This sociological study discusses the topics perceptions, organizations and social relations and has its base in the context of female managers within elderly care. The study is written in the field of human resources and the purpose is to contribute to the understanding of how social and organizational relations shape female managers’ perceptions of their situation.         When collecting data, a qualitative method containing semi-structured interviews was used and documents were gathered. The result was analyzed with Skegg’s theory about social class which includes concepts like respectability and disidentification. Skegg’s takes inspiration from Bourdieu and the capital theory, whereon we also find concepts like social- and cultural capital, valid for this study.         The study shows that the structure of the organization together with the social relations within it, affect managers to distance themselves from the employees with whom they used to be in the same social class. There are several examples that originate and make the distance clear, mainly the fact that there are large difficulties with communication between the managers and their employees, but also the fact that the managers agree on that you shouldn’t be friends privately with your employees.         The distance which is negotiated between the manager and her staff serves to bolster and protect the respect and respectability that comes with her relocation in social space.

Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.

<p><p>Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.</p></p>

Det är dominans av män på ledande positioner i organisationer och på arbetsplatser. Det sägs bero på att de egenskaper som anses manliga enligt normen också tycks vara dem som är bättre lämpade för ledarskap. De enligt normen kvinnliga egenskaperna anses inte vara lika passande utan snarare exempel på det som inte eftertraktas hos en ledare (Powell, 2011, s. 3). Denna studie undersöker mäns perceptioner av kvinnliga ledaregenskaper. För att utföra studien och besvara syftet skapades frågeställningarna: ”Stämmer mäns, verksamma inom byggbranschen, perceptioner överens med stereotypen för kvinnliga ledaregenskaper? “ och “Skiljer sig perceptionerna beroende på ifall männen haft en kvinnlig respektive manlig ledare?” Könsstereotyper skapar psykologiska hinder för kvinnor att ta sig upp på ledande positioner. Detta leder till att kvinnor inte tror på att de kan nå dessa positioner (Wynn, 2017, s. 646; Leicht et. al., 2017). Överlag har kvinnor svårare att nå dessa positioner, detta faktum gäller även om de psykologiska hindren bortses från. Detta fenomen kallas för ”glastaket” och innebär att det finns en viss gräns gällande hur högt upp kvinnor kan klättra i hierarkin. Ett annat hinder som även kommer diskuteras är Queen-B fenomenet. Det innebär att kvinnor som lyckats komma förbi glastaket distanserar sig från och förminskar andra kvinnor för att kunna bibehålla sin position högst upp på företagsstegen. Empiriinsamlingen genomfördes med strukturerade intervjuer där respondenterna är män verksamma för kvinnliga respektive manliga ledare, samt kvinnor på ledande position på tre byggföretag belägna och verksamma inom Stockholms län. Resultatet som studien genererar är att erfarenhet grundar individers personliga perceptioner, medan ingen erfarenhet tyder på att individer förlitar sig på omgivningens uppfattningar och normer. Empirin lutar åt att män med kvinnliga ledares perceptioner om kvinnliga ledaregenskaper avviker från stereotyperna, medan män med manliga ledares perceptioner stämmer överens med dessa.

Background: Demands to be cared for and die at home are increasing nowadays. The holistic approach of palliative care is to emphasize on alleviating physical and psychological distresses and psychosocial support to patients and their families. The nurses have a significant role in promoting palliative care as guidelines of The National Board of Health and Welfare and The World Health Organization (WHO). Aim: To describe nurses' experiences and perceptions in providing palliative care to adult patients at home. Method: A general literature review of ten scientific articles were retrieved from CINAHL and MEDLINE. The collected data were analysed systematically before processing into the result. Results: Three themes and seven subthemes are identified. Three themes describe: supporting patients and their families, improving work efficiency and organizational factors. Seven subthemes present nurses’ experiences in handling psychosocial and emotional issues, strengthen empowerment, building relationships, interprofessional collaboration, self-development, workload and lack of time, and organization support. Conclusion: The results indicate the importance of increasing knowledge and skills in providing the holistic palliative home care for patients and their families. Organizations' supports and effective interprofessional collaboration are fundamental attributions in promoting adequate palliative care. / Bakgrund: Allt fler väljer att vårdas och dö hemma vilket medför ett ökande palliativt vårdbehov i hemmet. Holistiskt förhållningsätt av palliativ sjukvård fokuserar på att lindra fysiskt, psykiskt symtom och existentiellt stöd till patienter och deras familjer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja palliativ omvårdnaden utifrån vägledningen av Socialstyrelsens och Världshälsoorganisationen (WHO). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av palliativ vård av vuxna patienter i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie genomfördes på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Insamlad data analyserades systematiskt innan de bearbetades för resultaten. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman har identifierats. De tre huvudteman beskriver upplevelser av: stöd till patienter och deras familjer, förbättring av arbetseffektiviteten och organisationsfaktorer. De sju underteman beskriver hur sjuksköterskor hanterar psykosociala och emotionella frågor, förstärkande av empowerment, hur man bygger upp en vårdrelation, interprofessionellt samarbete, självutveckling, arbetsbelastning och tidsbrist samt organisationsstöd. Slutsats: Resultaten pekar på angelägenheten i att förbättra vårdpersonalens kunskap och färdigheter i att sörja för holistiskt palliativ hemsjukvård av patienter och deras familjer. Organisationsstöd och goda interprofessionella samarbeten är en förutsättning för att förbättra kvaliteten i den palliativa sjukvården.