This paper deals with the question of why companies choose to go on trade fairs and exhibition examines how the media works. The essay's main focus is on stand contractors and why those hired to produce other company stands. The study is based on three interviews, a visit to a trade fair and a questionnaire survey. Together with the relevant literature is given a clear picture of how companies are thinking in their choice of attending the fairs, but also why stand contractors are involved in the process. We concluded that some companies do not know why they participate in fairs and many feel compelled to contribute to not be forgotten in the market. Some of the most important parts of the exhibit is to have a message that reaches out to visitors and potential customers. It is also important to have staff that are committed and understand the company's objective of participation. We even came up to the booth contractors can contribute to a better outcome. Through the resources and experience of the industry development stands to customer requirements and message.

No description available.

Problem: Enligt statistik förlorar turistmässor i antalet utställare och besökare, de blir överlag mindre varje år. Vi började med att se detta problem hos TUR-mässan i Göteborg och genom denna studie valde vi att jämföra med andra liknande turistmässor för att se om detta var ett problem som idag präglade Skandinaviska mässor. Eftersom mässor bidrar till turism på den platsen den genomförs och turistmässor bidrar till ökad turism överlag blir detta ett mer omfattande problem än enbart för arrangörerna bakom mässan. Det grundläggande problemet i denna studie är att se om minskade siffror tyder på att mässor är ett utdöende koncept, så kallad mässdöd. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare utställare på TUR-mässan anser om en nedåtgående trend hos mässan. Det är även att kartlägga hur turistmässorna själva arbetar med att utveckla sin mässa och hur de ser på de sjunkande siffrorna. Metod: För att svara på studiens frågeställningar har dels en enkätundersökning genomförts men även intervjuer av olika slag samt insamling av sekundärdata. Studiens forskningsstrategi bygger på en fallstudie samt en metodologisk triangulering. För att analysera har kategorisering valts som metod. Slutsats: Det går att konstatera att de tidigare utställare på TUR märkbart ser denna minskning som siffrorna tyder på. Mässorna själva anser dock inte att detta är en negativ utveckling utan ser istället ljust på framtiden och betonar att kvalitet går framför kvantitet. Vi anser dock att siffrorna bör ses som en varningssignal med tanke på utgången för den nedlagda mässan Reiseliv.

Stiftelsen Expo arbetar med journalistik och utbildning för visionen ett samhälle där rasistiska idéer saknar inflytande. Expo ska ställa ut på Bokmässan 2019 med budskapet vi utmanar rasismen genom granskande journalistik och kunskapsspridning. Genom detta budskap förmedlar man dels vad Expo gör men också hur de jobbar, för att motverka oönskade uppfattningar om att de ägnar sig åt aktivistisk kamp och vänsterextremism. Det råder också uppfattningar om att Expo har en attityd som är macho, vilket inte stämmer överens med den egna bilden och därför är något man önskar motverka. I det här arbetet har jag studerat mässans rumsliga kontext och de förutsättningar den skapar för besökaren i den informationsintensiva miljön, samt fördjupat mig i vad som bidrar till att en mässmonter kan uppfattas som maskulin eller feminin, för att hitta ett formspråk som inte uttrycker den oönskade macho-attityden. Rumsliga analyser, observationer och frågeformulär har tillämpats som metoder för att besvara frågeställningen. Studien har resulterat i ett designförslag för Expos monter till Bokmässan 2019, med en rumslig gestaltning av budskapet som är anpassat för den specifika mässmiljön. En ljus och inbjudande monter som innehåller organiska former och material skapar ett uttryck som motverkar macho-attityden, samtidigt som allvaret i temat tydligt framträder genom logotypen och texten ”vi utmanar rasismen” i kombination med den rumsliga gestaltningen av granskning och kunskapsspridning.

Sammanfattning Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet. Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt. Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan. / Abstract Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry. Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region. Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used. Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan Växjö Universitet Logistik, EKL 361, våren 2007 Författare: Andreas Gustafsson, Hannes Jonsson, Christian Palmgren Examinator: Petra Andersson Handledare: Roger Stokkedal Titel: Logistisktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang Logistik är ett område under utveckling. Mäss- och evenemangslogistik är inget undantag.Det finns skillnader mellan mässor och evenemang ur flera synvinklar. Logistikföretagen agerar därför inte alltid på samma sätt vid mässor som vid evenemang och det tyckte vi kunde vara intressant att studera. Vi valde att koncentrera studien mot logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar och därmed följande problemformulering: Vad särpräglar logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar vid mässor och evenemang? Vilka likheter och skillnader finns mellan mässor och evenemang gällande logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar? Uppsatsens syfte är att beskriva logistisktjänster och logistikföretagens organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang. Mässor och evenemang jämförs utifrån de valda dimensionerna tid, plats och storlek. I vår teori beskriver vi mässor och evenemang, viktiga begrepp och arbetssätt inom logistiska tjänster, samt organisatoriska lösningar. Avslutningsvis presenterar vi den analysmodell som återkommer senare i arbetet. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med personal på Schenker Fairs & Events och DHL Trade Fairs & Events. Mäss- och evenemangslogistik innehåller många traditionella logistiktjänster, men ibland ställs logistikföretagen inför mer komplexa utmaningar. Det kan då krävas projektlösningar och/eller djupare samarbete inom företagen eller mellan olika företag för att kunna tillfredställa kundens servicekrav.

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen.</p><p>Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet.</p><p>Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt.</p><p>Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan.</p> / <p>Abstract</p><p>Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry.</p><p>Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region.</p><p>Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used.</p><p>Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan Växjö Universitet</p><p>Logistik, EKL 361, våren 2007</p><p>Författare: Andreas Gustafsson, Hannes Jonsson, Christian Palmgren</p><p>Examinator: Petra Andersson</p><p>Handledare: Roger Stokkedal</p><p>Titel: Logistisktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang</p><p>Logistik är ett område under utveckling. Mäss- och evenemangslogistik är inget undantag.Det finns skillnader mellan mässor och evenemang ur flera synvinklar. Logistikföretagen agerar därför inte alltid på samma sätt vid mässor som vid evenemang och det tyckte vi kunde</p><p>vara intressant att studera. Vi valde att koncentrera studien mot logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar och därmed följande problemformulering:</p><p>Vad särpräglar logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar vid mässor</p><p>och evenemang?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns mellan mässor och evenemang gällande logistikföretagens</p><p>logistiktjänster och organisatoriska lösningar?</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva logistisktjänster och logistikföretagens organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang. Mässor och evenemang jämförs utifrån de</p><p>valda dimensionerna tid, plats och storlek.</p><p>I vår teori beskriver vi mässor och evenemang, viktiga begrepp och arbetssätt inom logistiska tjänster, samt organisatoriska lösningar. Avslutningsvis presenterar vi den analysmodell som återkommer senare i arbetet. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med personal på</p><p>Schenker Fairs & Events och DHL Trade Fairs & Events. Mäss- och evenemangslogistik innehåller många traditionella logistiktjänster, men ibland ställs logistikföretagen inför mer komplexa utmaningar. Det kan då krävas projektlösningar och/eller djupare samarbete inom företagen eller mellan olika företag för att kunna tillfredställa kundens servicekrav.</p>

Datum: 2022-01-13   Nivå:            Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för ekonomi, samhälle, teknik, Mälardalens Högskola   Författare: Gustav Blomqvist             Oliver Hedman                 Alexander Nordström Käll                                                                                                                Titel: Event som marknadsföringsstrategi - En kvantitativ studie om hur eventmarknadsföring påverkar varumärken   Handledare: Rana Mostaghel   Nyckelord: Eventmarknadsföring, mässor, varumärkeskapital, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, varumärkesattityd.   Frågeställning: Vad har event för påverkan på ett företags varumärkeskapital? På vilket sätt påverkar varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet ett företags varumärkeskapital efter ett event?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om eventmarknadsföring som en marknadsföringsstrategi påverkar företags varumärkeskapital. Studien avser även att undersöka om varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet har en påverkan på varumärkeskapital.    Metod: Kvantitativ metod, webbaserad enkät   Slutsats: Studien visar att eventmarknadsföring har en positiv effekt på företags varumärkeskapital. Varumärkesattityd, varumärkeslojalitet samt varumärkeskännedom är faktorer som har en positiv påverkan på varumärkeskapital. Däremot konstateras det att varumärkesattityd och varumärkeslojalitet har en större påverkan än varumärkeskännedom på varumärkeskapital. Eventmarknadsföring är en effektiv marknadsföringsstrategi för att stärka varumärkeskapital.

<p>SYFTE: Vårt syfte är att analysera Sandvik AB:s mässdeltagande genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget. Fokus ligger på hur dessa uppfattar företagets medverkan på mässor. Dessutom har vi efter samråd med Sandvik AB valt att presentera förslag till hur företaget kan effektivisera sin mässmedverkan.</p><p>METOD: De empiriska data som insamlades skedde genom intervjuer med anställda vid Sandvik AB:s bolag. Våra intervjuer genomfördes med en kvalitativ metod. Vi ville skapa en öppen dialog mellan oss och respondenterna varav frågorna framställdes med detta i åtanke. I maj besökte vi SPCI 2008 i Älvsjö, världens största mässa för pappersindustrin. På mässan genomfördes intervjuer med slumpvis valda besökare. Detta utfördes för att vi skulle få en uppfattning angående besökarnas orsak till att besöka mässor.</p><p>RESULTAT OCH SLUTSATS: Våra slutsatser visar att Sandvik AB främst medverkar på mässor för att träffa existerande och potentiella kunder men även för att introducera nya produkter. Forumet ger företaget en möjlighet att träffa ett stort antal besökare på ett fåtal dagar vilket är både tid- och resurssparande. För att besökarna ska behålla Sandvik AB i minnet efter mässor är det viktigt att företaget skiljer sig från de andra utställarna. Detta kan ske i form av inbjudningar, utseendet på montern samt aktiviteter under mässan.</p><p>Vi har genom studien kommit fram till att det är svårt, nästintill omöjligt att sätta kvantitativa mål för en mässa. Det kan ta flera år efter genomförd mässa för att besökarna ska utvecklas och bli kunder. På så sätt blir det komplicerat att koppla en viss affär till en specifik mässa. Både teorin och empirin diskuterar att antal leads är ett bra sätt att mäta om en mässa varit framgångsrik. Vi menar att detta inte är ett tillförlitligt tillvägagångssätt då osäkerheten och skillnaden av leads är omfattande. Väljer man ändå att mäta mässan på detta sätt anser vi att det krävs en kategorisering av olika slag leads för att få så pålitligt resultat som möjligt.</p><p>FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING: Då tidigare forskning kring mässor är begränsat finns vidare behov av studier i ämnet. Det finns utrymme för många riktningar och frågeställningar som ej tidigare granskats.</p><p>Denna uppsats skulle kunna kompletteras med en framtida studie för att få en djupare insyn om effekterna av Sandvik AB:s medverkan på mässor. Vid fortsatta studier skulle även undersökningar av stålindustrin i dess helhet kunna undersökas.</p><p>UPPSATSENS BIDRAG: Vi anser att vår studie ligger till grund för en fortsatt utveckling av Sandvik AB:s mässdeltagande. De slutsatser som vår uppsats resulterat i är värdefulla gällande företagets förståelse angående mässor.</p> / <p>AIM: Our aim is to analyze Sandvik AB:s contribution at trade fairs through interviews with key persons within the company. The focus of the essay is to describe how these participants consider the company’s contribution at trade fairs. After consultations with Sandvik AB we decided to present several proposals what the company can do to make their contribution at the trade fairs more efficient.</p><p>METHOD: The empirical data was based on interviews with employees at Sandvik AB. For our interviews, we have chosen a qualitative method. We wanted to have an open dialogue between ourselves and the participants therefore the questionnaire was produced with this in mind. In May we went to SPCI 2008 in Älvsjö, which is the world's greatest trade fair for the paper industry. At the trade fair interviews were made with randomly chosen visitors. These were conducted to get an understanding about the visitors’ reasons to visit trade fairs.</p><p>RESULT AND CONCLUSIONS: Our conclusions of the essay show that Sandvik AB foremost contributes at trade fairs in order to meet existing and potential customers but also in order to introduce new products. The forum gives the company possibilities to meet many visitors in a short period of time which is both time- and resource saving. In order to get the visitors to retain Sandvik AB after the trade fairs it is important that the company differentiates from the other exhibitors. This can occur in the shape of invitations, booth appearance and activities during the trade fair.</p><p>Throughout the study we have realised that it is difficult, almost impossible to set quantitative objectives for a trade fair. It can take several years after an attendance from Sandvik AB at a trade fair for the visitors to develop and become customers. Because of this reason it becomes complicated to link a certain business to a specific trade fair. Both theory and empiric discuss that the quantity of leads is a good way to measure if a trade fair has been successful. Due to this fact it is not a reliable procedure because of the uncertainty and the difference of leads is extensive. If you choose to measure the trade fair with this method, we consider that a categorisation of leads is necessary to receive as reliable results as possible.</p><p>SUGGESTIONS FOR FUTURE RESEARCH: Previous research about trade fairs are limited and we recognize a need of continued studys about the subject. There are still many directions and questions about trade fairs that have not been reviewed earlier.</p><p>This essay could be complemented with a future study in order to get a deeper insight about the effects of Sandvik AB:s participation at trade fairs. An extended study could also examine the steel industry as an entirety.</p><p>CONTRIBUTION OF THE THESIS: We consider that our study is a base for a continued development of Sandvik AB:s contribution at trade fairs. The conclusions our essay resulted in is valueble for the company’s understanding regarding trade fairs.</p>