<p>The objectives of this study was to (1) examine Swedish professional bowlers understanding of imagery (2) their experience in imagery (3) see if there was interest in improved use of imagery within bowling. Twelve professional bowling players (M = 30.42), all male, took part in the study. Six of the players were ranked among the best in the world. The instrument that was used was The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES, Weibull 2008). The result showed that eleven of twelve use imagery within bowling. Good performance, a good strike was a returning pattern, create a positive feeling and to be prepared were returning purposes. The result was discussed in relation to early research within the use of imagery.</p>

The objectives of this study was to (1) examine Swedish professional bowlers understanding of imagery (2) their experience in imagery (3) see if there was interest in improved use of imagery within bowling. Twelve professional bowling players (M = 30.42), all male, took part in the study. Six of the players were ranked among the best in the world. The instrument that was used was The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES, Weibull 2008). The result showed that eleven of twelve use imagery within bowling. Good performance, a good strike was a returning pattern, create a positive feeling and to be prepared were returning purposes. The result was discussed in relation to early research within the use of imagery.

<p>Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns något samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelålder på 23 år (SD = 4.029). Resultatet från undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare använde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde både frivillig och ofrivillig visualisering. Alla nio spelare använde visualisering i samband med tävling och vanligt upplevda visualiseringsmönster var: Brytning, Överlappning och Göra mål i syfte att hitta rätt känsla. Alla tio spelare använde sig av self-talk, i samband med träning och tävling. Använda self-talkmönster bland spelarna var t.ex.: ”Kom igen nu”, ”Jag är stark” och ”Spela med hjärtat” och användes bla. för att förbättra koncentrationen, prestationen och hitta en positiv känsla. Vidare visade resultatet att fyra av tio spelare kombinerade visualisering och self-talk i samband med träning eller tävling. Resultatet diskuterades i relation till tidigare visualiserings- och self-talk-forskning.</p>

Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns något samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelålder på 23 år (SD = 4.029). Resultatet från undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare använde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde både frivillig och ofrivillig visualisering. Alla nio spelare använde visualisering i samband med tävling och vanligt upplevda visualiseringsmönster var: Brytning, Överlappning och Göra mål i syfte att hitta rätt känsla. Alla tio spelare använde sig av self-talk, i samband med träning och tävling. Använda self-talkmönster bland spelarna var t.ex.: ”Kom igen nu”, ”Jag är stark” och ”Spela med hjärtat” och användes bla. för att förbättra koncentrationen, prestationen och hitta en positiv känsla. Vidare visade resultatet att fyra av tio spelare kombinerade visualisering och self-talk i samband med träning eller tävling. Resultatet diskuterades i relation till tidigare visualiserings- och self-talk-forskning.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån. Innan träning var det främst fokus på motivation men även teknik och dessa kombinerades. Under träning verkade huvudfokus ligga främst på teknik. Efter träning låg huvudfokus på att analysera träningen som varit. Innan och under träning var individernas upplevda effekt positiva och de upplevde främst ökad motivation. Efter träning upplevdes teknikförbättringar som effekt. Den spontana visualiseringen visade sig inte ge några speciella effekter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. / This study has qualitatively examined the following purpose: (1) to examine voluntary- and spontaneous imagery use in strength training men based on the factors where/when the imagery is done, what the imagery contains, why imagery is used, how the imagery is used and the perceived effect of the imagery. Ten strength training men participated, they were between 19-26 years old. The Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) was modified and used to achieve the purpose of the study. There were both similarities and differences in when, what, why, how and the effect of the imagery use. The results showed that the voluntary imagery use was highest before training, it was found in context, during and after also but not to the same degree. The spontaneous imagery was difficult for participants to make conscious and therefore difficult to draw conclusions from. Before training was mainly focused on motivation but also technique and these were combined. During training, the main focus seemed to be on main technique. After training was the main focus on analyzing the training has been. Before and during exercise were the individuals' perceived effect positive and they experienced primarily increased motivation. After training experienced technical improvement effect. The spontaneous imagery proved to give no special effects. The results have been discussed in relation to former research.