Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansåg att små bolag utan revisionsplikt varsärskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebär att alla aktiebolag ska granskas av en godkänd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen är att man vill skapa ökad trovärdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angående avskaffande av revisionsplikten. Deninnebär att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer än ett avföljande kriterier:• Mer än 83 miljoner kronor i omsättning• Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgångar)• Fler än 50 anställdaDetta innebär att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslår att detta ska träda i kraft den 1 juli 2010.Vår studie har haft sin utgångspunkt i revisorers och mindre aktiebolags påverkan avförslaget. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad de ansåg om förslaget. Vi harintervjuat två auktoriserade revisorer samt en godkänd revisor. Vi har även skickatenkäter till mindre aktiebolag, varav 11 företag svarade.De slutsatser som vi kommit fram till är följande:• De auktoriserade revisorerna som arbetade i stora revisionsbyråer var allmäntpositiva till förslaget. Medan den godkända revisorn som har en egenredovisningsbyrå ställde sig negativt till förslaget. Men alla revisorer kunde enasom att det gränsvärde som angetts är för högt satt. Revisorerna anser att en sådanförändring bör ske successivt.De auktoriserade revisorerna tror att de mindre aktiebolagen i framtiden kommeratt fortsätta efterfråga revision även om denna blir frivillig.Revisorerna som vi intervjuat har inte upplevt förslaget som ett hot mot derasverksamhet.• De mindre aktiebolagens åsikter angående förslaget varierade. Nästan en tredjedelav de tillfrågade företagen var inte insatta i ämnet, och kunde därför inte besvaraom de ansåg att förslaget var bra eller dåligt.Av alla de tillfrågade företagen framkom att de skulle behålla revisionen i sittföretag även om denna blir frivillig. De trodde inte heller att deras företagkommer att påverkas när förslaget går igenom. / Uppsatsnivå: C

No description available.

<p>Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.</p><p>Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information.</p><p>De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer.</p><p>Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är:</p><p>Balansomslutning 41,5 miljoner kronor</p><p>Nettoomsättningen 83 miljoner kronor</p><p>Anställda 50 stycken</p><p>För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas.</p><p>Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent.</p><p>I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.</p>

No description available.

Under år 2010 valde fyra av fem att starta företag i form av aktiebolag. En stark anled-ning till att man föredrar aktiebolagsformen är på grund av det begränsade ansvaret som utmärker denna bolagsform. För att motverka att vissa nogräknade styrelse utnyttjar an-svarssystemet har lagstiftaren infört flera aktiebolagsrättsliga regler som ska vara till skydd för bolagets intressenter, främst borgenärer. En av reglerna är att se till att bolaget har kapital vid början av verksamhetens gång. För att hålla aktiekapitalet intakt under verksamhetens gång tillkom bland annat regeln om personligt betalningsansvar vid kapi-talbrist, 25 kap. 18 § ABL. Båda reglerna har till syfte att skydda borgenärerna. Syftet med denna framställning är att utreda om lagregeln om personligt betalningsansvar är i behov av reform, särskilt för aktiebolag som omfattas av frivillig revisionsplikt.Styrelsen är tvungen att aktivt handla efter ett handlingsmönster i 25 kap. 13 – 16 §§ ABL. Underlåter styrelsen att agera när skyldigheten har uppstått blir styrelsen personlig betalningsansvarig för därefter uppkomna förpliktelser. Ledamöterna ska svara solida-riskt. Ansvaret uppstår när det finns ”skäl att anta” att aktiekapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och styrelsen underlåter att upprätta en kontrollbalans-räkning som ska vara revisorgranskad. Syftet med revisorgranskningen är att kunna motverka manipulation och efterhandskonstruktion av kontrollbalansräkning. Eftersom kontrollbalansräkningen utgör bevis för att kapitalbrist föreligger kan styrelsen i ett bo-lag, som saknar revisionsplikt, få ett frikort till att manipulera eller efterhandskonstruera ”kontrollbalansräkningen” till sin fördel. Därför finns det behov av att reformera an-svarssystemet i 25 kap. 18 § ABL allteftersom regeln inte är ändamålsenlig. / In 2010, four out of five chose to establish limited companies. A strong reason for the preference for limited company is due to the limited responsibility that distinguishes the corporate form. The shareholders will not be personally liable for anything than the cap-ital invested in the company. To counter that some unscrupulous people exploiting the system, the legislation provides a number of company law rules to protect its stakehold-ers, particularly creditors. One of the rules is to ensure that the company has capital at the beginning of the activity. Furthermore, the legislation provides rules that are intend-ed to keep capital intact, hence the rule of compulsory liquidation of capital shortage. The aim of this thesis is to investigate whether the rule in 25:18 ABL is adapted to its purpose, especially when small limited companies has optional audit requirement. The Board is required to actively follow a pattern in Chapter 25 ABL. Failure by the Board to follow the pattern, the board may be personally liable for obligations incurred thereafter. The responsibility arises when there is "a reason to believe" that the share capital is less than half of the registered share capital and the board fails to establish a balance sheet that shall be audited. The purpose of the audit review is to discourage tampering and subsequent construction of a balance sheet. A balance sheet is evidence that proves a capital shortages exist, the board of a company, which has no mandatory auditing, get a free pass to manipulate or retrospectively construct "control balance sheet" to their advantage. Therefore, there is a need to reform the liability system in 25:18 ABL as the rule is not practicable or adapted to its purpose.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan i Jönköping, VT 2012 Författare: Sigge Kleen Titel: Revisionens vara eller icke vara, Det är frågan? Bakgrund och Problem: 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige, syftet var att hjälpa mindre företag med kostnadsbesparingar då revisionen ansågs som betungande. För att inte förändringen skulle bli för stor för samhället valde regeringen att sätta gränsvärdena för vilka företag som fick omfattas av frivillig revision relativt lågt. Genom SoU 2008:32 kan utläsas att en trolig utveckling i EU är att gränsvärdena för vilka företag som får undantas av revisionsplikten kommer att höjas i framtiden varav frågan är hur de svenska företagen ser på denna utveckling. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få ett klarare perspektiv på hur företagsgruppen som idag omfattas av revisionsplikt men som vid en eventuell lagändring till EUs maximala gränsvärden inte kommer att omfattas ser på revisionsplikten och revisionens roll i sin helhet. För att få en helhet i huruvida företagen kan påverkas av att bortse från revision är syftet också att undersöka hur företagets intressenter skulle ställa sig till att företaget inte längre påvisade en revision. Avgränsningar: Uppsatsen berör företag mellan dagens satta gränsvärden och EU direktivets maximala undantag. Företagen som har valts ut är belägna i en mindre stad på västkusten i Sverige. Rapporten har valt att avgränsa företagets intressenter till banker. Bankkontoren har valts ut efter samma utgångspunkt som företagen. Metod: Uppsatsens problematik har behandlats utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, där datainsamlingen har gjorts via tio personliga intervjuer. Resultatet har sedan ställts mot referensramen med syftet att kunna besvara uppsatsens uppsatta frågeställningar. Resultat och slutsatser: Företagen var väldigt positiva till revisionsplikten och ansåg att den fyllde en viktig funktion i samhället. Företagen hyste en oro att den höga rättssäkerheten som vi idag har i Sverige skulle försämras vid ett avskaffande av revisionsplikten. Till skillnad mot den svenska utredningen SoU 2008:32 var företagen av uppfattningen att ett borttagande av revisionen skulle innebära ökade kostnader. Bland annat trodde företagen med långfristiga lån att deras upplåningskostnad skulle bli dyrare samt att deras möjligheter till utökade krediter troligen skulle försämras. Resonemanget kunde till viss del styrkas utav bankerna, men bankerna kommenterade dock att andra faktorer även hade betydelse kring fastställandet av företagens räntor. Förslag till vidare forskning: Då företagen i denna studie var betydligt positivare till revisionsplikten jämfört med studier av företag i andra EU- länder är förslag till vidare forskning att utforska varför de svenska företagen skiljer sig i sin syn på revisionspliktens betydelse. Då företagen inte är av åsikten att ett avskaffande av revisionsplikten kommer att uppfylla sitt syfte, anses det även intressant att forska kring hur man utefter svenska företag kan minska den administrativa kostnaden utan att påverka rättssäkerheten. / Abstract Master thesis in Business Administration, Jönköping International Business School, Spring 2012 Author: Sigge Kleen Title: Audit´s to be or not to be, That is the question? Background and problem: In 2010, Sweden abolished the audit requirement for smaller limited companies. The aim was to help small companies with cost savings as the audit was considered to be burdensome. In order that the change would not be too extensive for the society, the government chose to set the limits of a voluntary audit, relatively low. From SoU 2008:32 it can be deduced that a likely development in EU is that the limits on which companies may be waived by the audit´s requirement will be increased in the future. The issue is how the Swedish companies will respond to this development. Purpose: The purpose of this thesis is to gain a clearer perspective of how the group that today is covered by the audit requirement, but at a possible change to EU maximum limits will not be covered, looks at mandatory audit. To get a complete picture of whether companies can be affected by disregarding the audit, the aim is also to examine how the company's stakeholders would react when the company no longer shows an audit. Delimitations: The thesis refers to enterprises between today's limits for voluntary audit and the EU´s Directive for maximum exemption. The companies that have been selected are located in a small town on the west coast of Sweden. The report has chosen to limit the company's stakeholders to banks. Bank offices have been selected with the same basis as the companies. Method: The problem of the thesis has been treated from a qualitative approach, where data collection has been made by ten personal interviews. The result has then been weighed against the reference frame with the purpose to answer the questions of the thesis. Results and conclusions: The companies were very positive about the audit requirement and felt that it fulfilled an important function in the society. The companies had a concern that the high level of legal certainty that we currently have in Sweden, would be impaired by the elimination of the audit requirement. Unlike the Swedish report SoU 2008:32, companies were of the view that removal of the audit would result in increased costs. The companies with long-term loans thought that their cost of borrowing would be more expensive and that their potential for increased credit lines would likely be impaired. The reasoning was partly supported of the banks, but the banks commented that other factors also were of importance when they determined corporate interest rates. Propositions for further research: Because companies in this study were much more positive to the audit requirement in comparison with previous studies from other EU countries is a proposal for further research to examine why the Swedish companies differ in their values. As companies are not of the view that the abolition of the audit requirement will fulfill its purpose, it is considered also interesting to research how the Swedish companies can reduce the administrative costs without affecting the rule of law.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder. Undersökningen gav signifikant stöd för att företagets ålder påverkar efterfrågan på revision, begränsat stöd för att företagets storlek och risk påverkar efterfrågan på revision och inget stöd för att företagets skuldsättningsgrad påverkar efterfrågan på revision.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft. Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information. De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer. Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor Nettoomsättningen 83 miljoner kronor Anställda 50 stycken För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas. Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent. I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet? Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag. Detta gör vi genom att jämföra förväntade effekter med de verkliga effekter som uppstod i EU länderna Storbritannien och Danmark. Vi ämnar att analysera tre intressenter som berörs av regeländringen. Den här studien fokuserar på hur intressenterna har påverkats i respektive land för att sedan bidra med ny kunskap om intressenters påverkan av revisionsplikt i Sverige inför en framtida höjning. De intressenter som undersöks i studien är kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag. Metod: I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod och samlade in större delen av vårt data genom tidigare rapporter, utredningar och undersökningar från Sverige, Danmark och Storbritannien. Dessa har kompletterats med expertutlåtanden från två personer från Svenskt Näringsliv och Skatteverket. Slutsats: En höjning av gränsvärdet för revisionsplikten kommer att påverka vår studies intressenter på olika sätt. Ingenting i de rapporter vi tagit del av tyder på att skattebortfall kommer att öka tillsammans med en höjning. Inte heller Skatteverkets legitimitet och relationsberoende kommer påverkas nämnvärt av en höjning. Kreditgivare kommer vid förändringen uppleva en ökad osäkerhet vid kreditgivning. De kommer i högre utsträckning behöva ställa krav på de större aktiebolagen som väljer bort revision. Den direkta påverkan för aktiebolagen är att ett större antal aktiebolag kommer få möjligheten avstå från revision. En stor del av de större aktiebolagen som kommer omfattas av en höjning av gränsvärdet, kommer att fortsätta använda sig av revision trots valmöjligheten att välja bort det. Men dessa måste hitta nya metoder för att minska osäkerhet som intressenter kan känna när aktiebolagen väljer bort att revidera deras finansiella information. / Setting: In the year of 2006 the Swedish government initiated an investigation concerning the repeal of the mandatory auditing in Sweden, as a start of an adaption towards the EU directives. The repeal of the mandatory audit legislation was passed in 2010 and small companies in Sweden got the opportunity for audit exemption. After the repeal of the mandatory audit, discussions started whether Sweden should raise the threshold of the audit exemption or not. This leads us into the problem definition: How can the stakeholders in Sweden be effected by a raise of threshold of the audit exemption in the future? What opportunities does the stakeholders have to adapt to the effects of a raise of threshold? Purpose: The purpose of this study is to examine what effects a raise of threshold for auditing has on our community and its stakeholders. We compare the expected effects with the real outcome of effects in the EU-countries Great Britain and Denmark. We intend to analyze the three stakeholders that is among the affected of the legislation change. Our focus in this study is to find out how stakeholders are affected in each of every country listed above and contribute with new knowledge regarding stakeholders’ impact by the mandatory audit in Sweden for a future raise of threshold. The stakeholders being examined in this study is creditors, the Swedish tax authority and small companies. Method: In this study we used a qualitative method and the major part of our collected data is from earlier reports, investigations and studies from Sweden, Denmark and Great Britain. These was supplemented with statements from two experts, one of them representing Svenskt Näringsliv and the other one representing the Swedish tax authority. Conclusion: A raise of threshold for the mandatory audit will affect the stakeholders of our study in different ways. None of the reports presented in this study shows that the tax loss will increase together with a raise of threshold. Nor will the Swedish tax authority’s legitimacy- and relationship-dependence be affected substantially. Creditors will experience increased insecurity regarding lending and financing. They will in higher extent need to set demands on bigger companies that opt out auditing. The direct effect on companies will be that a greater proportion of bigger companies will be able to opt out auditing. A greater proportion of these bigger companies that will be a subject of the raise of threshold, will continue using audit although the opportunity to opt out. These will have to find new methods to decrease insecurity that stakeholders can find in the companies when they choose to opt out auditing.

Den ursprungliga idén till studien återfinns i Tobias Svanströms avhandling från 2008. Svanström la fram ett förslag att undersöka redovisningskvalitén efter avskaffandet av revisionsplikten 2010. Förslaget väckte intresse hos författarna och studien tog form. Ambitionen var från början att replikera och genomföra en komparativ studie med Svanströms avhandling, men detta var inte genomförbart då bland annat lagändringar gjort det omöjligt att få tillgång till viss information som han använt. Studien har därför i största möjliga utsträckning genomförts i enlighet med Svanströms avhandling med en del justeringar för att göra studien genomförbar. Syftet med denna studie var att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat redovisningskvalitén hos svenska aktiebolag som omfattas av frivillig revision. Frågan var därmed huruvida det föreligger samband mellan oväntade periodiseringar och användande av Revisor eller ytterligare oberoende variabler. För att uppnå syftet och besvara frågan användes tre huvudsakliga teorier: Modifierad Jonesmodell, Designad redovisning och Revisorns nytta. Den Modifierade Jonesmodellen är en modell som upptäcker vinstmanipulering via uppkomsten av oväntade periodiseringar. Modellen har av flera forskare använts för att mäta redovisningskvalitet då uppkomsten av vinstmanipulering eller annan form av manipulering generellt indikerar en lägre redovisningskvalitet. Designad redovisning beskriver olika typer av manipulering. Hypotesen och antagandet att revisorn medför en högre redovisningskvalitet grundes i de teorier som presenterats om dess nytta. Studien avgränsades till att undersöka 1 363 bolag inom två branscher och två regioner under 2014 och 2015: "Detaljhandel", "Tillverkning och industri", "Stockholms län" samt "Västra Götalands län". Undersökningen av problemet genomfördes med hjälp av sekundärdata. Data som samlades in var information om resultat- och balansräkningstal från bolagens årsredovisningar. Data har sammanställts och analyserats med hjälp av t-test och regressionsanalyser. Slutsatsen är att studien inte kan påvisa om redovisningskvalitén har påverkats sedan revisionspliktens avskaffande. Bolag som använder Revisor visar ingen skillnad i redovisningskvalitet jämfört med bolag som inte använder Revisor. Av de studerade oberoende variablerna kunde enbart Soliditet uppvisa ett positivt signifikant samband med redovisningskvalitet. Studien kan inte påvisa några signifikanta invändningar mot att den frivilliga revisionen utökas ytterligare.