1 |
Emergency Nurses' Perception of Department Design as an Obstacle to End-of-Life CareRasmussen, Ryan Jay 15 July 2011 (has links) (PDF)
Introduction: Of the 119.2 million visits to the emergency department (ED) in 2006, it was estimated that about 249,000 visits resulted in the patient dying or being pronounced dead on arrival. In two national studies of emergency nurses' perceptions of end-of-life (EOL) care, ED design was identified as a large and frequent obstacle to providing EOL care. The purpose of this study was to determine the impact of ED design on EOL care as perceived by emergency nurses.
Methods: A national, geographically dispersed, random sample of 500 members of the Emergency Nurses Association were sent a 25-item questionnaire regarding ED design as it impacts EOL care. Inclusion criteria were nurses who could read English, worked in an emergency department, and had cared for at least one patient at the EOL. Descriptive statistics were calculated for the Likert-type and demographic items. Open-ended questions were analyzed using content analysis.
Results: After two mailings yielding 198 usable responses, nurses did not report ED design to be as large an obstacle to EOL care as previous studies had suggested. Nurses did report the ED design helped EOL care at a greater rate than it obstructed EOL care. Nurses also believed they had little input into unit design or layout changes. The most common request for design change was private places for family members to grieve. Thirteen nurses also responded with an optional drawing of suggested emergency department designs.
Discussion: Overall, nurses reported some dissatisfaction with ED design, but also believed they had little to no input in unit design improvement. Improvements to EOL care might be achieved if ED design suggestions from emergency nurses were considered by committees that oversee remodeling and construction of emergency departments. Further research is needed to determine the impact of ED design on EOL care in the emergency department.
|
2 |
Sjuksköterskors uppfattning om arbetet med den äldre personens resurser : En fenomenografisk studie / Registered nurses perception of the work with the older persons assetsBjörk, Veronica, Ingvarsson, Anngela January 2019 (has links)
Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan för äldre personer ge en upplevelse av minskad autonomi, och förlust av förmågor/funktioner. Den äldre personen efterfrågar att få bli sedd av sjuksköterskan som autonom person och utifrån deras resurser Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: Metoden är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdavdelning beskrevs i en övergripande kategori och med fyra kategorier. Den övergripande kategorin var att sjuksköterskor har olika förståelse för begreppet resurser. De fyra kategorierna var; möjligheter ges att låta den äldre personen göra det hen kan själv, arbetet med den äldre personens resurser bottnar i ett personcentrerat tankesätt, den äldre personens resurser kan vara dolda och den äldre personens resurser tas inte tillvara. Konklusion: Sjuksköterskor uppfattar frånvaro av arbetet med den äldre personens resurser trots teoretisk medvetenhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt kan den äldre personens resurser tas tillvara. Att som sjuksköterska identifiera resurser är ett sätt att stärka den äldre personens hälsa och livskvalitet. / Background: Hospitalization can bestow a feeling of autonomy deprivation and loss of abilities for the elderly persons. The elderly person expects to be seen by the nurse as an autonomous person and have their individual assets identified. Purpose: Purpose is to describe the nurses´ perceptions of the work with elderly persons´s assets during inpatient stay at a Geriatric ward. Method: Method is qualitative interview study with a phenomenographic methodology. Results: Nurses’ perceptions of the work with elderly person’s assets during inpatient stay at a Geriatric ward can be described in an overriding category and four categories. The overriding category was nurses have different understanding for the term assets. The four categories were; possibilities given to let de elderly person do what him/herself can do, the work with the elderly persons assets is sprung from a person-centered mindset, the elderly persons assets can be hidden and the elderly persons assets is not taken at use. Conclusion: Nurses’ percept an absence of work with the elderly persons assets despite theoretical awareness. Thru a person-centered way of working can the elderly persons assets be taken care of. As a nurse identify assets is a way of strengthen the elderly persons health and quality of life.
|
3 |
Nursing and health promotion : an exploration of pre-registration nursing students' perceptions of the conceptVernon, Lesley January 2000 (has links)
Considerable conceptual confusion exists regarding the meaning of health promotion, yet nurses are called to be leaders in the movement. Pre-registration nursing curricula have been designed purporting to incorporate health promotion principles. In the United Kingdom this change in nursing education has been called Project 2000. Empirical evidence in the United Kingdom suggests that nurses perceive health promotion from an individualistic biomedical perspective. Chapters 1- 4 explore the philosophical and social origins of the concept. It is argued that this is evolutionary, rooted in health education, derived from ancient Greek philosophy. The development of health promotion theory and application to nursing is examined through the development of nursing theory in the United States. Critical comparisons are made by review of national and international literature relating to the focus of health promotion in nursing. Chapters 5-11 contain the main body of the thesis. Three longitudinal case studies investigate Project 2000 nursing student's perceptions of the concept. Three intentions aim to determine the students' health beliefs and values of health promotion on entry to nursing, to establish if any changes in their perceptions of health promotion could be attributed to the philosophical shift from intervention to prevention in nurse education and healthcare generally, and finally to develop an instrument to be used to measure changes in perception as part of curriculum evaluation. The results of the study are reported and contextualised by the influence of teachers, the curriculum and the climate of change in healthcare at that time. The properties of the instrument and the implications for its purpose are addressed. Weaknesses in the design of the strategy are examined. The thesis concludes with a review of the evidence presented. More recent conceptual development is examined. Final conclusions lead to recommendations for further refinement of the instrument, by development of psychometric properties.
|
4 |
Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre : en litteraturöversikt / Nurses perceptions of nursing at psychological illness among elderly : a reviewIngeson, Mimmi, Ericsson, Max January 2020 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt problem som leder till onödigt lidande och förtidig död. Många äldre är multisjuka, vilket innebär att de lever med flera somatiska och/eller psykologiska sjukdomar samtidigt. Detta påverkar symtombilden hos äldre som lider av psykisk ohälsa, och det är vanligare att dessa personer att söka vård för fysiska åkommor eller besvär istället för sitt psykiska mående. Detta gör det svårare för vårdpersonal att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningar gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och Pubmed. Resultat: Resultatet delades upp i 2 huvudkategorier bestående av Kunskap och Relation, med 4 underkategorier bestående av Psykisk ohälsa, Rutin, Relationen med äldre och Andra relationer. I resultatet framkom det att många sjuksköterskor upplevde att de saknade den kunskap som behövs vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre, även vikten av en god relation mellan sjuksköterskan och patienten, dess anhöriga, och annan vårdpersonal framfördes. Slutsats: Sjuksköterskor känner att deras kunskap är otillräcklig vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre. En god relation med patienten är viktig, men anhöriga glöms ofta bort. Rutiner saknas vid omvårdnaden. Författarna anser att för lite fokus läggs på omvårdnaden vid psykisk ohälsa hos äldre.
|
5 |
Ett sjuksköterskeperspektiv på patientdelaktighet : En litteraturstudie / A nurse perspective on patient participation : A literature reviewGashi, Arlinda, Krasniqi, Lirijeta January 2022 (has links)
Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig aspekt inom hälso- och sjukvården. Det är sjuksköterskors ansvar att göra patienterna delaktiga i sin egen vård och behandling. Forskning lyfter vikten av att göra patienten delaktig i vården och hur delaktigheten främjas. Samtidigt lyfts hindrande faktorer som gör att patientdelaktigheten inte alltid fungerar i verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens delaktighet; utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod:En allmän kvalitativ litteraturstudie med strukturerad informationssökning utfördes. Resultat: I resultatet redovisas en sammanställning av tio kvalitativa artiklar och ur analysen framkom fyra teman: Ömsesidig relation och engagemang, delad makt och kompetens, tid och förmåga och andra hindrande och främjande faktorer. För att patientdelaktighet ska fungera krävs det ömsesidig respekt och en god relation mellan sjuksköterska och patient. Något som visade sig påverka patientmedverkan var tidsbristen hos sjuksköterskorna men även den fysiska eller kognitiva förmågan hos patienten. Konklusion: Patientdelaktighet förespråkar en jämställd relation mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns bidragande faktorer som utgjorde hinder till patientdelaktighet. Patienters brist på kunskap gällande hälsan hade negativ effekt eller hindrade patientensmedverkan. Något som upplevdes otillfredsställande var den begränsade tiden som sjuksköterskorna hade att ägna till patienterna då andra arbetsuppgifter också krävde tid. / Backgroud: Patient participation is an important aspect in healthcare. It is the nurses' responsibility to involve patients in their own care and treatment. Research raises the importance of involving the patient in care and how participation is prometed. At the same time, hindering factors are raised that mean that patientparticipation does not always work in reality.Aim: The aim of the study was to describe the patient's participation; from the nurse's perspective. Method: A general qualitative literature review with structured information retrieval was performed. Results: The results present a compilation of ten qualitative articles and the analysis revealed four themes: mutual relationship and engament, shared power and competence, time and ability and other hindering and promoting factors. For patient participation to work, mutual respect and a good relationship between nurse and patient are required. Something that affect patient participation was the lack of time among the nurses but also the physical or cognitive ability of the patient. Conclusion: Patient participation advocates an equal relationship between nurses and patients. The nurses experienced that there were contributing factors that constituted obstacles to patient participation. Patients' lack of knowledge about health had a negative effect or hindered patient participation. Something that was unsatisfying was the limited time that the nurses had to devote to the patients as other tasks also required time.
|
6 |
Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda unga kvinnor som drabbats av bröstcancer - en kvalitativ intervjustudieAfzelius, My, Sjölund, Anna January 2011 (has links)
Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen. / Background: Being diagnosed with breast cancer is an overwhelming experience,especially for young women of childbearing age, because they often find themselves in acomplex life situation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences ofwhat is important in caring for young women with breast cancer. Method: The data wascollected by semi-structured qualitative interviews according to Kvale and Brinkmann. The transcribed interviews have been analyzed to understand their meaning. Results: Caring ofyoung women with breast cancer do not differ from other patient groups. Although allpatients should be treated on equal terms, caring should be individualized. Importantelements, such as deep conversations, are perceived as difficult in caring and referred toother professionals. However, the nurses stress the importance of these conversations to geta relationship with the patients. Discussion: A caring relationship is important in order toget access to what patients considers important in caring. Without a caring relationship, it isimpossible to give the patients the right support. Caring should be individualized becausethe perception of health is subjective. The nurses seem unfamiliar with self reflection whichshows in their unwillingness to discuss sensitive topics.
|
7 |
Sjuksköterskors uppfattning om faktorer sompåverkar en god palliativ vård : en litteraturöversikt / Nurses' Perception About the Factors That Affect a Good PalliativeCare : a Literature ReviewAndersson, Rebecca, Jansova, Lucie January 2022 (has links)
Bakgrund: När sjukdom inte längre är möjlig att bota övergår den kurativa vården till palliativ vård, som indelas i tidig och sen fas. Palliativ vård vid livets slut handlar om att få avsluta sitt liv med värdighet och utan smärta. Alla som är i behov av palliativ vård får inte det, trots att de behöver den. En brytpunkt krävs för att övergå till den sena palliativa fasen inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om faktorer som påverkar palliativ vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som bygger på 14 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2021. Resultat: Litteraturöversiktens resultatet visar ett tema och tre kategorier som påverkar palliativ vård. Temat är faktorer på främjar samt hindrar en god palliativ vård och kategorierna är; organisation, kommunikation, och beslutsfattande. Slutsats: Det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar palliativ vård. Faktorerna finns på alla nivåer, från patient och närstående till sjuksköterskor och teamet samt på organisationsnivå. Kompetens, kommunikation och samarbete uppfattar sjuksköterskorna behöver utvecklas för att kunna ge en god palliativ vård. Det är många faktorer som ska stämma överrens för att det ska bli en palliativ vård som är förenlig med patienters och närståendes önskemål. / Background: When there is no possibility left to cure illness, curative care is transferred into palliative care, which is divided in an early and a late phase. Palliative care at the end of life is about to be able to die with dignity and without pain. Not everyone in need of palliative care receives it, although they need it. Information about transistion to end-of-life care are demanded to proceed to the late palliative phase. Aim: To describe nurses’ perception about factors that affect palliative care. Method: The thesis is designed as a literature review based on 14 articles with a qualitative approach. The articles are published between 2012 and 2021. Results: The literature review resulted in one theme and three categories affecting palliative care. The theme is factors that facilitate or complicate a good palliative care. The categories are; organization, communication and decision making. Conclusions: There are factors that are both positive and negative that affect palliative care. The factors are present at all levels; patients and relatives, nurses and the multidiciplinary teams and within an organizational level. The nurses perceive that competence, communication and cooperation need to be developed in order to provide good palliative care. There are many factors that have coincided in order to provide a palliative care that is compatible with the wishes of patients and relatives.
|
8 |
Palliative Home Care : Nurses’ Experiences and Perceptions in Providing care - A literature review / Palliativ hemsjukvård : Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelseri vården - En allmän litteraturstudieDamrongkiattivej, Kanitta, Nguyen Lundell, Kim Oanh January 2020 (has links)
Background: Demands to be cared for and die at home are increasing nowadays. The holistic approach of palliative care is to emphasize on alleviating physical and psychological distresses and psychosocial support to patients and their families. The nurses have a significant role in promoting palliative care as guidelines of The National Board of Health and Welfare and The World Health Organization (WHO). Aim: To describe nurses' experiences and perceptions in providing palliative care to adult patients at home. Method: A general literature review of ten scientific articles were retrieved from CINAHL and MEDLINE. The collected data were analysed systematically before processing into the result. Results: Three themes and seven subthemes are identified. Three themes describe: supporting patients and their families, improving work efficiency and organizational factors. Seven subthemes present nurses’ experiences in handling psychosocial and emotional issues, strengthen empowerment, building relationships, interprofessional collaboration, self-development, workload and lack of time, and organization support. Conclusion: The results indicate the importance of increasing knowledge and skills in providing the holistic palliative home care for patients and their families. Organizations' supports and effective interprofessional collaboration are fundamental attributions in promoting adequate palliative care. / Bakgrund: Allt fler väljer att vårdas och dö hemma vilket medför ett ökande palliativt vårdbehov i hemmet. Holistiskt förhållningsätt av palliativ sjukvård fokuserar på att lindra fysiskt, psykiskt symtom och existentiellt stöd till patienter och deras familjer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja palliativ omvårdnaden utifrån vägledningen av Socialstyrelsens och Världshälsoorganisationen (WHO). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av palliativ vård av vuxna patienter i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie genomfördes på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Insamlad data analyserades systematiskt innan de bearbetades för resultaten. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman har identifierats. De tre huvudteman beskriver upplevelser av: stöd till patienter och deras familjer, förbättring av arbetseffektiviteten och organisationsfaktorer. De sju underteman beskriver hur sjuksköterskor hanterar psykosociala och emotionella frågor, förstärkande av empowerment, hur man bygger upp en vårdrelation, interprofessionellt samarbete, självutveckling, arbetsbelastning och tidsbrist samt organisationsstöd. Slutsats: Resultaten pekar på angelägenheten i att förbättra vårdpersonalens kunskap och färdigheter i att sörja för holistiskt palliativ hemsjukvård av patienter och deras familjer. Organisationsstöd och goda interprofessionella samarbeten är en förutsättning för att förbättra kvaliteten i den palliativa sjukvården.
|
Page generated in 0.113 seconds