Denna studie lyfter de utmaningar och komplexiteter som finns inom den moderna musikbranschen, och riktar sig mot att förstå hur dessa utspelar sig på mikonivå, utifrån den enskilde musikerns perspektiv. Studien vill förstå vilka hinder och utmaningar som upplevs vara mest problematiska för musikern i sin egna karriärsatsning, och hur dessa hinder och utmaningar i sin tur kan komma att påverka dennes bild av sin lämplighet för karriär i branschen. Studiens syfte och frågeställning besvaras genom ett fenomenologiskt närmande av empirin, i kombination med Berger och Luckmanns samt Bourdieus teoretiska ramverk kring samhällets verklighetskonstruktioner genom mellanmänskliga typifieringar. Vad denna kombination genererar, är en belysning av att upplevelsen kring utmaningar och hinder vid karriär visar sig vara kontextbunden, och att den står under påverkan av vilka rum inom branschen som musikern socialiserats in i. Hur väl dessa kontextuella musikbranschdynamiker internaliserats i musikerns verklighetsuppfattning visar sig i ljuset av teorierna ha potentiell påverkan på vilka mått som musikern sedan mäter sin lämplighet för branschen med. Hur stor insikt musikern i sin tur fått kring relativiteten i musikbranschens spelregler, beroende på vilka social rum som denne vistats i, blir sedan grunden för påbörjad individualism och självständighet i relation till branschen.

Den tidigare termen frivilligt barnlös har idag ersatts med den nya benämningen barnfri, vilket innebär att man aktivt väljer bort  föräldraskapet. På grund av en fortsatt stigmatisering behöver ämnet lyftas för att påvisa hur genomtänkt ett barnfritt val är. Men finns det skillnader i hur kvinnor resonerar i sin barnfrihet? Är det skillnad mellan kvinnor som är födda i två årtionden i deras motiv ur ett mikro- och makroperspektiv? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor intervjuades åtta svenska kvinnor, tre födda 1970-1979, samt fem födda 1980-1989, för att jämföra deras främsta skäl till att välja ett barnfritt liv. Resultatet visar att den primära orsaken för alla utom en av deltagarnas barnfrihet grundar sig i mikroperspektivet såsom frihet, spontanitet och av hänsyn till sin egna kropp. Bidragande orsaker kunde ses utifrån makroperspektivet som klimat, överpopulation och psykisk ohälsa. Den yngre gruppen uttryckte en större oro inför klimat, överpopulation och framtidsutsikter i jämförelse med den äldre gruppen. Sammanfattningsvis har den här studien visat hur genomtänkt valet är att leva som barnfri / The former term “voluntary childless” has today been replaced with the new term “child-free”, which means actively choose not to parent. Due to continued stigmatization, the topic needs to be explored to show how well thought-out the choice to remain child-free is. Are there differences in how women resonate around their child freedom? Are there any differences between women who were born in two different decades in their motives from a micro- and macro perspective? Through a qualitative study with semi-structured questions, eight Swedish women, three born 1970-1979, and five born 1980-1989, were interviewed to compare their main reasons for choosing a child-free life. The results show that the primary cause of all but one interviewees' childfreeness is based on the micro-perspective such as freedom, spontaneity and for the sake of their own body. Contributing causes could be seen from the macro perspective such as climate, overpopulation and mental ill health. The younger group expressed greater concern about climate, overpopulation and worse prospects compared to the older group. In summary, this study has shown how well thought-out the choice is to live as a child-free.