Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det. Denna starka känsla står i kontrast till samhällets syn på kvinnan som moder. Hennes upplevelser präglas därför av konsekvenser som uttrycks i form av nedvärderande och ifrågasättande bemötanden, förväntningar som sätter press på henne att skaffa barn, en oro kring att bli ensam samt en känsla av att inte vara normal.

Studien syftar till att undersöka hur det barnfria beslutet motiveras. Detta har genomförts genom intervjuer med 6 personer som identifierar sig som barnfria, inom ramen för metoden grundad teori. Denna metod valdes för att så förutsättningslöst som möjligt studera barnfrihet vilket även gör att frågeställningen vuxit fram genom forskningsprocessens gång. Det barnfria beslutet kan beskrivas utifrån fem kategorier: Att gå sin egen väg, Normkritik, En ifrågasättande omgivning, Reflektion samt Ett välrotat beslut. Dessa kategorier relaterar till varandra genom en process av reflekterande som utgår ifrån kärnkategorin Att gå sin egen väg, vilket innebär en avsaknad av barnlängtan samt viljan att prioritera annat. Genom inverkan av ifrågasättande från omgivningen och en normkritisk hållning leder det barnfria beslutet till reflektion och omvärderande. Utifrån denna process blir det barnfria beslutet välrotat vilket innebär att det är blivit ett bättre grundat beslut stärkt av yttre motiv. Teorier om individualisering, reflexivitet och identitetsskapande utifrån Beck, Beck-Gernsheim och Giddens har diskuterats i relation till resultatet. Studiens resultat sammanfaller delvis med tidigare studier på ämnet men har ett bredare fokus eftersom det inkluderar både kvinnor och män.

No description available.

Studien syftade till att undersöka barnfria kvinnors erfarenheter av barnfrihet utifrån det egna perspektivet, samt i förhållande till bemötande från omgivningen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och datamaterialet analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i åtta teman. Resultatet visade att barnfrihet beskrevs i termer av frihet och autonomi och samtidigt som ett utmanande livsval, särskilt i relation till omgivningen. Barnfriheten beskrevs också som ett alltmer accepterat livsval, särskilt hos den yngre generationen. Omgivningens bemötande upplevdes ofta som direkt och indirekt ifrågasättande. Även en förväntan om att bemötas på detta sätt beskrevs, vilket påverkade öppenheten gällande barnfriheten. Vidare skildrades upplevelser av att både bli stärkt i sitt val och i sin självkänsla samt upplevelser av ifrågasättande av sig själv, till följd av omgivningens bemötande. Resultatet visade att deltagarna använde såväl aktiva som passiva strategier för att hantera omgivningens bemötande. Val av strategi berodde till stor del på kontext och relationer i situationen.

<p>Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.</p><p>  </p>

Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen. Det är under en viss tidsperiod i livet som pressen från omgivningen på att ha barn är som starkast. Personer som väljer att inte ha barn blir positionerade som avvikande i samhället samtidigt som deras avvikande position osynliggörs då de inte tas på allvar och anses av omgivningen vara öppna för övertalningsförsök. Nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män har inte kunnat urskiljas efter analys av studiens intervjumaterial.

Den tidigare termen frivilligt barnlös har idag ersatts med den nya benämningen barnfri, vilket innebär att man aktivt väljer bort  föräldraskapet. På grund av en fortsatt stigmatisering behöver ämnet lyftas för att påvisa hur genomtänkt ett barnfritt val är. Men finns det skillnader i hur kvinnor resonerar i sin barnfrihet? Är det skillnad mellan kvinnor som är födda i två årtionden i deras motiv ur ett mikro- och makroperspektiv? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor intervjuades åtta svenska kvinnor, tre födda 1970-1979, samt fem födda 1980-1989, för att jämföra deras främsta skäl till att välja ett barnfritt liv. Resultatet visar att den primära orsaken för alla utom en av deltagarnas barnfrihet grundar sig i mikroperspektivet såsom frihet, spontanitet och av hänsyn till sin egna kropp. Bidragande orsaker kunde ses utifrån makroperspektivet som klimat, överpopulation och psykisk ohälsa. Den yngre gruppen uttryckte en större oro inför klimat, överpopulation och framtidsutsikter i jämförelse med den äldre gruppen. Sammanfattningsvis har den här studien visat hur genomtänkt valet är att leva som barnfri / The former term “voluntary childless” has today been replaced with the new term “child-free”, which means actively choose not to parent. Due to continued stigmatization, the topic needs to be explored to show how well thought-out the choice to remain child-free is. Are there differences in how women resonate around their child freedom? Are there any differences between women who were born in two different decades in their motives from a micro- and macro perspective? Through a qualitative study with semi-structured questions, eight Swedish women, three born 1970-1979, and five born 1980-1989, were interviewed to compare their main reasons for choosing a child-free life. The results show that the primary cause of all but one interviewees' childfreeness is based on the micro-perspective such as freedom, spontaneity and for the sake of their own body. Contributing causes could be seen from the macro perspective such as climate, overpopulation and mental ill health. The younger group expressed greater concern about climate, overpopulation and worse prospects compared to the older group. In summary, this study has shown how well thought-out the choice is to live as a child-free.

Studiens syfte är att få en större förståelse för barnfria kvinnors subjektiva upplevelser av att vara barnfria med fokus på att belysa de möjligheter och begränsningar som framkommer med det. Vi har använt en hermeneutisk metodansats och samlat in material från tio stycken semistrukturerade intervjuer med barnfria kvinnor. Studien har med hjälp av den existentiella teorin med två centrala begrepp, intentionalitet och man-omdömen, bidragit till att uppmärksamma kvinnornas förhållning till samhällets normer samtidigt som de följer sin egna barnfria riktning i livet. Utöver det har vi även använt oss av Anthony Giddens begrepp om det reflexiva projektet som har uppmärksammat hur barnfria kvinnor genom sina val skapar en sammanhängande identitet i senmoderniteten. Studiens resultat visar att de barnfria kvinnorna har uttryckt sig reflekterat hårt över vilken riktning som de själva vill ta i sitt liv och hur samhällets normer ser på deras barnfrihet. Gällande möjligheter har kvinnorna en stor tillfredsställelse av att vara barnfria, där de uttrycker glada känslor av frihet och spontanitet i sin livsstil utan barn. Medan när det kommer till begränsningar uttrycker kvinnorna att andra har fördomar om dem som en barnfri individ, med upplevelser av att barnfriheten ses som något “onaturligt”, "barnsligt" och “själviskt”.