Bakgrund: Resurser som är svåra att värdera, och därmed inte kan tas upp i balansräkningen,i kombination med utvecklingen mot informationssamhället har lett till ett ökat behov och användande av tilläggsinformation i årsredovisningarna från företagens sida. Det finns både frivillig och reglerad tilläggsinformation. Ökningen av frivillig tilläggsinformation kan främst ses inom personalredovisning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva utvecklingen av frivillig information om personal i årsredovisningen hos ett urval svenska börsnoterade företag. Den syftar också till att se om utvecklingen har sett olika ut i tillverkningsföretag respektive tjänsteföretag. Metod: Från Stockholmsbörsens A-lista valdes sex tillverkningsföretag och sex tjänsteföretag ut. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod har de utvalda företagens årsredovisningar för åren 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 studerats. En modell innehållande sju kategorier; hälsa, mångfald, rekrytering, personalomsättning och trivsel, personalförmåner och motivation, utbildning samt kompetensutveckling, togs fram för att kunna se var inom personalredovisning utvecklingen har skett. Slutsats: Efter slutförd studie kan det konstateras att mängden frivillig tilläggsinformation om personal har ökat, även om andelen information av den totala årsredovisningen endast har ökat nämnvärt för tillverkningsföretag. Gemensamt för tillverkningsföretags och tjänsteföretags redovisning av personal är att kompetensutveckling har varit den dominerande kategorin under perioden och att information om hälsa har ökat, även om ökningen har varit betydligt större i tillverkningsföretagens årsredovisningar. Olikheter är att information om rekrytering har fått stort utrymme i tillverkningsföretagens årsredovisningar men mycket litet i tjänsteföretagens. Personalomsättning och trivsel, mångfald samt personalförmåner och motivation har alla givits större mängd information i tjänsteföretagens årsredovisningar än i tillverkningsföretagens. / Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies. Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosen companies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place. Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category,were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.

<p>Bakgrund: Resurser som är svåra att värdera, och därmed inte kan tas upp i balansräkningen,i kombination med utvecklingen mot informationssamhället har lett till ett ökat behov och användande av tilläggsinformation i årsredovisningarna från företagens sida. Det finns både frivillig och reglerad tilläggsinformation. Ökningen av frivillig tilläggsinformation kan främst ses inom personalredovisning.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva utvecklingen av frivillig information om personal i årsredovisningen hos ett urval svenska börsnoterade företag. Den syftar också till att se om utvecklingen har sett olika ut i tillverkningsföretag respektive tjänsteföretag.</p><p>Metod: Från Stockholmsbörsens A-lista valdes sex tillverkningsföretag och sex tjänsteföretag ut. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod har de utvalda företagens årsredovisningar för åren 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 studerats. En modell innehållande sju kategorier; hälsa, mångfald, rekrytering, personalomsättning och trivsel, personalförmåner och motivation, utbildning samt kompetensutveckling, togs fram för att kunna se var inom personalredovisning utvecklingen har skett.</p><p>Slutsats: Efter slutförd studie kan det konstateras att mängden frivillig tilläggsinformation om personal har ökat, även om andelen information av den totala årsredovisningen endast har ökat nämnvärt för tillverkningsföretag. Gemensamt för tillverkningsföretags och tjänsteföretags redovisning av personal är att kompetensutveckling har varit den dominerande kategorin under perioden och att information om hälsa har ökat, även om ökningen har varit betydligt större i tillverkningsföretagens årsredovisningar. Olikheter är att information om rekrytering har fått stort utrymme i tillverkningsföretagens årsredovisningar men mycket litet i tjänsteföretagens. Personalomsättning och trivsel, mångfald samt personalförmåner och motivation har alla givits större mängd information i tjänsteföretagens årsredovisningar än i tillverkningsföretagens.</p> / <p>Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.</p><p>Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosen companies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.</p><p>Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category,were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.</p>

Denna studie undersöker omfattningen av finansiella mål och måluppfyllelse hos svenska börsnoterade företag. Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar börsnoterade företags delgivning av finansiella mål i sina årsredovisningar. Studiens delsyfte är att undersöka företagens måluppfyllelse av uppsatta finansiella mål, samt vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Studien undersöker företag inom industribranschen hos Nasdaq OMX Stockholm mellan år 2006 till 2015. Studiens urval består av 32 företag som genererat 320 årsredovisningar till studiens empiriska underlag. Studien visar att företagsstorlek och förändring av ekonomisk utveckling bestämmer omfattningen av finansiella mål som företag publicerar i årsredovisningen. Resultatet visar att omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen har en positiv effekt på omfattningen av finansiella mål. Däremot har svenskt ägande och styrelsens ägande en negativ effekt på omfattningen av finansiella mål. Finansiella mål som inkluderar kapitalstruktur och utdelning hade högst måluppfyllelse. Omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen hade ett positivt samband till måluppfyllelse, medan svenskt ägande och börsindex visade ett negativt samband. Måluppfyllelsen var även känslig för konjunkturförändringar.