Det är dominans av män på ledande positioner i organisationer och på arbetsplatser. Det sägs bero på att de egenskaper som anses manliga enligt normen också tycks vara dem som är bättre lämpade för ledarskap. De enligt normen kvinnliga egenskaperna anses inte vara lika passande utan snarare exempel på det som inte eftertraktas hos en ledare (Powell, 2011, s. 3). Denna studie undersöker mäns perceptioner av kvinnliga ledaregenskaper. För att utföra studien och besvara syftet skapades frågeställningarna: ”Stämmer mäns, verksamma inom byggbranschen, perceptioner överens med stereotypen för kvinnliga ledaregenskaper? “ och “Skiljer sig perceptionerna beroende på ifall männen haft en kvinnlig respektive manlig ledare?” Könsstereotyper skapar psykologiska hinder för kvinnor att ta sig upp på ledande positioner. Detta leder till att kvinnor inte tror på att de kan nå dessa positioner (Wynn, 2017, s. 646; Leicht et. al., 2017). Överlag har kvinnor svårare att nå dessa positioner, detta faktum gäller även om de psykologiska hindren bortses från. Detta fenomen kallas för ”glastaket” och innebär att det finns en viss gräns gällande hur högt upp kvinnor kan klättra i hierarkin. Ett annat hinder som även kommer diskuteras är Queen-B fenomenet. Det innebär att kvinnor som lyckats komma förbi glastaket distanserar sig från och förminskar andra kvinnor för att kunna bibehålla sin position högst upp på företagsstegen. Empiriinsamlingen genomfördes med strukturerade intervjuer där respondenterna är män verksamma för kvinnliga respektive manliga ledare, samt kvinnor på ledande position på tre byggföretag belägna och verksamma inom Stockholms län. Resultatet som studien genererar är att erfarenhet grundar individers personliga perceptioner, medan ingen erfarenhet tyder på att individer förlitar sig på omgivningens uppfattningar och normer. Empirin lutar åt att män med kvinnliga ledares perceptioner om kvinnliga ledaregenskaper avviker från stereotyperna, medan män med manliga ledares perceptioner stämmer överens med dessa.