Titel: Bemanningsbranschen – En bransch under utveckling? – En studie av tre bemanningsföretag i Västmanland Seminariedatum: 2013-01-09 Högskola: Mälardalens högskola Västerås Institution: Akademien för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300 Författare: Helena Bodin, Therése Lindberg Handledare: Magnus Linderström Sidoantal: 33 Bilagor: 1 Nyckelord: Bemanning, rekrytering, bransch, marknadsstrategi Syfte: Syftet med den här studien är att utifrån valda teorier undersöka bemanningsbranschen genom att studera tre bemanningsföretag i Västmanland. Metod: Abduktiv ansats och kvalitativ metod. Tre halvstrukturerade intervjuer har genomförts.  Teoretiska perspektiv: Den teoretiska delen av uppsatsen grundar sig på vetenskapliga artiklar samt böcker inom det studerade området. Empiri: Empirin baseras till största del på de intervjuer som genomfördes med Roger Ragnebrant som är regionschef för Prime i Mälardalen, Sanna Riesten som är platsansvarig på Manpower i Västerås samt Anders Agarsson som är Arenas platschef i Västerås. Slutsatser: Den största utmaningen i bemanningsföretagens omvärld är svängningarna i konjunkturen. En viktig strategi är således att göra sitt företag mindre konjunkturkänsligt. Studien kom fram till att det råder en hård konkurrens på bemanningsmarknaden i Västmanland. Företag måste i sin marknadsstrategi ha en tydlig plan för hur de ska positionera sig bland sina konkurrenter. Kompetensen och relationen med kunderna är ytterst viktiga aspekter när det kommer till att stärka sin marknadsposition. Studien kom vidare fram till att införande av en inträdesbarriär till bemanningsbranschen skulle minska konkurrensen. LAS bidrar till att efterfrågan på bemanningsföretag ökar, vilket skapar möjligheter för bemanningsföretagen att utvecklas. Företagen skiljde sig till viss del åt när det gällde hur de såg på de olika möjligheter som finns på marknaden. De tre bemanningsföretagen har olika marknadspositioner. Prime och Arena skulle behöva marknadsföra sig lokalt i Västmanland i större utsträckning för att stärka sina positioner.

Studien syftar till att undersöka huruvida kvinnliga ledare i mans- respektive kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som manligt eller kvinnligt utifrån modellen “Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”, eller om det finns andra förklaringsmodeller. Studien undersöker särskilt om kvinnliga ledare i mansdominerade branscher beskriver sig anamma en manlig ledarstil. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnliga ledare och grundar sig främst på respondenternas beskrivningar kring sitt ledarskap tillsammans med modellen, ”Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”. Studiens resultat visar att våra respondenter i mansdominerade branscher inte beskriver sig anamma en manlig stil i sitt ledarskap. Den mest betydelsefulla upptäckten är att respondenterna främst beskriver sig ha kvinnliga ledaregenskaper och färre manliga ledaregenskaper oberoende av vilken bransch de arbetar i. Studiens avslutande slutsats är att ledarskapet formas utefter individens personlighet och personliga egenskaper.

Generellt underprissätts aktier vid börsintroduktioner och stiger i värde under första handelsdagen. Aktier underprissätts olika mycket vilket enligt forskning beror på osäkerheten kring det utfärdande bolaget, det vill säga hur riskfylld aktien förväntas bli. Riskfyllda bolag tenderar alltså att underprissätta sina aktier mer för att finna investerare. Olika branscher har olika riskprofiler och företag inom samma bransch tenderar att ha liknande riskkaraktäristika. Med detta som utgångspunkt undersöks hur underprissättning vid börsintroduktioner skiljer sig mellan branscher på OMX Stockholm och Aktietorget, samt hur branschrisk påverkar graden av underprissättning. Risken mäts med beta och standardavvikelse för varje bransch. Hur underprissättningen skiljer sig mellan branscher testas med ett ANOVA-test och sambanden mellan branschrisk och underprissättning testas med korrelationstester och regressionsanalyser. Resultaten visar tydliga skillnader i underprissättning mellan branscher samt svaga tendenser till positiva samband mellan branschrisk och grad av underprissättning. Testerna visar dock inte statistiskt, på en femprocentig signifikansnivå, att detta generellt gäller.

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer.   I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning.   Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar.   Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.

This study intends to gain understanding of male assistant nurses’ experiences of working in a female-dominated industry. The empirical material is based on eight interviews with male assistant nurses working in elderly care. To understand the experiences that have been illustrated we have used Connells (2009) and Hirdmans (2003) gender theories and Alvesson & Billings (2011) theory about the labour markets segregation.   The majority of the male assistant nurses described the career choice as a coincidence, although a number of underlying factors emerged. Such as the social factor and good job opportunities in elderly care. The characteristics that the male assistant nurses believed where required for the job where the ability to empathize and to be calm. They also highlighted the differences they experienced in terms of the characteristics between men and women. The male nurses claimed to possess physical strength and efficiency, while women possess the opposite characteristics. The experiences also illustrated the division of labour that appears in the elderly care, where men are expected to do tasks that are technically, mentally and physically demanding more frequently than female colleagues. The male assistant nurses’ experiences also portrayed prejudices and resistors from female patients when it comes to tasks that include personal hygiene. Some female patients do not want the help from men. The men also pointed out the advantages they experience when it comes to tasks such as cleaning and laundry, privileges they possess due to gender.   The result shows that it appears gender stereotypes regarding the division of labour as portrayed by the male nurse’s experiences. Tasks are often distributed by gender, which leads to a gendered division in the elderly care. This means that the male nurse’s masculinity is maintained even if the elderly care is associated with women. When men enter elderly care a gendered division of labour emerges. There also emerges some sort of balance between acting and behaving masculine due to gender, whilst maintaining female characteristics that the job requires.

<p>Under de senaste åren har egenföretagandet växt markant. Mindre nischade företag konkurrerar på samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vänder sig till en specifik målgrupp. Idag är konkurrens en förutsättning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas därmed genom att uppnå uthålliga konkurrensfördelar.</p><p>För att utmärka sig på en marknad är det viktigt att aktörerna uppnår en uthållig konkurrensfördel. Det innebär att företaget har en affärsstrategi som ger en meningsfull fördel över både existerande och framtida konkurrenter. Differentiering är en viktig strategi för nischade företag och kan tillämpas för att uppnå en konkurrensfördel. En fragmenterad branschstruktur kännetecknas av många små och medelstora företag som har en svag förhandlingsstyrka gentemot sina köpare och leverantörer. Det finns många möjligheter till att skapa konkurrensfördelar men varje fördel är relativt liten. Problematiken med denna typ av branschstruktur ligger i formuleringen av konkurrensstrategier.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur nischade företag inom en fragmenterad bransch formulerar konkurrensstrategier samt om företagen med hjälp av valda konkurrensstrategier lyckas upprätthålla en uthållig konkurrensfördel.  Uppsatsen utgår ifrån fyra teorier: konkurrentanalysmodellen, kriterier för branschfragmentering, kriterier för bemästring av fragmentering och modell över en uthållig konkurrensfördel. Undersökningen är baserad på en kvalitativ och abduktiv flerfallstudie över tre nischade företag verksamma inom samma bransch.</p><p>Resultatet visar att branschen som undersöks är tydligt fragmenterad samt att de valda företagen tillämpar olika typer av bemästringsstrategier. Samtliga företag hävdar dock att de inte tillämpar någon särskild konkurrensstrategi utan utgår ifrån sin egen kompetens som anses vara det viktigaste. Utöver bemästringsstrategier och de strategier som finns formulerade inom modellen över en uthållig konkurrensfördel, finns det därmed ytterligare faktorer som leder till att nischade företag lyckas med sin verksamhet i praktiken.</p>

Under de senaste åren har egenföretagandet växt markant. Mindre nischade företag konkurrerar på samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vänder sig till en specifik målgrupp. Idag är konkurrens en förutsättning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas därmed genom att uppnå uthålliga konkurrensfördelar. För att utmärka sig på en marknad är det viktigt att aktörerna uppnår en uthållig konkurrensfördel. Det innebär att företaget har en affärsstrategi som ger en meningsfull fördel över både existerande och framtida konkurrenter. Differentiering är en viktig strategi för nischade företag och kan tillämpas för att uppnå en konkurrensfördel. En fragmenterad branschstruktur kännetecknas av många små och medelstora företag som har en svag förhandlingsstyrka gentemot sina köpare och leverantörer. Det finns många möjligheter till att skapa konkurrensfördelar men varje fördel är relativt liten. Problematiken med denna typ av branschstruktur ligger i formuleringen av konkurrensstrategier. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur nischade företag inom en fragmenterad bransch formulerar konkurrensstrategier samt om företagen med hjälp av valda konkurrensstrategier lyckas upprätthålla en uthållig konkurrensfördel.  Uppsatsen utgår ifrån fyra teorier: konkurrentanalysmodellen, kriterier för branschfragmentering, kriterier för bemästring av fragmentering och modell över en uthållig konkurrensfördel. Undersökningen är baserad på en kvalitativ och abduktiv flerfallstudie över tre nischade företag verksamma inom samma bransch. Resultatet visar att branschen som undersöks är tydligt fragmenterad samt att de valda företagen tillämpar olika typer av bemästringsstrategier. Samtliga företag hävdar dock att de inte tillämpar någon särskild konkurrensstrategi utan utgår ifrån sin egen kompetens som anses vara det viktigaste. Utöver bemästringsstrategier och de strategier som finns formulerade inom modellen över en uthållig konkurrensfördel, finns det därmed ytterligare faktorer som leder till att nischade företag lyckas med sin verksamhet i praktiken.

Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av. Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 – 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur goodwillposten har utvecklats. Vidare kommer vi även att betrakta vem som är VD på företaget samt vilken revisionsbyrå företaget använder sig utav respektive år. Via affärsvärldens hemsida har vi tagit fram vilken bransch samtliga företag är verksamma inom. Samtliga faktorer har sammanställts samt bearbetats med hjälp av χ2 - test.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omfattande forskningsområde där studier om hur företagens hållbarhetsarbete utförs. Ett område som det går att inrikta sig på, är hållbarhetsarbete inom kontroversiella branscher, där företagen riskerar att få påtryckningar av sina intressenter. Företagen använder intressentdialoger som sin grund för deras hållbarhetsarbete. Problem kan uppstå om intressenterna får en allt för stor påverkan på hållbarhetsarbetet, vilket kan leda till att företagen lägger fokus på att besvara intressenternas kritik istället för att arbeta med verksamhetsutvecklad CSR. CSR-kommunikationens effekt och motiv blir då intressant. Om det skulle visa sig att företagets motiv är att intressenterna kräver hållbarhetsarbete, vad händer då med effekten av deras hållbarhetsarbete? Studien försöker att ta reda på vad ett intressentdrivet hållbarhetsarbete får för effekt. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken påverkan och inflytande intressenterna har på hållbarhetsarbetet inom kontroversiella branscher, det vill säga om hållbarhetsarbetet förändras på grund av påtryckningar från intressenterna. Studiens upplägg var att analysera två statliga företag då det finns mycket lättillgänglig information att hämta in vilket leder till ett bättre och mer rättvist empiriunderlag. Intervjuer med anställda inom företaget och utomstående intressenter gjordes och även rapportgranskningar angående företagens hållbara verksamhet hämtades in från granskningsorganisationer. Teorin som användes kopplades till empirin för att analysera hållbarhetsarbetet utifrån modellen Corporate Social Performance och en tilläggande analys utifrån intressentmodellen. Analysen kom fram till att företag inom kontroversiella branscher arbetar med CSR på grund av att de har ett samhällsansvar. Intressenterna påverkar hållbarhetsarbetet genom att anmärka vad de anser är rätt och fel och företagen bestämmer utifrån detta om de vill ta till sig det eller inte. Det framkom även att företagen fortfarande hade mycket att arbeta med och studien visade på en stor utvecklingspotential gällande deras hållbarhetsarbete och CSR-praktik. Slutligen kom studien fram till att företag inom kontroversiella branscher har två vägar att gå. Företaget kan välja att arbeta med managementstrategier för att hantera det intressenterna vill ha. Den strategin ger ett sämre hållbarhetsarbete, då det kännetecknas av kortsiktiga lösningar. Den mer ansvarsfulla strategin är att samspråka med intressenterna och att ge intressenterna en möjlighet att påverka hållbarhetsredovisningen tillsammans med företaget. Ett närmare samarbete där en diskussion och en direkt dialog kan föras mellan CSR-ansvariga på företagen och intressenterna, för att framställa långsiktiga planeringar. Det krävs samtidigt att företagen själva, utifrån sin egen verksamhet, definierar CSR.

Att spela på internet är ett självklart nöje för många medan för andra så uppgår nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och välbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet är därför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstås i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frågor: Hur kan legitimitet förstås i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-åtgärder på spelbranschen? Hur upplevs CSR-åtgärder fungera som ett verktyg för att uppnå legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn på CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer på kontroversiella branscher måste arbeta hårdare för att framstå som legitima i intressenternas ögon. CSR-åtgärder som låg närmare organisationens kärnverksamhet har i studien visat sig ha en starkare koppling till intressenternas syn på legitimitet. Sammanfattningsvis förstås legitimitet på kontroversiella branscher som beroende av intressenternas syn, uppfattning och förväntningar på en organisation. Legitimitet är även beroende av den kontext inom vilken organisationen verkar.