<p>Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns något samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelålder på 23 år (SD = 4.029). Resultatet från undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare använde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde både frivillig och ofrivillig visualisering. Alla nio spelare använde visualisering i samband med tävling och vanligt upplevda visualiseringsmönster var: Brytning, Överlappning och Göra mål i syfte att hitta rätt känsla. Alla tio spelare använde sig av self-talk, i samband med träning och tävling. Använda self-talkmönster bland spelarna var t.ex.: ”Kom igen nu”, ”Jag är stark” och ”Spela med hjärtat” och användes bla. för att förbättra koncentrationen, prestationen och hitta en positiv känsla. Vidare visade resultatet att fyra av tio spelare kombinerade visualisering och self-talk i samband med träning eller tävling. Resultatet diskuterades i relation till tidigare visualiserings- och self-talk-forskning.</p>

Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns något samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelålder på 23 år (SD = 4.029). Resultatet från undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare använde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde både frivillig och ofrivillig visualisering. Alla nio spelare använde visualisering i samband med tävling och vanligt upplevda visualiseringsmönster var: Brytning, Överlappning och Göra mål i syfte att hitta rätt känsla. Alla tio spelare använde sig av self-talk, i samband med träning och tävling. Använda self-talkmönster bland spelarna var t.ex.: ”Kom igen nu”, ”Jag är stark” och ”Spela med hjärtat” och användes bla. för att förbättra koncentrationen, prestationen och hitta en positiv känsla. Vidare visade resultatet att fyra av tio spelare kombinerade visualisering och self-talk i samband med träning eller tävling. Resultatet diskuterades i relation till tidigare visualiserings- och self-talk-forskning.