<p>Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet.</p><p>Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer.</p>

Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius &amp; Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet. Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer.

Bakgrund: Då ett företags logotyp är kopplad till dess varumärkesvärde kan en förändring av en sådan ha en påverkan på det uppfattade varumärkesvärdet. Därför är det av intresse att undersöka huruvida det uppfattade varumärkesvärdet skiljer sig åt för en logotyp som genomgått en liten förändring jämfört med en logotyp som genomgått en stor. Det vore då även aktuellt att utreda vad som är viktigt vid sådana förändringar. Syfte: Att besvara frågeställningen och genom detta generera ett kunskapsbidrag till redan existerande forskning kring varumärkesvärde, logotyper och logotypförändringar. Metod: Studien har genomförts genom kvantitativ metod. Enkätinsamlingen för studien genererade totalt 305 svar. Det vetenskapliga förhållningssättet för studien är positivistiskt och den har en deduktiv forskningsansats. Bearbetningen och analysen av insamlad data har gjorts med hjälp av programmen Excel och SPSS. Slutsats: Varumärkesvärdet utifrån en logotyp uppfattas som mer positivt hos de respondenter som exponerats för en stor förändring jämfört med en liten. Hur pass engagerade konsumenterna är i varumärket är avgörande för hur väl förändringen tas emot. Även färgvalet är viktigt. Slutligen kräver en logotypförändring mycket reklam och marknadsföring för att den ska ha ett positivt resultat, oavsett engagemang och tidigare uppfattning av varumärkesvärdet. / Background: As a business’ logotype is connected to its brand equity, a change of thelogotype may affect the perceived brand equity. Therefore it is interesting to study whether the perceived brand equity differs for a logotype that has gone through a small change compared to a logotype that has gone through a large change. It is also interesting to evaluate which elements that are important when doing these types of changes. Purpose: To answer the research question and through this generate a contribution of knowledge to already existing research concerning brand equity, logotypes and logotype changes. Method: The study has been made using quantitative research method. In total, 305 answers were collected. The scientific approach is positivistic and it has a deductive research approach. To process the data, the programs Excel and SPSS have been used. Conclusions: Brand equity affected by a logotype is perceived as more positive by the respondents that have been exposed to a large change compared to a small. The respondents’ engagement to the brand is crucial for how well the change is being received. The choice of colour is also important. Finally, a logo change requires a lot of advertising and marketing activities to have a positive effect, regardless of level of engagement and earlier perception of the brand equity.