. MDH ses som den ”orangea högskolan” där ekonomi och ingenjör är de utbildningsområden som främst associerades till högskolan som sammantaget uppfattas som tekniskt inriktad. Däremot varierar männen och kvinnornas associationer till utbildningsområdena. De undersökta variablerna associerades delvis till varumärket där differensen variablerna emellan var mycket marginella. Positioneringen ”utbildning som leder till jobb” associeras inte till MDH mer än andra variabler som undersöktes vilket indikerar på att marknadskommunikationen inte lyckats förmedla vad varumärket står för. Det finns därmed skillnader mellan varumärkets identitet och uppfattningen gymnasieeleverna har. Däremot bidrar den höga graden av kännedom till förenklade möjligheter att skapa associationer bland gymnasieeleverna. Männen visade sig ha en positivare uppfattning till MDH, vilket dels beror på utbildningsområdena som associeras till varumärket även om fortsatt forskning är nödvändigt.

Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ”Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.” Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken. Frågan är vad företagen faktiskt vill förmedla med sin varumärkesbyggande TV-reklam och vad reklamen skapar för känslor och förväntningar hos konsumenterna? Detta har lett till att vi anser att ämnet är värt att undersöka med följande problemformulering: Vad är syftet med en klädkedjas varumärkesbyggande TV-reklam och vilka känslor och förväntningar skapar den hos konsumenter? Vi har i undersökningen använt oss av ett fallföretag. Syftet med rapporten är att beskriva vilka känslor och förväntningar konsumenter får genom att se den reklam som klädkedjan sänder via TV samt vad företagets syfte med reklamen är. De kvalitativa metoder vi använde oss av för att kunna uppfylla syftet var en fokusgrupp med kvinnliga konsumenter, individuella intervjuer med manliga konsumenter samt en individuell intervju med vårt valda fallföretags marknadschef. De slutsatser vi har kunnat dra genom våra intensiva undersökningar är att männens kännedom om klädkedjan är sämre än kvinnornas. Männen visade sig även vara mer negativt inställda till TV-reklamen än kvinnorna. En annan viktig slutsats var att atmosfären i reklamen och i butikerna måste stämma överens, detta var kvinnorna och männen helt överens om. Dock framkom det genom våra undersökningar att reklamen verkar rikta sig till en yngre publik än vad butikerna gör. Därför riskerar kunder efter att ha sett reklamen att få känslan av att inte känna igen sig i butiksmiljön.

<p>Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ”Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.”</p><p>Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken. Frågan är vad företagen faktiskt vill förmedla med sin varumärkesbyggande TV-reklam och vad reklamen skapar för känslor och förväntningar hos konsumenterna? Detta har lett till att vi anser att ämnet är värt att undersöka med följande problemformulering: Vad är syftet med en klädkedjas varumärkesbyggande TV-reklam och vilka känslor och förväntningar skapar den hos konsumenter?</p><p>Vi har i undersökningen använt oss av ett fallföretag. Syftet med rapporten är att beskriva vilka känslor och förväntningar konsumenter får genom att se den reklam som klädkedjan sänder via TV samt vad företagets syfte med reklamen är. De kvalitativa metoder vi använde oss av för att kunna uppfylla syftet var en fokusgrupp med kvinnliga konsumenter, individuella intervjuer med manliga konsumenter samt en individuell intervju med vårt valda fallföretags marknadschef.</p><p>De slutsatser vi har kunnat dra genom våra intensiva undersökningar är att männens kännedom om klädkedjan är sämre än kvinnornas. Männen visade sig även vara mer negativt inställda till TV-reklamen än kvinnorna. En annan viktig slutsats var att atmosfären i reklamen och i butikerna måste stämma överens, detta var kvinnorna och männen helt överens om. Dock framkom det genom våra undersökningar att reklamen verkar rikta sig till en yngre publik än vad butikerna gör. Därför riskerar kunder efter att ha sett reklamen att få känslan av att inte känna igen sig i butiksmiljön.</p>

Podcast is a new audio media in Sweden and has become larger and increasingly more popular in the past few years. In line with this, companies have seen the opportunity to use this type of marketing in the new coveted media and have created a new marketing tool in the form of sponsorship. Previous studies in this field indicate that this is a very effective method to reach a broad audience, but it still is a relatively new area with very little research in existence today.   This study is an analysis of how receptive listeners are to marketing through podcasts and the ability companies have to create a sustainable and effective strategy for successful marketing through this type of medium.   The collection of data for this study consists of two different qualitative interviews, the first one with listeners that were chosen, and the second with the sponsor company for two of the largest podcasts in Sweden. The essay´s empirical evidence shows how receptive listeners are to marketing via podcasts, what their podcast habits look like, what form of approach in marketing they prefer, and how often they take part in different offers. From the interviews with listeners and sponsoring companies in the study, it is concluded that the best and most effective strategy for marketing through podcasts is to weave advertising in the conversation and therefore increase the credibility and disturb the listener as little as possible. This also effects how receptive listeners are and it has been shown that they listen less carefully when advertisement is placed within commercial breaks. How receptive listeners are to advertising also depends on some other factors such as noise, how engaged they are, and how the large amount of advertising around us effects our assessment of advertising. To strengthen this, and to get a larger foundation for the study, a collection of data such as documents has been analyzed. Public documents in this area are interesting because in recent years a lot of articles have been written about the podcast culture. At the same time, it is still a relatively new medium which allows for much of the existing research to be built on and renewed. A recommendation for companies that want to promote themselves in the podcast media is to carefully plan a sustainable strategy that is right for their particular brand. Other aspects to keep in mind are to always pursue the most current avenues or advertising, to avoid radio advertising in the form of commercial breaks, and to instead focus more on talking about the brand during the program to make it more natural and interesting. This increases brand awareness and makes it possible for the brand to become the listener’s top-of-mind choice.

Datum: 2022-01-13   Nivå:            Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för ekonomi, samhälle, teknik, Mälardalens Högskola   Författare: Gustav Blomqvist             Oliver Hedman                 Alexander Nordström Käll                                                                                                                Titel: Event som marknadsföringsstrategi - En kvantitativ studie om hur eventmarknadsföring påverkar varumärken   Handledare: Rana Mostaghel   Nyckelord: Eventmarknadsföring, mässor, varumärkeskapital, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, varumärkesattityd.   Frågeställning: Vad har event för påverkan på ett företags varumärkeskapital? På vilket sätt påverkar varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet ett företags varumärkeskapital efter ett event?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om eventmarknadsföring som en marknadsföringsstrategi påverkar företags varumärkeskapital. Studien avser även att undersöka om varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet har en påverkan på varumärkeskapital.    Metod: Kvantitativ metod, webbaserad enkät   Slutsats: Studien visar att eventmarknadsföring har en positiv effekt på företags varumärkeskapital. Varumärkesattityd, varumärkeslojalitet samt varumärkeskännedom är faktorer som har en positiv påverkan på varumärkeskapital. Däremot konstateras det att varumärkesattityd och varumärkeslojalitet har en större påverkan än varumärkeskännedom på varumärkeskapital. Eventmarknadsföring är en effektiv marknadsföringsstrategi för att stärka varumärkeskapital.

Background: Marketing communication is constantly changing and one way to communicate with customer is to use sponsoring. Sponsorship in sport has changed over the past years and new opportunities has developed. It is therefore interesting to ask sponsors what their opinion about sponsoring is. Purpose: The purpose of this essay is to find out why companies choose to work with sport sponsorship and what there opinion about it is versus other marketing strategies. Method: A qualitative study based on interviews with non-probability sample. Conclusion: This study reveals that there are several reasons to sponsor sporting events. The main reason is the possibility to communicate with a large and diverse targetgroup and have the opportunity for a personal meeting with the targetgroup. In today's information society, it is important to be unique and to communicate on a platform where consumers are responsive. All sponsorship needs to be evaluated and measured to be justified. The study also indicate that sponsorship is different from other marketing methods but the message is the same as in other marketing channels. The primary difference is the relationship with the customer and also the companies commitment to the sporting event through activation.

Syfte: Syftet med studien var att ge en utökad förståelse för hur användandet av produktplacering kan påverka tittarnas syn på en TV- serie. Metod: Ett avsnitt av den svenska TV- serien Solsidan användes på grund av dess omfattande kritik mot användandet av produktplaceringar. Empirin samlades in genom en kombination av enkäter och fokusgrupper där 21 respondenter deltog och där de fick se ett avsnitt ur serien. Teori: Teorier om minnesprocessen, varumärkeskännedom, informationshanteringsprocessen, olika dimensioner av produktplacering samt dess för- och nackdelar har använts för att sammanlänkas med studiens resultat. Slutsats: Produktplacering medförde ingen förändrad syn på TV- serien Solsidan av olika anledningar: A)    Samtliga respondenter hade en positiv inställning till produktplacering. B)    I snitt uppmärksammades endast 29 % av placeringarna. C)    De varumärken som uppmärksammades var mycket bra integrerade och påverkade inte tittarupplevelsen negativt. D)    Produktplaceringen gjorde handlingen mer realistisk och trovärdig då respondenterna kunde relatera till liknande händelser. / Purpose: The purpose of this study was to provide an enhanced understanding about how the use of product placement can affect the opinion of a TV series.   Methodology: The Swedish TV- series Solsidan was used because of its criticism about product placement. The empirical data was collected by a combination of surveys and focus groups in which 21 respondents participated and watched one episode of the series.   Theories: Theories about the memory process, brand awareness, information processing, different dimensions of product placement and its pros and cons where used to conjoin to the results.   Conclusion: Product placement did not affect the opinion on the TV- series Solsidan for different reasons: A)     All respondents had a positive attitude towards product placement. B)    The recall of the placements was on average no higher than 29 %. C)    The brands that where noticed where well integrated and did not affect the viewing experience negatively. D)    Product placement made the scene more realistic and credible as the respondents could relate to similar situations.