No description available.

No description available.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan. Bilder målas upp av den objektifierade, passiva och underlägsna kvinnan och den överlägsna manliga beskyddaren. Teorierna som har använts i denna studie är Goffmans genusanalys från Gender Advertisements, Hirdmans stereotypa genuskontrakt, Butlers subversiva performativitet samt Connells hegemoniska maskulinitet. Metoden som har använts är semiologisk analys, där de denotativa och konnotativa analysverktygen är användbara för att studera TV-program. Sju stycken avsnitt av Gladiatorerna studerades och antecknades ner i detalj. Efter den semiologiska analysen tolkades och kodades datamaterialet utifrån de ovannämnda teorierna. Resultat och analysdelen redovisades utifrån teman som identifierades vid kodningen. Det framkom att Goffmans genusanalys var användbart för att belysa stereotypa framställningar av genus som förekom i programmet. Det förekom mönster av till synes uttänkta strategier från produktionens håll för att säkra det maskulina och betona det feminina. Ett överraskande resultat var att det förekom två kvinnliga karaktärer som uttrycker subversiv performativitet, en gränsöverskridande form av genus, samt att Connells hegemoniska maskulinitet förekom. Diskussionen fördes runt bilden av genus och Gladiatorernas roll i dess utveckling eller konservering. Förslag till framtida forskning identifierades.

One of the main preconditions of this thesis is that identity is a relational process. Another precondition is that the process of constructing a librarian identity begins when students of Library- and Information Science (LIS) categorize themselves based on their belief of what the librarian profession is. A third precondition is that librarian stereotypes are categorizations of what is means to be a librarian. Their simplified construction makes them hard to change. In order to understand the process of constructing identities in the librarian profession two narratives on what it means to become a librarian are identified – one narrative is from the LIS discipline and one is from popular culture. By combining Fairclough’s critical discourse analysis with Butler’s theory of subversive performativity and social identity theory, ten bachelor and master theses by LIS students are analyzed. Five theses investigate the librarian identity and five investigate librarian stereotypes in popular culture.This thesis finds that the whereas stereotypes re-produce gender as power relations, telling a story of the public librarian as feminine and lacking status, the discipline’s narrative on public librarian also equals to these gender structures. The same hegemonic masculinity may affect how future librarians identifies themselves with their profession. In accordance with the device that we are not born librarians, we become one, this thesis proposes that knowledge of social structures behind how librarians are portrayed can give librarians power over their own identification process.