Diss. Linköping : Univ., 2004.

<p>En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem. Användarna menar att de får lära sig saker som de aldrig kommer att använda i sitt arbete och de vill att utbildningen istället ska vara yrkesspecifik så den passar just deras sätt att arbeta.Med det resultat jag fick fram är det förståligt att man nu beslutat sig för att förlänga pilotprojektet, det fanns ett flertal fel och brister som även jag lade märke till under den korta tid som jag tittade runt i systemet. De fel och brister som har rättats till kräver tid för testning, vilket orsakat förlängningen. Jag har även hört att det kommer att bli en del ändringar i den fortsatta utbildningsplaneringen och de kommer att göra om utbildningen så att den till viss del uppfyller användarnas önskemål om en yrkesinriktad utbildning.</p>

En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem. Användarna menar att de får lära sig saker som de aldrig kommer att använda i sitt arbete och de vill att utbildningen istället ska vara yrkesspecifik så den passar just deras sätt att arbeta.Med det resultat jag fick fram är det förståligt att man nu beslutat sig för att förlänga pilotprojektet, det fanns ett flertal fel och brister som även jag lade märke till under den korta tid som jag tittade runt i systemet. De fel och brister som har rättats till kräver tid för testning, vilket orsakat förlängningen. Jag har även hört att det kommer att bli en del ändringar i den fortsatta utbildningsplaneringen och de kommer att göra om utbildningen så att den till viss del uppfyller användarnas önskemål om en yrkesinriktad utbildning.

No description available.

No description available.

This thesis investigates the implementation of information technology (IT) in Tranås First there is a short background of the development and area of the use of information  technology. Some of the questions in this paper are how different actors invest in information technology, what plans they have for the future and how they handle the question of education about information technology. Something Tranås perhaps need some more of, to be received in the way of success, is more information and education about information technology just as well as incorporate it in the education. The most obvious observation to be made is perhaps that Tranås city community is one of the most active actors when it comes to make priorities in favour for information technology and also to give encouragement to the enterprises in Tranås. / <p>Det förekommer några blanka sidor i uppsatsen. Sidan 92 saknas i alla exemplar.</p>

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn&apos;t any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden’s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development. These were identified and defined by the behavioural scientists Johansson/Grahm in Den datoriserade Prometheus (1985) and labelled positivism, commercialism and humanism. The conclusions showed a fragmentary and polarized debate during the 1970&apos;s, which didn&apos;t speed up until the last years of the decade. During the 1980&apos;s the debate was intensified, with a wider range of subjects and arguments. During the 1990&apos;s the debate narrowed, holding it&apos;s primary focus on the Internet and questions concerning copyright and democracy. Due to the reasonings of Johansson/Grahm the opposition – during the 1970&apos;s and the early 1980&apos;s – mainly between humanism on one hand and commercialism and positivism on the other was made clear. But one should also bear in mind that some arguments were rooted in fear and ignorance, rather than in humanism. During the 1980&apos;s and the 1990&apos;s, when the experience and knowledge of data technology increased, the polarized debate became more attuned and positive towards the possibilities of IT. / Uppsatsnivå: D

Vårt syfte med uppsatsen är att framföra på vilka sätt datoriseringen har påverkat ledarrollens arbetssätt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa både för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och på vilka sätt som ledarna har fått anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken är att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka båda anses vara två mycket viktiga hörnstenar för att uppnå framgång i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svårigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom området.För att kunna genomföra studien har vi använt oss av nedanstående frågeställningar: Hur har datoriseringen inom organisationen påverkat ledarrollens arbetssätt när det gäller kommunikationen (främst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har användningen av informationstekniska redskap såsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. påverkat ledarens arbetssätt?Om arbetssätten har påverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur påverkats av detta?Kan man se några tydliga förändringar inom ledarskap som har några direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts på ett kvalitativt sätt, genom tre personliga intervjuer med ledare på mellanchefsnivå från olika organisationer. Respondenternas branschtillhörighet, bakgrund och ålder varierar. Det gemensamma med samtliga är att de alla på ett eller annat sätt har påverkats av datoriseringen. Under intervjuerna har frågeställningarna undersökts och använts som grund.Berättelserna från intervjuerna har bearbetats på ett narrativt sätt, vilket innebär att resultatet redovisas i berättande form. Resultatet av intervjuerna visar att ledarrollen på många olika plan har påverkats starkt av IT-utvecklingen. Ledarrollerna har fått genomgå förändringar för att anpassa sig till datoriseringen. Dagens ständigt föränderliga värld som bland annat präglas av nya informationstekniska medel ställer krav på ledarnas flexibilitet.Datoriseringen har även bidragit till att synen på ledaren har förändrats och anpassats efter dagens organisationstänkande.Flera av ledarnas arbetssätt har påverkats och sammanfattningsvis har datoriseringen bidragit med både för – och nackdelar.

No description available.

Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.