Hållbarhetsredovisning är ett begrepp som är relativt nytt. Denna typ av rapportering används av företag för att presentera vilka åtgärder de utför när det kommer till såväl sociala och miljömässiga frågor som de ekonomiska. Arbete inom hållbar utveckling är något som efterfrågas alltmer av samhället och fler företag har börjat anamma detta sätt att dela information på. Problematiken som råder är dock att det finns indikationer till att organisationer ibland använder hållbarhetsrapportering som ett verktyg för att uppnå eller bevara legitimitet. Tidigare forskning menar att brist på standarder och ramverk leder till ett oreglerat gap mellan handlingar och kommunikation inom hållbarhetsrapportering. Vidare tyder annan forskning på att det legala systemet anpassar sig för långsamt för att kunna följa ständiga förändringar i samhällets förväntningar. Detta innebär att hållbarhetsarbete huvudsakligen presenteras med hjälp av frivillig redovisning, vilket innebär att företag kan välja vad de vill presentera och vad de vill undanhålla. Syftet med studien är att ifrågasätta huruvida hållbarhetsredovisning är redovisning för hållbarhet eller om det används som ett legitimeringsverktyg.Genom att utföra intervjuer med relevanta personer inom hållbarhetsarbete och komplettera dessa med offentlig dokumentation, kan jag uppfylla syftet med studien. Dessa empiriska resultat analyseras tillsammans med tidigare forskning samt relevanta teorier.Under studiens gång ifrågasätts många gånger om reglering av hållbarhetsredovisning i själva verket är det bästa tillvägagångssättet för att säkerställa att denna typ av redovisning används på ett korrekt sätt. Slutsatsen tyder på att det måste finnas ett genuint intresse från företagens sida för att åtgärder ska följas upp på ett framgångsrikt sätt. / Sustainability reporting is a relatively new concept. This way of reporting is used by companies to communicate actions they undertake regarding social and environmental issues as well as the financial ones. Performance concerning sustainability is a growing demand of the society, which has led to an increasing amount of companies embracing this way of sharing information. The current issue is due to remaining indications of organizations using sustainability reporting as an instrument to obtain or maintain legitimacy. Previous research points out that the lack of standards and frameworks creates an unregulated gap between actions and the communication of these. Furthermore, other research claims that the legal system isn’t able to adjust quickly enough to be able to follow the continuous changes in expectations of the society. Consequently, this leads to sustainability performance being mainly reported by the means of voluntary disclosure, which implicates that companies themselves may choose what to share and what to withhold. The purpose of this research is to question whether sustainability reporting is accounting for sustainability or rather being used as a tool of legitimacy.By performing interviews with relevant people concerning sustainable development within companies, and complement these with public documentation, I was able to fulfil the purpose of the research. These empirical results were analyzed together with previous research and theories of significance.During the course of the research, regulation of sustainability reporting was questioned of being the most appropriate way to make sure sustainability reporting is used in an adequate manner. The conclusion of this research states that there has to be a certain genuine interest coming from the companies, to be able to follow up actions in a successful way.This research is conducted in Swedish.

Background and research issue: The financial result in a non-profit organization is of secondary importance when the organization is missing a purpose to make profit. Instead, the organization’s work to accomplish its mission is of greater importance for the stakeholders. The annual report is a significant document for the organization in strengthening the accountability to its stakeholders. Previous research in the non-profit field argues that the non-profit sector meets difficulties in being accountable to a range of stakeholders and in measuring the organizations performance in terms of output and outcome. Furthermore, previous literature in the non-profit field have focused on understanding the performance measurement practices of non-profits. Less explored is how non-profits use performance measures and if the measures give any essential value. Purpose: The purpose of the essay is to generate detailed knowledge about and compare how Swedish non-profit organizations report their performance in the annual report to strengthen the accountability to their stakeholders. Method: The study is based on a qualitative method. Through a multiple comparative case study, primary data were used based on semi-structured interviews with six non-profit organizations and secondary data based on the organizations’ annual reports. Empiricism: The empirical evidence shows that four performance perspectives were reported by the majority of the associations, which was as follows: input, output, capacity and inter-organizational networks. Result: The results of the study show that the majority of the organizations report the more traditional measures input and output in their annual report. There is therefore a clear connection between the performance measures that the organizations report and the accountability that the study has identified, a functional accountability. The results of the study also show that there is still a challenge in reporting performance regarding outcome and public value. Accordingly, the results highlight difficulties for non- profit associations to design tools to measure these two perspectives that are connected to a social accountability towards stakeholders. / Bakgrund och problemformulering: Ideella föreningar kanliksom vinstdrivande företag vara bokföringsskyldiga och omfattas av olika regelverk för hur den löpande bokföringen ska avslutas. Då dessa föreningar saknar ett vinstsyfte blir det finansiella resultatet mindre intressant. Ett resultat kopplat till hur föreningen verkar för sitt ändamål blir istället av vikt för organisationens intressenter. Genom att organisationer mäter och rapporterar om sin prestation legitimerar de sin verksamhet och stärker redovisningsansvaret gentemot sina intressenter. Tidigare forskare menar att den ideella sektorn möter svårigheter i att stärka redovisningsansvaret gentemot flera intressenter och i att mäta faktisk prestation i form av resultat och effekter. Prestationsmätning har dominerats av normativa argument för vad organisationer bör inkludera i sin mätning av prestation, vad för mått de ideella organisationerna faktiskt använder och huruvida måtten tillför någon nytta är mindre studerat. Syfte: Uppsatsens syfte är att generera detaljerad kunskap om och jämföra hur ideellaföreningar redovisar sin prestation i årsredovisningen för att stärka redovisningsansvaret till sina intressenter. Metod: Studienär baserad påen kvalitativ metod. Genom enkomparativflerfallsstudieanvändes dels primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med sex ideella föreningar, och sekundärdata i form av föreningarnas årsredovisningar. Empiri: Studiens empiri visar på att fyra prestationsperspektiv redovisades av majoriteten av föreningarna, vilket var följande: insatser, verksamheten som skapats av insatserna organisationen fått, kapacitet samt nätverk. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av organisationerna redovisar de mer traditionella måtten insatser och verksamheten som skapats av insatserna i sin årsredovisning.Det förekommer därför en tydlig koppling mellan prestationsmåtten som organisationerna redovisar och det redovisningsansvar som studien identifierat, funktionellt redovisningsansvar. Studiens resultat påvisar även att det kvarstår en utmaning i att redovisa prestation gällande resultatet av aktiviteterna samt åstadkommande av samhällsnytta. Därmed belyser resultatet svårigheter för ideella föreningar att utforma verktyg för att mäta dessa två perspektiv somär kopplade till ett socialt ansvar gentemot intressenterna.