No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Under första tiden i yrket genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en övergång gällande kompetensutveckling från nybörjare till kompetent sjuksköterska. En sjuksköterskas huvudområde är omvårdnad, där yrkesrollen utgår från alla kärnkompetenser. Den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling beskrivs från Patricia Benners modell som heter “Från novis till expert”, som används som referensram under hela arbetets gång. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser i yrkeslivet under de två första åren.  Metod: En litteraturstudie utifrån Friberg (2017) metod för allmän litteraturöversikt baserat på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier som innebar att vara otillräckligt förberedd, belastningar i yrkeslivet och behov av stöd och fem underkategorier. Under huvudkategorin att vara otillräckligt förberedd skapades underkategorierna bristande, självkänsla, rädslan att göra fel och brist på erfarenhet. Under huvudkategorin belastningar i yrkeslivet skapades underkategorierna hög arbetsbelastning och oproffesionellt beteeende hos medarbetare.  Slutsats: Det framkom att flera olika faktorer påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas mående, exempelvis tung arbetsmiljö och oprofessionellt beteende hos medarbetarna. Det belystes att en stödjande omgivning hade stor betydelse för att underlätta av yrkesstarten samt hur viktigt det var att tillåta den nyutexaminerade sjuksköterskan att vara ny.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar? Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt. Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.