Bakgrund: Den svenska vården är, trots det till synes jämställda samhället, starkt könssegregerad och manliga medarbetare lyser med sin frånvaro. För att motverka rådande personalbrist i vården som ett resultat av hög arbetsbelastning och ohållbara arbetsförhållanden krävs stora insatser för att åstadkomma en attraktiv arbetsplats för samtliga potentiella medarbetare, kvinnor som män.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva jämställdhetsarbetet inom vård och omsorg i en kommunal verksamhet i Skaraborg samt beskriva hur ökad jämställdhet och en jämnare könsfördelning kan förbättra vårdens arbetsförhållanden. Metod: Genom en induktiv forskningsansats har en kvalitativ fallstudie genomförts där empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer samt organisationsdokument. Empirin har tolkats och analyseratsmed hjälp av en tematisk analys där tre huvudteman; organisationen idag, ledarskap och rekryteringhar identifierats för att beskriva hur organisationen arbetar med jämställdhetsfrågor och vad en jämnare könsfördelning skulle kunna innebära. Slutsats: Studiens resultat belyser brister och utvecklingsmöjligheter inom organisationens jämställdhetsarbete, framför allt gällande den ojämna könsfördelningen som råder i vårdenheterna. Samtidigt visar studien på att en jämnare könsfördelning genererar positiva effekter för hela organisationen. Studien resulterar i fyra praktiska åtgärdsförslag som genom implementering eventuellt skulle kunna resultera i en ökad personalstyrka, jämnare könsfördelning och bättre arbetsförhållanden. Förslagen lyder; att implementera ett strategiskt och systematiskt jämställdhetsarbete, att medvetandegöra enhetschefer kring betydelsen av målgruppsanpassade jobbannonser, att utnyttja både formell och informell kompetens samt att införa administrativt chefsstöd för att öka förutsättningarna för ett framgångsrikt ledarskap. / Background: Despite the seemingly equal society, Swedish care is strongly gender-segregated and the lack of male employees is clear. To counter staff shortages as a result of high workloads and unsustainable working conditions, major efforts are required to make the healthcare more attractive to all potential employees, both women and men. Purpose: The purpose of the study is to describe the work with gender equality within the healthcare of a municipality in Skaraborg and to describe how increased equality and a more even gender distribution can improve the working conditions in healthcare. Method: Through an inductive research approach, a qualitative case study has been used to collectempirical evidence via semi-structured interviews and organizational documents. The empirical datahas been interpreted and analyzed using a thematic analysis where three main themes; the organization today, leadership and recruitment have been identified to describe how the organization works with equality issues and what a more even gender distribution could result in. Conclusion: The study's results highlight shortcomings and development opportunities within the organization's gender equality work, above all regarding the uneven gender distribution that prevails in the healthcare units. At the same time, the study shows that a more even gender distribution generates positive effects for the entire organization. The study results in four practical action proposals which, through implementation, possibly could result in an increased workforce, more even gender distribution and better working conditions. The proposals are as following; to implement strategic and systematic gender equality work, to make first line managers aware of the importance of target group-adapted job advertisements, to utilize both formal and informal competence and to introduce administrative managerial support to increase the conditions for successful leadership.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.