Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.

Indikatorer har blivit ett effektivt hjälpmedel för företag att mäta hållbarheten av verksamheten och presentera företagens arbete inom ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Därmed har denna studie utformats med syftet att kartlägga vilka sociala och miljömässiga indikatorer, samt antal, som företag på Stockholmbörsen valt att rapportera. Vidare är syftet att undersöka huruvida faktorer som företagsstorlek och bransch har påverkan på antalet och typen av indikatorer som nämns i företagens rapporter. Denna studie klassificeras som dokumentstudie och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Populationen utgörs av 76 företag som är listade på Nasdaq OMX Stockholm som rapporterar utifrån ramverket GRI. Insamlingen av data har skett utifrån företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Deskriptiva analyser har tillämpats för att undersöka mängden och frekvensen av rapporterade indikatorer. Regressionsanalyser har genomförts i programmet SPSS för att se om det förekommer några samband mellan antal indikatorer och faktorerna företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studiens resultat presenteras i tabeller och under analysen har resultaten jämförts mot både den praktiska och teoretiska referensramen samt mot tidigare forskning. Studiens resultat visade en stor spridning gällande antal indikatorer som företagen väljer att rapportera samt att fler sociala indikatorer rapporterats än miljömässiga. Dessutom visade regressionsanalysen ett samband mellan antal indikatorer som företagen rapporterar och branschtillhörighet. Branscherna basmaterial och konsumtion rapporterar flest indikatorer medan finans- och sjukvårdsbranscherna rapporterar minst antal. Det erhölls inget positivt samband mellan företagsstorlek och antalet indikatorer.  Eftersom denna studie endast innefattar svenska företag och ser till ett år vore det av intresse att jämföra mängden indikatorer som rapporteras mellan olika länder samt att se eventuell förändring av hållbarhetsrapportering över en längre tid. / Indicators have been an efficient tool for companies to measure the sustainability of the business and present their work within economy, environmental and social questions. Therefore, this study has been designed with the aim to identify the type and quantity of social and environmental indicators reported by companies on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the purpose is to examine whether factors such as company size and industry type have an impact on the number and type of indicators mentioned in the companies' reports. This study is classified as a document study and applies a quantitative method and a deductive research approach. The population consists of 76 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which reports are based on the GRI framework. The collection of data was based on the company's annual report and sustainability reports. Descriptive analyzes were applied to investigate the amount and frequency of reported indicators. Regression analysis was conducted in the SPSS program to see if there is any correlation between the number of indicators and factors as company size and industry type. The study results are presented in tables and the analysis results have been compared with both the practical and the theoretical framework and the previous research. The result that emerged from the study showed that more social indicators are reported than environmental indicators and there is big variation when it comes to the number of indicators that companies choose to report. In addition, regression analysis showed a positive correlation between the number of indicators which companies report, and industry type. Industries like basic materials and consumption report the most indicators while the financial and healthcare industries reported the fewest. The study showed no positive correlation between company size and the number of indicators. Because this study is only performed on Swedish companies and is specified on one year, it would be of interest to compare the number of indicators reported between countries and to see change in sustainability reporting over time.

Studiens syfte är att undersöka sambandet gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien tar även hänsyn till branschspecifika faktorer, vilket tidigare forskning saknat. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ forskningsmetod använts. Den teoretiska referensramen består av institutionell teori, legitimitetsteori och intressentteori, vilket hypoteserna formulerats utifrån. Studien analyserar hur omfattningen på hållbarhetsredovisningar år 2013 påverkat företagens finansiella lönsamhet år 2014. Företagens finansiella lönsamhet mäts med nyckeltalen ROE och ROA. Studien använde sig utav en regressionsanalys, där de oberoende variablerna var företagens bransch, företagens ålder, balanslikviditet, omsättning samt CSR antal ord. Det empiriska resultatet påvisade att det inte förekom något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien visade heller inget samband gällande företagens bransch och dess påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studiens frågeställning besvaras således med att det inte finns något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Slutsatsen stöds även av studiens kontrollvariabler, företagens ålder, balanslikviditet samt omsättning. Resultatet talar för att vid en regressionsanalys av ROE och ROA skall ingen av de valda variablerna inkluderas i modellen. Resultat skall tolkas med försiktighet. Studien analyserade sambandet under en kort tidsperiod vilket leder till att studien brister i den långsiktiga aspekten. / This study’s purpose is to explore the connection regarding sustainability reports and its effect on corporate financial profitability. This study also takes into account industry-specific factors, which previous research are lacking. A quantitative research method has been used. The theoretical framework is based on institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory, which the hypotheses are founded from. The study analyzes the extent of sustainability reports in 2013 and how it affected the financial profitability in 2014. Financial profitability is measured with the indicators ROE and ROA. The study uses a regression analysis, where the independent variables are the business industry, corporate age, balance sheet liquidity, turnover and CSR number of words. The empirical result indicated that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. The study didn’t either show a connection regarding the company’s industry and its effect on profitability. The study’s research question is therefore answered with that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. This conclusion is also supported by the study’s control variable, corporate age, balance sheet liquidity and turnover. The result regarding ROE and ROA indicates that none of the variables should be included. The result should be interpreted with caution. The study analyzes the connection in a short period of time, which leads to the lacking of a long-turn aspect.

Bakgrund: I dagens kunskapsbaserade ekonomi är de mänskliga resurserna en viktig tillgång för att öka konkurrensfördelarna och för att få ett försprång på marknaden. Talent Management är ett koncept som handlar om att attrahera, utveckla och behålla talanger, och som anses vara konceptet som underlättar arbetet med vad som efterfrågas på marknaden. Tidigare forskning visar på att tvetydigheten kring begreppet talang gör det svårt för företag av avgöra vad som ska hanteras samt att det inte finns ett bästa sätt att utforma Talent Management arbetet. Tillverkningsindustrin utgör en viktig del av svensk ekonomi och undergår en teknisk utveckling, vilken gör att arbetet med talanger är extra viktigt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag inom tillverkningsindustrin arbetar med Talent Management samt öka förståelsen för vad som format företagens arbetssätt. Metod: Med en deduktiv ansats har tidigare teorier analyserats mot studiens insamlade empiriska material. Bolander m.fl. (2017) fyra förhållningssätt till Talent Management har använts för att kartlägga hur företagen arbetar med konceptet. Strategilitteratur samt nyinstitutionell teori har använts för att få en djupare förståelse kring vad som format företagens arbetssätt. En fallstudie genomfördes i tillverkningsindustrin, och för att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer med åtta respondenter inom tre olika tillverkningsindustrier genomförts. Resultat: Studiens resultat visar att tillverkningsindustrin huvudsakligen arbetar utefter ett humanistiskt förhållningssätt, där utveckling är nyckelpraxis. Talang anses vara utvecklingsbar vilket korrelerar med förhållningssättet. Det visar också tendenser av de exkluderande förhållningssätten då alla indivder inte får ta del av talangprogammen. Medarbetarna ges även en viss autonomitet för sin egen utveckling, vilket visar drag av det entreprenöriella förhållningsssättet. Resultatet visar följdakligen att samtliga studerade företag vill vara attraktiva arbetsgivare, men erbjuder samtidigt liknande möjligheter, vilket gör att de inte är särskilt strategiska i hanteringen av talanger. De använder således inte Talent Management arbetet inom affärsstrategin. / Background: In today's knowledge-based economy, the human capital is an important asset to increase an organisation’s competitive advantage and to gain an edge in the market. Talent Management is a concept about attracting, developing and retaining talents, and is considered to be the concept that facilitates the work on what is demanded in the market. Previous research shows that the ambiguity surrounding the concept of talent, makes it difficult for companies to decide what to handle, and that there is no ‘best practice’ to design the work. The manufacturing industry is an important part of the Swedish economy and is currently undergoing a technological development, which makes work with talented people even more important. Purpose: The purpose of this paper is to examine how companies in the manufacturing industry work with Talent Management, and to develop a deeper understanding of what have shaped the organisations’ working methods. Methodology: With a deductive approach, previous theories have been analysed with the study’s collected empirical data. Bolander et al. (2017) four types of Talent Management have been used to map how organisations’ work with the concept. Strategy literature as well as neoinstitutional theory have been used to gain a deeper understanding of what have shaped the way the organisations work. A case study in the manufacturing industry was conducted, and to answer the purpose of this paper, qualitative interviews were conducted with eight organisational representatives in three different organisations. Findings: The study’s results show that the manufacturing industry works according to a humanistic type, where development is a key practice. Talent is considered to be acquired, which correlates with the humanistic type. The results also shows tendencies of the exclusive types, where not all individuals may participate in the different talent programs. Employees are also given some autonomy for their development, which shows features of the entrepreneurial type. The result further shows that all studied organisations want to be attractive employers, but at the same time they offer similar opportunities, which implies that they are not very strategic in managing talent. Thus, the Talent Management work do not cooperate within the business strategy.

Det är dominans av män på ledande positioner i organisationer och på arbetsplatser. Det sägs bero på att de egenskaper som anses manliga enligt normen också tycks vara dem som är bättre lämpade för ledarskap. De enligt normen kvinnliga egenskaperna anses inte vara lika passande utan snarare exempel på det som inte eftertraktas hos en ledare (Powell, 2011, s. 3). Denna studie undersöker mäns perceptioner av kvinnliga ledaregenskaper. För att utföra studien och besvara syftet skapades frågeställningarna: ”Stämmer mäns, verksamma inom byggbranschen, perceptioner överens med stereotypen för kvinnliga ledaregenskaper? “ och “Skiljer sig perceptionerna beroende på ifall männen haft en kvinnlig respektive manlig ledare?” Könsstereotyper skapar psykologiska hinder för kvinnor att ta sig upp på ledande positioner. Detta leder till att kvinnor inte tror på att de kan nå dessa positioner (Wynn, 2017, s. 646; Leicht et. al., 2017). Överlag har kvinnor svårare att nå dessa positioner, detta faktum gäller även om de psykologiska hindren bortses från. Detta fenomen kallas för ”glastaket” och innebär att det finns en viss gräns gällande hur högt upp kvinnor kan klättra i hierarkin. Ett annat hinder som även kommer diskuteras är Queen-B fenomenet. Det innebär att kvinnor som lyckats komma förbi glastaket distanserar sig från och förminskar andra kvinnor för att kunna bibehålla sin position högst upp på företagsstegen. Empiriinsamlingen genomfördes med strukturerade intervjuer där respondenterna är män verksamma för kvinnliga respektive manliga ledare, samt kvinnor på ledande position på tre byggföretag belägna och verksamma inom Stockholms län. Resultatet som studien genererar är att erfarenhet grundar individers personliga perceptioner, medan ingen erfarenhet tyder på att individer förlitar sig på omgivningens uppfattningar och normer. Empirin lutar åt att män med kvinnliga ledares perceptioner om kvinnliga ledaregenskaper avviker från stereotyperna, medan män med manliga ledares perceptioner stämmer överens med dessa.

Bakgrund: Miljöfrågan blir allt mer komplex för företagen att ta sig an själva. Det blir viktigare att samarbeta med konkurrenter för att uppnå miljömässig hållbarhet. Tidigare forskning har visat att samarbeten med konkurrenter kan ha en positiv inverkan på vissa områden. Tidigare forskning indikerar på att det råder en brist på studier som adresserar samarbeten mellan konkurrenter inom hållbarhet. Därmed har vi valt öka förståelse för branschsamarbeten genom att studera implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Syfte: Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet. Det görs genom att studera implementeringen för digitaliseringskonsultbranschen i medverkande företag. Metod: Den här studien är en kvalitativ instrumentell fallstudie med hermeneutisk inriktning och iterativ ansats. Empirisk datainsamling har skett genom fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika företag som medverkar i färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Slutsats: Studien resulterar i att tolkningen av färdplanens syfte visar att översättningen har en roll i implementeringen från branschnivå till företagsnivå. Vidare indikerar studien på att implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen speglas till olika grad i de studerade dimensionerna målsättning, kommunikation och lärande och att det skiljer sig åt mellan företagen. Studien mynnar ut i en slutsats som menar att färdplanen kan ses som en vägledning snarare än en strikt plan. / Background: The environmental issue is getting more complex for companies to tackle on their own. The importance of collaborating with competitors to achieve environmental sustainability is increasing. Previous research has shown that collaborating with competitors has a positive influence in certain areas. Previous research indicates a lack of studies that address collaboration with competitors in sustainability. Thus, the focus of this study is to increase understanding for industry-wide collaboration by studying the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding for industry cooperation for environmental sustainability. In order to do so the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry in the participating companies is being studied. Method: This study is a qualitative instrumental case study with a hermeneutical perspective and an iterative approach. Empirical data has been collected from four semi structured interviews with respondents from different companies that participates in the roadmap for the digitalisation consultancy industry. Conclusion: The study concludes that the interpretation of the purpose of the roadmap shows that the translation has a role in the implementation from industry-level to corporate- level. Furthermore, the study indicates that the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry reflects in the studied dimensions goal setting, communication and learning to a certain degree and that it differs between the companies. Thus, the study shows that the roadmap can be viewed as a guideline rather than a strict plan.

Studien består av en jämförelse av det traditionella arbetssättet,vattenfallsmodellen, och den agila modellen. Studiens fokus ligger påatt undersöka skillnaderna som finns mellan modellerna när detkommer till kravhanteringen och hur man arbetar med att uppfyllakraven. Fokus ligger också på att undersöka varför vissa projektföredrar att arbeta efter vattenfallsmodellen, istället för att använda denagila modellen.Undersökningen består av en litteraturförstudie och semistruktureradeintervjuer med personer som har erfarenhet av båda modellerna.Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna sammanställs ochjämförs med resultatet från undersökningen, detta för att kunna besvarafrågeställningarna.Resultatet visar att de skiljer sig markant i kravhanteringen och hur manarbetar med att uppfylla kraven i det olika modellerna.Detta bidrar till att det skiljer sig mycket vilken modell som föredras.Ett exempel som kom fram under intervjuerna är att inom vissa delar avmedicinbranschen så krävs det ett omfattade förarbete då det är olikalagar i olika länder.Det visa sig att statliga och privata verksamheter inte spelar in i valet avmodell utan att det som avgör vilken modell som föredras är vilken typav projekt. Vilken typ av miljö som projektet utförs i spelar också en storroll.Vattenfallsmodellen föredras i projekt som styrs av lagar och regelverkeller om det är väldigt specifika krav. Agila modellen föredras då det ärfriare projekt där lagar och regler inte måste tas i hänsyn på samma sätt. / The study consists of a comparison on the traditional way of working,the waterfall model, and the agile model. The focus of the study is toexamine the differences that exist between the models when it comes torequirements management and how to work to meet the requirements.The focus will also be on examine why some projects prefer to workaccording to the waterfall model, instead of switching to the agilemodel.The survey consists of a literature pre-study and semi-structuredinterviews with people who have experience of both models. The resultsthat where collected from the semi-structured interviews have beencompiled and compared whit the results which were collected from thesurvey in order to be able to answer the questions.The results show that they differ markedly in the requirementsmanagement and how to work with meeting the requirements in thedifferent models. This contributes to the fact that there is a lot ofdifference in which model that is preferred. An example that emergedduring the interviews was that in certain parts of the medical industry,extensive preparatory work is required as there are different laws indifferent countries.It turned out that government and private activities do not play a role inthe choice of model, but that what determines which model is preferredis the type of project. The type of environment in which the projectconsists also plays a major role.The waterfall model will be preferred in projects governed by laws andregulations or if there are very specific requirements. The agile model ispreferred when the projects is freer and where laws and regulations donot have to be taken into account in the same way.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar. / The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.

Bakgrund. Mindre än 10% av de arbetande inom byggbranschen i Sverige är kvinnor. Branschen är en typisk mansdominerad bransch där kvinnor ofta möter barriärer i sitt arbete. Samtidigt är jämställdhet en bidragande faktor till ett företags prestation tack vare att de olika könen bidrar med olika kunskaper. Herzbergs arbetsmotivationsteori är vanligt förekommande i forskningsstudier för att identifiera motiverande faktorer. Vad motiverar de kvinnor som faktiskt verkar inom byggbranschen? Denna studie applicerar Herzbergs arbetsmotivationsteori för att utreda detta. Syfte. Syftet för studien ämnar till att utreda faktorer som motiverar kvinnliga arbetsledare i en mansdominerad bransch. Detta för att identifiera motiverande faktorer som på sikt kan bidra till att öka andelen kvinnor inom branschen. Studien ämnar även att utreda hur de kvinnliga arbetsledarna upplever vanligt förekomna barriärer kopplade till byggbranschen. Kvinnornas upplevelser av motivation och barriärer studeras i relation till hur detta uppfattas av manliga arbetsledare. En förståelse av hur de manliga arbetsledarna uppfattar sina kvinnliga kollegor kan förhoppningsvis bidra till att behålla kvinnorna i byggbranschen, detta genom en ökad förståelse för hur kvinnorna upplever arbetsplatsen. Metod. Två enkätundersökningar har distribuerats till alla kvinnliga samt manliga arbetsledare inom ett företag i svenska byggbranschen. Undersökningen bygger på tidigare studier, vilka använde sig av Herzbergs arbetsmotivationsteori i byggbranschen. Enkäterna distribuerades till 128st kvinnliga arbetsledare och 617st manliga arbetsledare i ett stort byggföretag i Sverige. Efter bortfallsanalys erhölls ett underlag på 120st arbetsledare vilket statistiska analyser utfördes på i SPSS. De statistiska testerna som utfördes var paired sample t-test, independent sample t-test samt ett oberoende Mann-Whitney U-test. Resultat. Studiens resultat påvisar att kvinnliga arbetsledare motiveras i större utsträckning av motivationsfaktorer relativt hygienfaktorer. Vidare identifieras att det finns en skillnad i upplevd och uppfattad motivation mellan kvinnliga och manliga arbetsledare. Vid analys av vanligt förekomna barriärer i byggbranschen visade resultatet på att det åter igen finns en skillnad mellan uppfattning och upplevelse av barriärerna. Slutsatser. Kvinnliga arbetsledare motiveras främst av motivationsfaktorer, vilket manliga arbetsledare inte uppfattat att de kvinnliga arbetsledarna motiveras av i samma utsträckning. Fokus bör läggas på motivationsfaktorer för att motivera de kvinnliga arbetsledarna i sitt arbete. En konsekvens av fel motivationsfaktorer kan leda till att förväntad effekt uteblir, d.v.s. individen motiveras inte. Barriärer kopplade till byggbranschen upplevs inte i den utsträckning tidigare forskning visat på, dock visar denna studies resultat att de kvinnliga arbetsledarna upplever barriärerna till viss del fortfarande. / Background. Less than 10% of the active workers within the construction industry in Sweden are women. The construction industry is a typical male dominated industry where women often face barriers in their daily work life. At the same time, gender equality is a contributing factor for a company’s performance thanks to man and women different knowledge. Herzberg’s two- factor theory is common in research studies to identify factors that motivates. What motivates women to work within the construction industry? This study will apply Herzberg’s two-factor theory to investigate that. Objectives. The purpose of this study is to investigate factors that motivates female team leaders in a male dominated industry. By identifying motivation factors, the purpose in the long run is to contribute to that the part with women in the construction industry will increase. The purpose of this study is as well to identify how the female team leaders’ experiences barriers related to the construction industry. By identify how the female team leaders experience motivation and barriers, this will be set in relation to how these factors are perceived by male team leaders. An understanding of how the male team leaders perceive their female colleges will hopefully contribute to the females remaining in the construction industry, this by a greater understanding of how the female team leaders experiences their workplace. Methods. Two surveys were distributed to all the female and male team leaders within a Swedish construction company. The survey is constructed from two previous studies which applied Herzbergs two-factor theory within the construction industry. The surveys where distributed to 128 female team leaders and 617 male team leaders in a big construction company in Sweden. After the response analysis 120 female and male responses remained for the statistical analysis in SPSS. The statistical tests were paired sample t-test, independent sample t-test and an independent Mann-Whitney U-test. Results. The study's results show that female team leaders are motivated to a greater extent by motivational factors relative to hygiene factors. Furthermore, it is identified that there is a difference in experienced and perceived motivation between female and male team leaders. When analyzing commonly encountered barriers in the construction industry, the results showed that again there is a difference between perception and experience of the barriers.  Conclusions. Female team leaders are motivated primarily by motivational factors, which male team leaders do not perceive that female team leaders are motivated by to the same extent. The focus should be on motivational factors to motivate the female team leaders in their work. A consequence of the wrong motivational factors can lead to the expected effect not being fulfilled, i.e. the individual is not motivated. Barriers linked to the construction industry are not experienced to the extent that previous research has shown, thou this study indicates that the barriers are in some extent still experienced by the female team leaders.

Bakgrund   Bakgrunden ger uppsatsen en kort förklaring till vad risk är, vilka faktorer som bidragit till att riskrapportering blivit en viktig del av svenska företags årsredovisningar samt vilka riktlinjer som finns vid framtagande av risker. Syfte  Studiens syfte är att undersöka huruvida ett företags storlek påverkar hur många riskkategorier företag behandlar i sin årsredovisning. Dessutom syftar studien till att undersöka om företagens bransch påverkar hur många risker som tas upp i årsredovisningen. Vårt bidrag till forskningen är att se om storlek samt bransch kan förklara hur många riskkategorier som tas upp i årsredovisningen. Metod  Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där två hypoteser formats med hjälp av tidigare forskning. Studien använder sig av en innehållsanalys på 100 stycken börsnoterade företag. Den insamlade empirin kommer från respektive företags riskavsnitt i deras årsredovisning. Materialet har sedan kodats om i SPSS till olika variabler där studien sedan använder sig av en multivariat regressionsanalys för att få fram statistiska resultat.  Slutsats  Studien visar att storleken på företaget har betydelse för hur många riskkategorier företagen redovisar i sina riskavsnitt, större företag involverar generellt sett fler riskkategorier än mindre företag. Likaså visar studien att företagens bransch påverkar till viss del vilka olika riskkategorier som involveras i årsredovisningen. / Background The background gives the paper a short explanation as to what a risk is, what factors have contributed to risk disclosures becoming an essential part of annual reports and what guidelines are in place for risk reporting. Purpose The study aims to investigate whether company size affects how many risk categories a company discloses in the annual report. Furthermore the study also aims to investigate whether the industry type of a company affects the amount of risk categories disclosed in the annual report.   Method  The study uses a quantity based research strategy with a deductive approach where two hypotheses are formed based on prior scientific findings. The study uses content analysis which includes 100 listed companies. The empiric data is collected from each company’s risk section in their annual report. The material was later coded in SPSS to their different variables where the study uses a multiple regression analysis to collect statistical results Conclusion Our study shows that the company's size is related to how many risk categories companies disclose in their annual report, larger companies generally involve more risk categories than smaller companies. Furthermore the study concludes that a company’s industry in certain cases affects the amount of risk categories that is incorporated in the annual report.